Rewrites: : Hur mycket får man egentligen citera?

När övergår en rewrite till att bli ett plagiat?
Enligt expertisen är det långt tidigare än vad tidningarna tycks tro.

Södermanlands Nyheter tänker stämma Expressen för upphovsrättsintrång i en rewrite av en intervju med Bo Holmberg (se Journalisten 1/04). I ursprungsartikeln intervjuas Bo Holmberg om tiden efter Anna Lindhs död. Två dagar senare återfanns ett referat i Expressen från artikeln, med rubriken ”Jag känner inget hat mot mördaren” och sex citat från Bo Holmberg i texten.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Expressen agerar så här. Man tror att det räcker att ge credit, men enligt HD-domen mot Aftonbladet 1996 har man bara rätt att plocka in citat under speciella omständigheter medan det här används för att ge färg åt artikeln. Det är klart förbjudet, säger Göran Carstorp, chefredaktör på Södermanlands Nyheter.

bryt

Det är inte första gången tidningar anklagar varandra för upphovsrättsbrott. I tidigare liknande fall har tidningar kritiserats när de alltför frikostigt utnyttjat rätten att i kombination citera och referera. Citaträtten finns för att skribenter ska exemplifiera egna resonemang. Enligt Jan Rosén, professor och upphovsrättsjurist på Stockholms universitet, har dock även citaten upphovsrättsskydd:

– Vill man återanvända intervjusvar bör man först inhämta tillstånd. Som privatperson har man också rätt att slippa figurera i vissa tidningar.

Jan Rosén framhåller att en rewrite bör vara utan citat och helt omskriven utan formuleringar hämtade från ursprungstexten.

Men det finns ju en laglig rätt att citera?

– Ja, men citaten får bara användas i sammanhang där skribenten självständigt beskriver eller analyserar en situation, och då för att belägga eller exemplifiera den egna framställningen, förklarar Jan Rosén.

I upphovsrättslagen står: ”Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.”

För att kallas citat ska det röra sig om ett begränsat utdrag ur texten och det ska tydligt framgå varifrån det är hämtat. Citatet får inte återges på sådant sätt att meningen med texten förvanskas eller förvrängs och omfattningen av citatet kunna motiveras av ändamålet.

– Avgörande är det lojala syftet med citatet – alltså att det är motiverat av kritiska eller analytiska skäl och inte är ett nytt kommersiellt utnyttjande av annans text, säger Jan Rosén.

bryt

Per Jonas Nordell, docent i rättsvetenskap på Handelshögskolan, styrker Roséns tolkning:

– Huvudregeln är ju att att man bara får citera om det är nödvändigt för att innehållet ska gå fram. En recension av en diktsamling är typexempel. Men man får inte utnyttja det observationsvärde som citatet ger vilket det i detta fall är frågan om, förklarar han.

Vägledande för hur mycket man får referera är domen i Högsta domstolen 1996 där Aftonbladet fälldes för upphovsrättsbrott efter en rewrite av en Dagens Nyheter-intervju med en kvinna som blivit nära vittne till JAS-kraschen på Långholmen. Kvinnan som lät sig intervjuas i DN ville inte figurera i kvällspressen. I det fallet användes tre citat, men Rosén framhåller att prejudikatet visar att antalet citat inte är avgörande:

– Ett enda citat räcker för att bryta mot lagen. Man löser problematiken genom att man alltid först ser till att inhämta tillstånd från upphovsmannen. Fallet med Bo Holmberg-intervjun ser jag som okomplicerat. Här finns flera citat från ursprungstexten, vilket bryter mot upphovsrätten.

Även Per Jonas Nordell bekräftar att citaten i detta fall strider mot lagen:

– Min uppfattning är att så här får man uppenbart inte göra. Här finns inget uttryckligt citat-behov, säger han.

Men kvällstidningarnas journalistik har ju inga neutrala faktareferat. Går citaträtten då att förena med en sådan journalistik?

– Visst, det kan vara svårt att skriva en färgstark text utan att utnyttja förlagans personliga uttryck. Men man kan tänka sig att Bo Holmbergs känslor kan beskrivas med andra ord än just de som Holmberg yttrat. Därmed kan rewriten gå fri upphovsrättsligt.

bryt

I HD-domen står dock också att god sed i pressen innefattar en ”förhållandevis långtgående citaträtt” och att man därför kan acceptera citat ”under mindre stränga betingelser än eljest” om det finns ett ”allmänt informationsintresse”.

Varken Nordell eller Rosén ser något behov av att ändra i lagen:

– Mer generösa citatregler skulle för många förlora på. Bättre är att tidningarna sinsemellan får handla med materialet. Jag tror inte heller att Expressen skulle vara så sugna på friare användning av deras texter, säger Jan Rosén.

– Lagstiftningen är det inget fel på, möjligen kan tolkningen diskuteras. Men jag tycker att HDs relativt snäva tolkning av citaträtten är riktig. Den får inte blir en bakväg till att tidningar undgår upphovsrätten och utnyttjar andras språk, framhåller Per Jonas Nordell.

Paul Frigyes

pf@journalisten.se

Enkät/Redaktörerna om rewrites

Hur ser svenska tidningschefer på citaträtten? Vi ställde tre frågor till nio av dem.

1. Har ni någon policy angående rewrites?

2. Hur och i vilken omfattning bör källan anges i en rewrite?

3. Har era texter utsatts för rewrites där ni tycker att citaträtten överskridits?

bryt

Mia Bjelkholm,

redaktionschef,

Svenska Dagbladet

———————————————————-

1. Vi har ingen skriven policy, men alla på SvD vet att vi anger källa när vi hämtar uppgifter från andra medier. Det är självklart för oss.

