Barnperspektivet saknas i mediernas Brommabevakning

21 maj, 2015

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Bromma flygplats vara eller icke vara har under senare tid debatterats flitigt, men en ingående analys som berör grundläggande aspekter om folkhälsa, barnhälsoperspektiv och Stockholms boendemiljö har helt saknats i medierna.

Avsaknaden av riskanalyser med avseende på kort- och långsiktiga hälsoeffekter har inte heller berörts vid rapporteringen. Det är uppenbart att media gått maktens intressen och helt glömt bort sitt uppdrag som oberoende granskare.

Under senare år har Swedavia ökat sin trafik på Bromma flygplats och i princip helt ersatt de små planen med stora och betydligt bullrigare flygplan. Det är idag välkänt inom medicinsk forskning att flygbuller kan knytas till ökad risk för kronisk stress, sömnstörningar, hjärtkärlsjukdomar
och diabetes typ 2 hos vuxna. Om nu buller påverkar vuxna negativt hur
påverkas då inte barnen vars sinnen är känsligare? Aktuell forskning visar att förutom hälsan påverkas barnens läsinlärning, minnesförmåga, motivation och prestation av buller och störande ljud. Helt nyligen togs ett beslut om en ny bullerförordning (S2014/5195/PBB), där vissa restriktioner om maxbuller gäller för alla flygplatser i Sverige – förutom Bromma flygplats. Bullerförordningen går helt emot aktuell forskning och följer illa de rekommendationer och kritik som framförts av en mycket stor andel remissinstanser runt om i landet. Behovet av granskning av turerna kring Bromma flygplats är stort och en sådan granskning borde ha gjorts för länge sedan.

Vi uppmuntrar därför medierna att ta till sig kritiken och frågar oss nu: Var finns DN, ABC, Direktpress, Uppdrag Granskning och Kaliber? Vem vågar ta på sig ansvaret och gå i bräschen för den kritiska granskningen av Bromma flygplats som allmänheten har rätt att få?

Vi vill härmed lyfta flera viktiga frågor som hittills helt saknats i den offentliga debatten om Bromma flygplats:
• Bromma flygplats är som enda flygplats undantagen de restriktioner om
överskridanden av maximal ljudnivå som gäller i övriga landet. Varför skall de tiotusen barnen i bullermattan inte ha samma möjlighet till en hälsosam och trygg miljö som övriga barn i Sverige?
• Den starka kopplingen mellan trafikbuller och ohälsa har uppmärksammats av WHO som inlett en process för att ompröva och skärpa gällande riktvärden. Varför inväntade inte regeringen dessa rekommendationer?
• Det är välkänt att barn är känsliga för miljöfaktorer såsom buller. Varför har inte barnens utsatthet varit en del i medias rapportering av Brommaflygets utveckling?

Den pågående expansionen av Bromma flygplats innebär ökade risker ur ett långsiktigt barnhälso- och lärandeperspektiv. Vem tar på sig ansvaret för den utvecklingen?

Gabriella Ahlberk, förälder, Barnen och Brommaflyget, BARNverket
Christina Björklund, docent, förälder, Barnen och Brommaflyget
Ewa Candell, förälder, Barnen och Brommaflyget
Jane Ericsson, förälder, Barnen och Brommaflyget
Sandra Gustavsson, förälder, nätverket Barnen i Bullermattan
Una Kjällquist, förälder, med dr, nätverket Barnen i Bullermattan
Gunilla Niss, förskolepsykolog, ordförande BARNverket
Rose-Marie Rooth, jur stud,  förälder, nätverket Barnen i Bullermattan 
Monica Wester, barn- och skolergonom, Barnen och Brommaflyget, BARNverket