Gå direkt till textinnehållet

Medieföretag rundar MBL

Medbestämmandelagen har blivit en papperstiger som arbetsgivare lätt rundar. Min erfarenhet från Bonniersfären är att besluten i praktiken redan är fattade när det kallas till MBL-förhandlingar.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Arbetsrätten är ett hett inslag i de pågående förhandlingarna om en ny regering. Det borgerliga blocket vill luckra upp vissa delar av arbetsrätten. En del av arbetsrätten som inte varit uppe till politisk debatt på länge är dock medbestämmandelagen (MBL). Den sågs vid sitt ikraftträdande 1977, som en stor framgång för arbetstagarsidan. Det var det också, men MBL har med åren mest blivit en papperstiger, som arbetsgivare lätt rundar.

Det är i alla fall min egen erfarenhet som fackligt aktiv under de senaste sex åren i Bonnier-sfären. Under dessa år har jag deltagit i över 30 MBL-förhandlingar som representant för den lokala SJF-klubben. Det har huvudsakligen handlat om organisationsförändringar och personalärenden. I alla dessa över 100 ärenden, som enligt MBL ska förhandlas, var alla beslut utom ett redan tagna av företagsledningen innan den kallade kollektivavtalens arbetstagarorganisationer till MBL-förhandling.

Trots att jag vid flera tillfällen påpekat för arbetsgivaren att detta strider mot MBL, så har det inte skett någon förändring. Medinflytandet enligt MBL regleras primärt i 11-14§§ och föreskriver att arbetsgivare måste avvakta med beslut tills förhandling genomförts med berörd arbetstagarorganisation. Den primära förhandlingsskyldigheten finns i 11§, som säger att arbetsgivaren på eget initiativ ska förhandla med de arbetstagarorganisationer som har kollektivavtal, innan arbetsgivaren beslutar om viktigare förändringar i verksamheten. Även omplaceringar och uppsägningar omfattas av denna förhandlingsplikt.

Arbetsgivarsidan i Bonniers säger att inga formella beslut har tagits innan de MBL-förhandlats. Med det menas att det inte finns några skriftliga beslut, innan MBL-protokollen har signerats av båda parter. Men i praktiken är besluten redan fattade och arbetstagarorganisationer blir bara informerade om arbetsgivarens förslag vid dessa så kallade MBL-förhandlingar.

Det finns alltså inget förhandlingsutrymme vid till exempel en föreslagen chefstillsättning. Det enda facket kan göra är att ajournera förhandlingen och begära mer information eller en konsekvensbeskrivning av föreslagen förändring. Men i slutändan blir det ändå så som arbetsgivaren har föreslagit, eftersom det inte finns några motförslag att förhandla om. I de fall SJF-klubben har presenterat ett motförslag, så har det avvisats av arbetsgivaren.

Det är inte så här MBL är tänkt att fungera. Lagen om medbestämmanderätt kom till för att arbetstagarna skulle få ett reellt inflytande i sin verksamhet. Tanken är att detta både skulle bidra till en bättre arbetsmiljö och till bättre beslut om arbetsgivaren först inhämtade synpunkter från arbetstagarna innan beslut tas. Arbetsdomstolen har vid många tillfällen dömt företag för brott mot MBL. Det har då handlat om att arbetsgivaren inte har uppfyllt sin förhandlingsskyldighet. Men det finns inga domar mot företag, som kallat till MBL-förhandling där presenterade förslag redan är beslutade.

Vid till exempel en chefstillsättning borde arbetsgivaren presentera de tre kandidater som arbetsgivaren anser vara bäst lämpade för uppdraget för berörda arbetstagarorganisationer, innan arbetsgivaren har bestämt sig för en person. Med nuvarande ordning, så har arbetsgivaren redan meddelat en tilltänkt person för en chefspost att denne får jobbet och att detta meddelas officiellt när MBL-protokollet är undertecknat. Så när arbetsgivaren kallar till MBL-förhandling är beslutet redan taget och arbetsgivaren kan inte backa av prestigeskäl eller för att löften redan givits.

Så här ser det ut på många svenska arbetsplatser och det tycks vara svårt att få MBL att fungera som lagen var tänkt att fungera. För detta krävs modigare arbetsgivare, som inser att det finns en fördel att involvera arbetstagarorganisationer i ett tidigare skede när beslut ska fattas om förändringar som omfattas av MBL.

Ett försök att lösa detta problem inleddes 1985 när det första samverkansavtalet mellan LO, PTK och SAF tecknades. Tanken är att så kallade arbetsplatsmöten mellan parterna ska vara en brygga till en smidigare MBL-förhandling. Inom Bonniers hålls många arbetsplatsmöten, men det är envägskommunikation från arbetsgivaren om hur verksamheten går och det är ingen diskussion eller samverkan om kommande förändringar.

                                                                              Ola Hellblom
                                                                              journalist

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt