"En kunskap från Wikipedia"

18 september, 2017

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Frilansjournalisten Sofia Lilly Jönsson är kritisk till hur medierna bevakade kyrkovalet. "Som om ni hade skickat mig att bevaka fotbolls-VM med den kunskap jag fått från Wikipedia om hur man ställer upp ett lag", skriver debattören. UPPDATERAD MED SVAR FRÅN HELLE KLEIN

Det senaste året har Svenska kyrkan varit på dagsmediernas tapet i flera uppmärksammade frågor: stödet till de kristna i Mellanöstern, kritiken mot den nya kyrkohandboken, biskopsämbetets försvagning, utlandskyrkans problem, privilegiekulturen i församlingars dyra utlandsresor, flera dyra utköp av kyrkoherdar, sammanslagningar av församlingar till storpastorat, den partipolitiska strukturen, den politiska aktivismen. Det har funnits gott om material att läsa i vanliga tidningar och gott om personer att lära sig namnet på och följa.

Ändå var det som om ni hade skickat mig att bevaka fotbolls-VM med den kunskap jag fått från Wikipedia om hur man ställer upp ett lag. Jag lovar, det är så svensk journalistik i kyrkliga frågor framstår för den som kan kyrkan.

Kanske någon lokaltidning eller radiokanal gjorde en bättre bevakning av sina lokala församlingar och stift, i så fall heder åt dem. Det är deras uppdrag och det finns åtminstone kunniga ledarskribenter i några landsortstidningar. En bra lokal nyhetsbevakning skulle ha gått in i specifika frågor som ligger på bordet i församlingarna och stiftet, och redovisat hur olika kyrkopolitiker tycker om dem. Man skulle ställa de som har haft makten fram till nu till svars. Här skulle en debatt i sakfrågor kunna ge vägledning.

Men i de stora tidningarna lyste kyrkovalets verkliga frågor med sin frånvaro. Vanligt folk har ingen chans att orientera sig i det som kyrkans beslutande organ faktiskt sysslar med, som redaktionerna bara kan få genom att tala med bedömare eftersom kyrkomötets mandatperioder är fyra år och motionerna skrivs årligen. I stället ges som vanligt draghjälp till S, C och SD.

Jag fick intrycket att en hel del som publicerades både i text och etermedier inför detta kyrkoval också hade rafsats ihop från vad det härjats om på Twitter de senaste två veckorna. SVT:s Agendas inslag med bakgrund och debatt på temat ”Är Svenska kyrkan vänster?” har fått kritik för att vara vinklat, med tre socialdemokrater och en politiskt liberal motröst i DN:s Erik Helmerson.

Problemet där var emellertid inte, tycker jag, att tre tunga kyrkliga socialdemokrater var med. De är ju relevanta namn för vinkeln. Problemet var att de inte fick några hårda frågor. ”Är kyrkan vänster?”, frågar man tre stenhårda politruksossar som trampat upp stigen mellan kyrkan och Sveavägen i decennier. ”Nää, inte alls”, svarar de samfällt och förklarar som kyrksossar alltid gör att Jesus stod ju för solidaritet och människors lika värde.

Nu säger ju inte Jesus alls något sådant, men inga motfrågor på det. Tittarna behöver analys som benar isär vad olika röster i kyrkan säger och som förklarar vilka dessa är. Det räcker inte med att redovisa titlar. ”Präst” är till exempel alla som någon gång vigts till präst. Helle Klein har ett års adjunktstjänst i församling, motsvarande AT-tjänsten för läkare, medan andra präster kan ha jobbat i församling i fyrtio år. Klein är framför allt opinionsbildare. Eva Brunne innehar biskopsämbetet och får inte vara partipolitisk. Hennes uppmaning vid förra kyrkovalet att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Frimodig kyrka borde ha fällt henne i ansvarsnämnden för biskopar. Anna Karin Hammar är en organiserad socialdemokrat i kyrkopolitiken som har haft en stiftsanställning men som nu är pensionär och egen opinionsbildare på t ex Twitter, till ledande lagers i Svenska kyrkan tilltagande fasa.

Erik Helmerson är en helt okej debattör i denna fråga, som ledarskribent är han hyfsat insatt i Svenska kyrkans frågor, men han deltar inte i den initierade svenskkyrkliga fackdebatten. Att han själv är katolik har ingen betydelse, men tittarna behöver vägledning av dem som följer området närmast. Dessa personer återfinns i tidskrifter som Svensk Pastoraltidskrift och Svensk kyrkotidning, som Agendaredaktionen sannolikt inte läser (och i den mån dessa tidskrifters redaktioner skulle användas som analytiker behöver SVT också förstå deras agenda, som inte alls är dold men som måste begripas.)

Men den ännu viktigare frågan är vad denna debattfråga hade med kyrkovalet att göra. Och hur den gav vägledning till de 5,2 miljoner medlemmar som skulle rösta veckan efter.

Om bevakningen inför detta kyrkoval inte var inkorrekt och felvinklad så var den i bästa fall intetsägande. Artiklar som redovisade hur kyrkovalet tekniskt ser ut, om de tre nivåer man röstar i, osv, gav heller ingen innehållslig vägledning för den som skulle rösta.

Om man ska förklara kyrkan, och det går, måste man applicera en hel bunt GAL-TAN-skalor och sortera ut vad de olika grupperna står för. Det kräver fackkunskap som inte går att lära sig med googlande.