2. Det bör klart framgå var källan kommit ifrån.

3. Det händer då och då att vi inte anges som källa, men det har blivit mycket bättre.

bryt

Mats J Larsson

tillförordnad redaktionschef, Dagens Nyheter

———————————————————-

1. Ingen skriven. Men det ska framgå tydligt och tidigt i en text om den kommer från en enda källa.

2. Vid direkta citat bör källan framgå vid varje citat.

3. Det händer emellanåt. Internet har ökat antalet rewrites dramatiskt. I förra veckan intervjuade vi åklagaren i Mijailovic-målet. Ett citat förekom sedan ordagrant i Svenska Dagbladet utan att DN angavs.

bryt

Olof Brundin,

informationschef,

Aftonbladet

———————————————————-

1. Aftonbladets policy är att alltid vara generös med credit vid rewrites. Ett par tre citat är en rimlig gräns för antalet citat.

2. Källan bör anges generöst, gärna med både ursprungstidning och författare nämnd vid namn.

3. Det sker då och då (men inte särskilt ofta) att enskilda reportrar skickat en räkning till tidningar som ägnat sig åt kopiering istället för citering.

bryt

Thomas Mattsson,

redaktionsschef, Expressen

——————————————————

1-2. Principen är credit redan i ingressen och även i brödtexten. En längre rewrite bör innehålla flera. Om rewriten är av en personlig intervju eller ett porträtt bör skribentens namn anges. En strikt upphovsrättslig bedömning av rewrites skulle sannolikt visa att medierna kontinuerligt bryter mot god sed, men det måste anses rimligt att också beakta nyhetsvärderingsaspekten. När Expressen exempelvis exklusivt intervjuar Jan-Ove Waldner om hans spelmissbruk är det rimligt att andra medier kan återge ett större antal citat, givetvis med credit, än vad som sannolikt är juridiskt tillåtet.

3. Det händer snarast dagligen att Expressen-citat från intervjuer återges i en omfattning där citaträtten möjligen överskrids, men om credit anges anser vi generellt att det är okej. Jag upplever att DN och SvD ibland är njugga med att ge oss credit samt att TVs redaktioner ofta zoomar tidningssidor med exklusiva bilder utan att nämna att det är Expressen. Vi har påpekat detta men inte agerat vidare, då vi ju själva regelbundet citerar dessa medier.

bryt

Hans Månson,

chefredaktör, Sydsvenskan

———————————————————-

1. Ingen skriven policy, men vi har ganska nyligen påmint om att vi ska vara generösa med att hänvisa till andra tidningar/tidskrifter när vi tar uppgifter från dem.

2. Läsaren ska begripa vad som är eget arbete och vad som är hämtat från annat håll.

3. Visst finns det tillfällen då jag häpnat över att någon tidning inte bara haft samma idé till en artikel utan också intervjuat samma personer som vår reporter, och att den reportern måste ha ställt samma frågor som vår reporter och att inte minst överraskande att den intervjuade har formulerat sig exakt lika som till Sydsvenskan. Vid något enstaka tillfälle under årens lopp har jag skrivit brev med detta innehåll till en skribent.

bryt

Anders Rhodiner,

redaktionschef, TT

———————————————————-

1. Vi gör sällan rewrites i dess vanligaste bemärkelse. I vår roll som nyhetsförmedlare till andra medier ”klipper” vi dock andra medier väldigt ofta och på TT råder en oskriven lag om att alltid ge ursprungsmediet credit. Men vi är vaksamma så att vi inte kränker upphovsrätten genom att återge ”för mycket”.

2. TT anger alltid – jag säger alltid – källan till citat eller uppgifter som vi själva inte förfogar över. Sannolikt är TT bäst i Sverige på att ge andra medier credit. Källhänvisning inte bara stärker nyhetens trovärdighet utan ger också mottagaren möjlighet att själv se nyhetens väg och vem som hjälpt den på vägen.

3. Det finns medier som (nästan) aldrig ger TT credit trots att stora delar av det man återger har hämtats näst intill ordagrant ur TT-texter. Inte sällan möts man då av bortförklaringar av typen ”crediten föll bort i redigeringen”.

bryt

Gunilla Bejbro-Högfeldt,

chefredaktör, Östgöta

Correspondenten

———————————————————-

1. Ingen nedskriven policy.

2. Alltid och tydligt när det handlar om ett unikt material. Händelsenyheter och annat allmängods kan hanteras friare.

3. Många gånger, både i tidningar och etermedier.

bryt

Krister Linnér,

chefredaktör, Nerikes Allehanda

———————————————————-

1. Ingen skriven policy. Rewrites förekommer i begränsad omfattning hos oss. Den policy som finns ”sitter i väggarna”, det vill säga att vara generös med återgivande av källa.

2. Alltid och alltid i anslutning till citat/rewrite.

3. Några enstaka gånger under mina år som ansvarig utgivare har det hänt. Vid något tillfälle så flagrant att vi gjort en markering mot den som överträtt en acceptabel citaträtt.

bryt

Matti Lilja,

redaktionschef, Norrländska Socialdemokraten

———————————————————-

1. Enstaka citat kan användas och då ska källan anges.

2. Källan ska anges så att det klart och tydligt framgår vad som är citat och sammanfattningar av en annan publikation.

3. Det har hänt men jag kan inte dra mig något enstaka exempel till minnes.