Medierna spelade regeringen i händerna

En ny forskningsrapport från Demicon på Mittuniversitetet av medieforskarna Lars Nord och Adam Shehata visar att regeringens agerande i förhållande till medierapporteringen skapade ett stärkt förtroende för regeringen.

– I tidigare rapporter har vi visat att det under finanskrisen fanns brister i balansen i medierapporteringen och i hur olika parter kom till tals. Den inre kompassen hos journalisterna verkar inte fungera lika bra i krislägen och man blir sämre på att släppa fram andra perspektiv, säger Lars Nord.

I den senaste rapporten har forskarna analyserat det kommunikativa samspelet mellan politiker, myndighetsaktörer, nyhetsrapporteringen i de traditionella massmedierna och medborgarna mellan september och december 2008.

– Normalt sett är en ekonomisk kris det värsta som kan drabba en regering förtroende- och opinionsmässigt. Men den svenska regeringen gick stärkt ur krisen, det är exceptionellt. Förklaringen är att regeringen anpassade sitt budskap till medierapporteringen och accepterade bilden som förmedlades.

Finanskrisen beskrevs enligt forskarna överlag entydigt som en händelse som inträffat utanför Sverige och ansvaret fanns utanför landets gränser, men effekterna skulle komma att påverka Sverige.

– Regeringen bidrog till att skapa sänkta förväntningar. Anders Borg pratade om en vargavinter och det skapade uppgivenhet hos allmänheten. Samtidigt förmedlades budskapet att den svenska ekonomin var förhållandevis god och de svenska bankerna stod starka. Det fanns få motröster, bland annat eftersom oppositionen var så försvagad, säger Lars Nord.

– Inför finanskrisen hade oppositionen ett historiskt stort försprång i opinionsmätningarna, finanskrisen borde ha lett till sjunkande opinionssiffror för regeringen. I stället blev det tvärtom, eftersom man anpassade sitt budskap till den rådande mediebilden. Situationen rann oppositionen ur händerna, bland annat eftersom man hade interna problem.

– Det finns en tendens att man sluter leden i krissituationer, det gäller både medierna och andra aktörer, och det är inte läge att ifrågasätta den mediebild som förmedlas. Och på ett sätt kanske det var bra, förtroendet för den svenska ekonomin var god och eftersom ekonomi handlar mycket om förtroende kunde man därmed undvika en värre kris, som det blev i till exempel Sydeuropa, säger Lars Nord.

Men var det inte så att den svenska ekonomin faktiskt var förhållandevis god?
– Jo, så var det nog, men det fanns andra perspektiv på finanskrisen och situationen för de svenska bankerna som inte kom fram i medierapporteringen.

Du kan läsa hela rapporten här.