Det som saknas allra mest är nyhetschefer och redaktionschefer som sätter Svenska kyrkan – och överhuvudtaget religion, fastän det är så stort att det krävs fackkompetens på varje område – under kontinuerlig bevakning. Redaktioner måste sluta att hantera allting kyrkligt som enstaka stora gräv eller debatter, och se att det finns en pågående verksamhet här som måste följas löpande. Läs kyrkomötesmotioner, läs kyrkostyrelsens förslag, läs kyrkorådens protokoll på orten, läs den initierade kyrkliga debatt som sker på bloggar och sociala medier, och ta hjälp av oss som är kunniga på området. Det är bara så ni med tiden kommer att lära känna systemet och persongalleriet.

Jag vet att jag gör mig impopulär genom att säga det här och att jag kan avfärdas för att jag som fackskribent talar i egen sak. Det kan inte hjälpas. Någonstans måste ni som bestämmer över bevakning i media få läsa det, och ni läser uppenbarligen inte den kyrkliga debatt där man talar om det här annars.

SOFIA LILLY JÖNSSON

 

SVAR FRÅN HELLE KLEIN:

Jag noterar att Sofia Lilly Jönsson återigen får rollen som någon sorts sanningssägare om läget i Svenska kyrkan. Att hon driver sin tes om den politiserade kyrkan är knappast någon objektiv journalistik men kan vara intressant ändå. Dock vore det bra om hon tog reda på fakta innan hon skriver. Att jag intervjuades i SVT Agenda om kyrkan hade mindre med att jag innehar prästämbetet och mer med att vinkeln var Erik Helmerssons påstående att kyrkan är vänstervriden där jag gjordes till exempel. 

Jag har intervjuats om kyrkfrågor långt innan jag blev prästvigd. Jag har till skillnad från Sofia Lilly Jönsson nästan 40 års engagemang i kyrkan, både som ideell och anställd. Har varit ungdomsledare, konfirmandledare, kyrkvaktmästare och församlingsassistent. Har suttit i stitfsfullmäktige, stiftstyrelse och kyrkomötet. Nästa år firar jag 10 år som prästvigd. Att jag bara skulle ha tjänstgjort som präst under mitt adjunktsår är ren lögn.

För övrigt kan jag konstatera att medierna i år täckte kyrkovalet ovanligt väl vilket med stor stannolikhet ledde till det ökade valdeltagandet.

Helle Klein, präst och chefredaktör

 

Genmäle: Jag har skrivit en debattartikel om medierna och kyrkovalet. Kort nämns att Helle Klein var pastorsadjunkt i ett år (i Nacka församling 2008, varefter Klein deklarerade att hon skulle bli ”fritidspräst”). Detta som sakupplysning om skillnaden i uppdrag mot biskopen, som inte ska opinionsbilda partipolitiskt. Det är fakta. Kan vi tala om kyrkovalsbevakningen nu?

                                                                                    Sofia Lilly Jönsson

Kommentarer

Det finns 2 kommentar på sidan.

Inlagt av Henrik Anckarsäter tis, 2017-09-19 11:18

Tack Sofia för detta viktiga inlägg. Kyrkan är politisk och kan inte vara annat, även om den partipolitiska kopplingen är svår att förstå för andra än de inblandade. Idag spelar kyrkor, religioner och organiserad ateism en viktig och mångfacetterad roll i Sverige (vad man än tycker om detta) som måste granskas, belysas och diskuteras av skribenter med specialkunskaper. Jag kan t ex qnästan inget om islam men inser betydelsen av att förstå och veta mer för att ta ställning till vad som sägs om islam och de olika sammanhang där islam aktualiseras. Det är intressant att läsa intervjuer med enskilda muslimer, men var är de initierade, stora journalistiska ansatserna som verkligen försöker presentera komplexiteten i den muslimska kulturen, viktiga skeenden, konfliktlinjer osv? Till och med basal kunskap om muslimska fester, sedvänjor osv saknas. Och det samma gäller de kristna kyrkorna, särskilt de stora invandrarkyrkorna som är nästan okända för "vanliga" svenskar, de judiska grupperna, buddhister. Naturligtvis med internationell utblick men ändå svenskt fokus. Glädjande nog har skribenter som Sofia och Joel Hallsdorf fått mer utrymme men här behövs ett medialt paradigmskifte om vi skall kunna bli ett mångkulturellt samhälle på ett meningsfullt sätt, och förstå vår omvärld (istället för att naivt tro att den väntar på svensk upplysning).

Inlagt av Johan Kalin mån, 2017-09-25 10:01

"Att jag bara skulle ha tjänstgjort som präst under mitt adjunktsår är ren lögn." skriver Helle Klein. Det kan så vara, men detta är inget Sofia Lilly Jönsson påstått. S L Jönsson skriver "Helle Klein har ett års adjunktstjänst i församling..." Denna adjunktstjänst gör så gott som alla nyprästvigda. Präst är man, sedan kan man ha en tjänst som t ex adjunkt, komminister eller kyrkoherde.

Sedan ligger det ju något i om skillnaden i om man har gjort ett adjunktsår eller om man gjort församlingstjänst i 40 år. Det är också en högst berättigad fråga var en prästvigd lägger krutet, som församlingspräst eller opinionsbildare?

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies