Krönika

Bli en "economista" efter krisen

22 oktober 2008

Mitt i finanskrisen ramlar jag över Financial Times veckomagasin How to spend it. Jag fastnar som vanligt vid titeln som är så kvick, konspiratorisk, ironisk, brittiskt matter of factig att man måste fnissa till.

Ja, gott finansfolk - hur ska man spendera "det"? I magasinets titel ligger liksom hela världsekonomins problem i ett nötskal: Vad ska vi egentligen göra med välståndet?

Financial Times vägleder snällt sina välbärgade läsare till det goda livet - lär av världens exklusivaste parfymör ("he nose it all"), bli kanske samlare av "ancient animal bones", sponsra en begåvad musiker med ett dyrbart instrument (nya trenden). Annars är det det gamla vanliga: res till Shangri-la (men inte bara res; var en "travelista"), håll koll på juvelhusen som gör klockor, inred som Terence Conran, dregla över en Type T 51 Bugatti från 1931 - alltsammans med en bedräglig patina av finkultur över sig - med skillnaden att här göre sig ingenting kulturellt som inte har ett ha-begär över sig besvär. Och annonserna är för övrigt halva tidningen: glossigare än glossiga. Mmmm... Gwyneth Paltrow i pälscape, Rolex, Aston Martin, Hästens, Gaggenau, Bang & Olufsen, Paul Smith...

Det här är det ett av världens prestigefullaste finanstidningsnamn lånar sin tyngd åt: När du skaffat dig stålarna, spendera dem! Jag kan inte låta bli att tänka på den bedagade musikalproducenten Max Bialystock i Det våras för Hitler, när han dystert stirrar ut genom ett skitigt fönster och får syn på en hot shot nere på gatan som går med en blondin på var sida och han bittert skriker: "That's it baby, when you've got it, flaunt it!!"

Nå, nu ska jag ställa en mycket allvarlig fråga. Finanskrisen. Vi talar om hål och luft i det finansiella systemet av en magnitud som på några få dagar har satt jordens alla ekonomier i akut gungning. Island sjunker, banker svajar, börskurserna rasar. How to spend it? Jag vet att ekonomijournalister ofta får klä skott för sin distanslösa rapportering av kvartalsrapporter, vinstvarningar och börsyror, men jag kan inte låta bli att undra ändå: När nu varje nyhetsprogram har en särskild ekonomiavdelning, när varje morgontidning har särskilda ekonomisektioner, när det nu finns en uppsjö dags-, vecko- och månadstidningar som bara sysslar med ämnet ekonomi så borde kanske inte det som inträffat komma fullt så oväntat? Nej, nej, säger ni kanske; journalister återspeglar och rapporterar bara det som sker i samhället - om näringsliv och stat tutar på som om alla kurvor kommer att peka uppåt för evigt, och ingen ansvarig i tid går ut och säger att det krävs "en betydande bantning av balansräkningarna hos banksystemet för att återgå till en hållbar risknivå" (efterklok före detta vice riksbankschef Kerstin Hessius i SvD, 9 okt) så finns inget annat att rapportera om än att finansballongerna pumpas upp ytterligare några decimaler om dagen, och tipsa om hur man bäst gör av med vinsterna.

Mediernas roll i den just nu pågående krisen har just börjat diskuteras: hur mycket förvärras den av katastrofrubrikerna, börspanikbilderna, dödsannonsutformningen på näringslivssidorna. Hur mycket medierna har varit med om att blåsa upp finanssystemet till de ohållbara nivåerna blir förhoppningsvis nästa diskussion. Men jag hoppas dessutom på en tredje diskussion när världen väl har sansat sig, den ofrånkomliga som vi förr eller senare måste ställa oss: How to use it. Alltså, vad ska pengarna användas till, egentligen? Kunde vi inte då få se ekonomibilagor av klass som tipsar om nya verkliga prestigeprojekt - som att finansiera solceller i Sahara, mikrolån i fattiga länder eller vågkraftprojekt? Be an "economista", sälj privatjetten, skaffa häst, ta det lugnt, bry dig om världen, må bättre: Use it - and use it good!  

Tipsa en vän

Kommentera [2]

  1. Björn Å | 15 okt 2008, 15:48 #

    Jaha, hur ska pengarna användas? Till att bygga det höga tornet ännu högre, mer glänsande, mer extravagant, för att imponera på omvärld och stärka våra egon.

    Eller ska vi kanske bygga ett stadigt torn, lagom högt, som kan ge skydd och värme, och som kan stå sig i svåra tider.

    Isabellas fråga är mer än berättigad. Men frågan om det blir mer än diskussion. Frågan har ställts tidigare, inget har egentligen ändrats.

    Kanske en jättekris kan sätta fart på diskussionen. Vi har redan två jättekriser, finans, och klimat. Men det tycks inte ändra så mycket. Full fart framåt i samma gamla hjulspår.

  2. Lasse Lundeberg | 24 okt 2008, 11:06 #

    Bra idé. Är själv en “economista” som njuter av hur minimalistiskt leverne ger bättre kickar än ökad konsumtion. Samt tid att skapa helt egna tankar. Dags att ta upp den gamla gröna-vågenidén med att vägra konsumera i överflöd.

    Men de senaste decenierna av nyliberalistiska globaliseringsmandat har gjort oss till samhällsfarliga. Tänk om alla gjorde som vi. Då skulle det ju inte finnas någon finansvärld. Så den politiska polisen spanar efter sådana som oss. Vi maskerar oss bakom lånade sopor. Ständigt nya emballage i tunnan får oss att se ut som nyttiga konsumenter. I fönstret syns flimret från TV:n, men det är ett trasigt lysrör, vilket fejkar lydigt stirrande.

    Efter 11 september frågade sig amerikanarna ängsligt vad patriotiskt de kunde göra för sitt land. “Go shopping!” sade president Bush. Vem kunde ana att denna uppmaning kanske är ett större hot mot rikets säkerhet i form av
    ökad miljöförstöring, ökad sårbarhet från omvärlden och ökad finansbubbla. Samt mental enfald.

    I amerikanska media har det under åren då och då hörts röster som varnat för lånepyramiden. Men dessa röster har dränkts av alla som ropat på MER! Alla som är inne i pyramiden vill ju att fler nya ska in. Om detta havererar får staten hälla in mer pengar.

    Och alla som inte är pyramidbyggare dras ju med i uppgång och krasch. Media har missat att ge hela bilden. Hela samhällsekonomin har ju gjorts beroende av bubblan. Vi alla har trott vi kan kräva ökad utdelning. Vår girighet blir vårt fall och någras fås vinst.

    Det finns ingen klar gräns mellan seriös investering och pyramidspel. Förutom rop på mer! så har all finanshandel sålts som helt seriös ekonomi i sig. En sund kapitalism kräver trafikregler. Så som hastighetsbgeränsning mot krascher. Såväl 1928 som 2008.

Kommentarer är stängda för denna artikel.