Gräv om antroposofiska läkemedel

2 februari, 2015

Ibland är det så svårt att förstå debatten i Sverige om komplementär medicin! Nu gäller det Vidarkliniken och de antroposofiska läkemedlen som sedan 1993 har ordinerats med särskild dispens, eftersom de inte genomgått samma sorts kliniska prövning som vanliga läkemedel.

EU går inte längre med på Sveriges undantag utan vill att antroposofiska läkemedel ska registreras i Sverige på samma villkor som i övriga EU-länder.

Läkemedelsverket har nu tagit fram förslag för hur detta skulle kunna gå till. Men företrädare för antroposofisk medicin menar att dessa förslag är så byråkratiskt krångliga och resurskrävande att medlen i praktiken inte kommer att bli tillgängliga i vården. Därmed hotas Vidarklinikens existens och tusentals patienter blir lidande. Vidarkliniken har avtal med fem landsting som remitterar hit, Region Skåne är just nu i en upphandlingsprocess efter flera års avtal med Vidarkliniken.

Inom EU finns 15 000 läkare som förskriver antroposofiska medel. Bara i Tyskland finns 24 antroposofiska sjukhus. I Sverige är förhållandena så helt annorlunda. Hur kunde det bli så här? Vad är problemet?

I grunden handlar det om en djup misstro inom det svenska medicinska etablissemanget mot alternativ medicin, som inte anses verksam och inte uppfyller kriterierna för ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. I SVTs Debatt raljerade läkaren Mats Reimer på ett synnerligen arrogant sätt mot ingredienserna i en del homeopatiska medel. Han hävdade t o m att effekterna av växtbaserade medel eventuellt bara är placebo; de positiva förväntningarna påverkar läkningen, inte medlen i sig. Enligt hans synsätt ska enbart läkemedel som ger ”naturvetenskapligt bevisad effekt” få användas. Vad står detta begrepp för?

Läkemedel godkända av Läkemedelsverket har oftast genomgått dubbelblindtester för att bli godkända, dvs hälften av patienterna får overksamma tabletter (placebo) och hälften får verksamt läkemedel. Antroposofiska mediciner utprovas däremot individuellt och ges tillsammans med konstnärliga och fysikaliska terapier. Allt för att stödja patientens självläkande förmåga. Forskning på effekterna måste därför bedrivas på ett annat sätt, med jämförande studier mellan skolmedicin och antroposofisk medicin. Är detta inte naturvetenskap?

Om antroposofisk medicin inte hade haft verkningar hade den knappast efterfrågats? Jo, menar företrädare för skolmedicinen: ”Vidarkliniken är så bra på att ta hand om sina patienter att de mår bättre.”  Jaha, men är inte det syftet med all vård? Man brukar säga att ”Boten får inte vara värre än soten”.

Tyvärr har många skolmediciner kraftfulla biverkningar, vilket förmodligen är anledningen till att så många vänder sig till kompletterande läkekonst. Trots att medierna ofta försöker misstänkliggöra alternativa terapier minskar inte efterfrågan. Vad beror detta på? Är 100 000-tals människor förda bakom ljuset när de har fått hälsoförbättringar av att lägga om kosten, använda naturmedel, behandlas med akupunktur m fl terapier? Enbart placebo?

Skolmedicinen och alternativmedicinen har samma rötter. Den beprövade erfarenheten av naturens apotek är mångtusenårig medan några av skolmedicinens medel bara har drygt hundra år på nacken, de flesta kortare än så. Den grekiske läkaren Hippokrates ville att läkekonsten skulle baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, men han ansåg också att människans inneboende livskraft hade stor betydelse för tillfrisknandet. Läkarnas uppgift var att stimulera denna självläkande förmåga.

Undersökande journalistik i Sverige tar sig ofta an ämnen som korruption, rättsfall, missförhållanden inom vård, skola och omsorg. Bluff och kvacksalveri ska naturligtvis avslöjas, men jag skulle önska att någon ville fördjupa sig i frågan om varför så många väljer kompletterande metoder. Jag vill också veta hur läkare och sjuksköterskor som utmanar det rådande medicinska paradigmet behandlas i Sverige i dag. Vad får läkarstuderande lära sig om kost och huskurer?

Ytterst få medicinska journalister verkar intresserade. Vad beror det på? Här finns ett fantastiskt viktigt och intressant fält att studera, nyfiket och utan förutfattade meningar.

Nu finns en ny chans, tack vare det aktuella dilemmat med Vidarkliniken och de antroposofiska medicinerna. Det räcker inte med korta snuttar i SVT där kombattanterna ges några minuter för att utveckla sina ståndpunkter. Debatten förs på för låg nivå. Alltför ofta får företrädare för skeptikerföreningen Vetenskap och Folkbildning framträda. Har dessa infiltrerat journalistkåren med sina tankar? Var finns mångfalden av tankar?

                                                                                 Ulla Premmert
                                                                                 fri kulturarbetare

Kommentarer

Det finns 3 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Lars Johansson mån, 2015-02-02 16:26

Konstnärliga terapier.

Inlagt av Mats Reimer tis, 2015-02-03 14:34

Jag välkomnar seriösa journalister som vill gräva vidare i ämnet antroposofisk medicin. Jag står gärna till tjänst med källmaterial, och journalister som själv vill läsa i de antroposofiska läkemedelskatalogerna kan maila mig via Dagens Medicins redaktion.

Inlagt av Dan Larhammar tors, 2015-02-05 01:40

Sedan många år publiceras varje år fler studier av användningen av alternativmedicin, dvs huruvida, hur och varför patienter och kunder använder detta. Förutom att människor har tillräckligt med pengar för att spendera dem på detta tycks konsumtionen av alternativmedicin bottna i en vurm för det som anses vara "naturligt". USA har pumpat in många miljarder i forskning på alternativmedicinska metoder de senaste 15 åren. Av allt detta har det inte kommit fram något alls, ingen enda metod har kunnat identifieras som kan rekommenderas för någon specifik behandling.
Frågan som återstår är därför: varför fortlever alternativmedicinen i samhället trots att den är lika med, eller obetydligt bättre än, placebo? Tänkbara förklaringar diskuteras av Simon Singh och Edzard Ernst boken Trick or Treatment från 2008 (på svenska Salvekvick och kvacksalveri). Bland dessa förklaringar ingår förstås kommersiella intressen, okritisk rapportering från journalister som är medicinskt okunniga, generellt stort utrymme i media, samt kändisar och politiker som på ovetenskapliga eller direkt pseudovetenskapliga grunder propagerar för användningen. Ett ofta använt argument är att ge patienterna (konsumenterna) valfrihet. Detta innebär i klartext möjligheten att välja behandlingar som inte har mer att erbjuda än placebo och som i värsta fall fördröjer insättande av fungerande behandling eller till och med negativa effekter.
Var skulle den medicinska vården stått idag om forskare och sjukvården hade nöjt sig med placeboeffekten? Tanken svindlar. Därför var det ett gigantiskt kliv bakåt att börja kalla homeopatika och många örtextrakt (och så småningom kanske även tusentals antroposofiska produkter) för läkemedel trots att det inte visats att de kan läka något. Termen läkemedel har blivit mer juridisk än medicinsk och förleder därigenom den breda allmänheten genom att ge falska förhoppningar när det gäller homeopatika och vissa örter. Om människor fick höra resonemangen bakom varje antroposofiskt preparat inklusive astrologi och oändlig spädning skulle de skratta gott.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Journalisten-podden

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies