Gå direkt till textinnehållet

Vart femte jobb hotat i Gävle

När tidningskonkurrensen i Gävle ska ersättas av samarbete hamnar journalist-jobben i farozonen. 20 av 110 tjänster kan försvinna om sparförslagen blir verklighet.

När tidningskonkurrensen i Gävle ska ersättas av samarbete hamnar journalistjobben i farozonen. 20 av 110 tjänster kan försvinna om sparförslagen blir verklighet.

Det är oroligt i Gävle. Den 16 oktober rapporterade både Arbetarbladet och Gefle Dagblad om hockeylaget Brynäs åttonde raka förlust i elitserien. ”Krisen på isen”, löd GDs rubrik. Det forna mästarlaget, Gävles stolthet, är på dekis.

Några dagar tidigare hade Gefle Dagblads sportchef Stig-Göran ”Stisse” Åberg flugit i taket. Ursinnig.

Annons Annons

Det var inte Brynäs kräftgång som orsakat Åbergs vrede, utan att hans chefredaktör Robert Rosén ställt sig bakom idén att slå ihop GDs och konkurrenten Arbetarbladets sportredaktioner.

Rosén har deltagit i en arbetsgrupp som föreslår att sporten på AB och GD ska föras över till en byrå med ansvar också för gemensamt servicematerial som barnbilder, kalendarier, tabeller och visst familjematerial.

Den nya sporten skulle ha lika många medarbetare som varje tidning för sig har i dag.

Det fick ”Stisse Åberg” att se rött och i den egna tidningen kräva Robert Roséns avgång. Han värnade om sin redaktion, som riskerar att halveras om idén genomförs.

Några dagar efter sitt utbrott, säger Åberg:

– Jag tyckte att Robert Rosén inte företrädde redaktionen utan utgick från ett direktörsperspektiv.

Tankarna i förslaget har vaskats fram i en arbetsgrupp ledd av gävlesonen och tidigare VDn för Sveriges Radio, Ove Joanson. Övriga i gruppen är Robert Rosén och Arbetarbladets redaktionschef Sven Johansson.

De har utrett om det är möjligt att spara tio miljoner kronor genom någon form av redaktionell samordning som kan accepteras av båda parter.

Gruppens slutrapport är en kompromiss.

Robert Rosén vill egentligen, liksom Ove Joanson, gå längre i den redaktionella samordningen och bland annat låta en gemensam fotoredaktion ingå i byrån.

För Sven Johansson går emellertid smärtgränsen vid sporten. Vid foto sade han stopp. Bilder är för honom alltför viktiga för profileringen av de båda tidningarna.

Med kompromissen beräknas tidningarna kunna spara åtta miljoner. Resten av det redaktionella sparbetinget på tio miljoner ska klaras av genom krympning av övriga redaktionella resurser.

Sporten får, enligt förslaget, sex tjänster och service två.

Varje redaktion reduceras med 14 tjänster för att man dels ska klara sparkraven, dels kunna bemanna byrån.

En osäkerhetsfaktor är Arbetarbladets presstöd på 15 miljoner kronor, vilket motsvarar 30 tjänster. Hur nära kan redaktionerna samarbeta för att tidningen ska få behålla presstödet? Enligt presstödsreglerna måste Arbetarbladet innehålla minst 51 procent unikt material.

Frågan öppen

I morgon och på torsdag ska Arbetarbladets styrelse ta ställning till förslaget.

Gefle Dagblads ägare har redan uttalat sig för det. Förra måndagen beslöt de säga ja till fortsatta förhandlingar med AB. Men de lämnar frågan öppen om hur ett eventuellt redaktionellt samarbete ska se ut.

Samma dag sade Gefle Dagblads journalistklubb nej till alla former av redaktionellt samarbete.

– De flesta anser att tidningarna måste samarbeta för att överleva och klara sig på annonsmarknaden. Samarbete om sådant som barnfoto och tabeller är självklart, men inte att gå in på redaktionerna, säger Kerstin Monk, ordförande i Gefle Dagblads journalistklubb och personalrepresentant både i GDs styrelse och i koncernstyrelsen.

Hon reflekterar över andra sparmöjligheter:

– Vi skulle kunna sluta ge ut söndagstidningarna. Samtidigt har vi märkt att de är de mest uppskattade, och det är för läsarna vi gör tidningen.

Arbetarbladets journalistklubb hade ett möte efter att GDs ägare sagt ja till att gå vidare med processen. I ett uttalande ifrågasätter klubben kalkylerna och nivåerna på sparkraven.

– Ägarna har satt ett sparmål på minst 20 miljoner kronor totalt. Vi vet inte om just den summan är rimlig, säger Anders Eklind, ordförande i Arbetarbladets journalistklubb.

Han är orolig över vilka konsekvenser besparingarna kommer att få.

– Det blir ett slag mot mångfald och ökad arbetsbelastning, vilket kommer att gå ut över kvaliteten. Redaktionen är redan nu så slimmad att vi inte orkar göra mer.

Planerna på en fusion blev kända i vintras.

– Då kom det ganska oväntat, även om det hade glunkats om att det vore vettigt att samarbeta om tryckning, säger Anders Eklind.

– De här planerna var mer långtgående. Vi i facket sade ja till att saken utreddes.

Förutsättningen då var att samarbetet skulle gälla tryck, annons och distribution, men att redaktionerna skulle stå intakta.

– Ägarna försäkrade att det skulle bli så men verkligheten hann ifatt dem och annonsmarknaden gick ner. Kalkylen gick inte ihop i och med konjunkturnedgången, säger Robert Rosén.

Gemensam nyhetsbyrå

På försommaren kom signaler om att det inte räckte med de besparingar som den modellen kunde ge eftersom konjunkturen på annonsmarknaden utvecklats sämre än väntat. Ytterligare sparkrav framfördes därför.

I juni lanserades tanken på en gemensam nyhetsbyrå, som från början var tänkt att ha 25-30 medarbetare. Med en byrå skulle minskningen av redaktionerna kunna hållas nere.

– Jag har i 20 år sagt att det inte finns plats för två kompletta nyhetstidningar i Gävle. Det är bara presstödet som gör att Arbetarbladet är kvar, säger Robert Rosén.

Han anser att man borde ge ut två politiska editioner och hoppas att båda titlarna ska vara kvar.

– Vi bör ha mindre konkurrens med varandra än mot omvärlden, säger han.

Robert Rosén tror att det om några år inte är fråga om konkurrens mellan tidningar utan mellan tidningar och andra aktörer.

Grundtanken med fusionen är att tidningarna ska kunna sänka annonspriset och få bättre fäste på en sviktande annonsmarknad där nya aktörer kommit till.

Jan Cahling, VD på Gefle Dagblad, understryker att annonsläget är prekärt. Tidningarna har svårt att sälja annonser till priser som kan konkurrera med exempelvis direktreklam.

Dessutom har mediemarknaden förändrats, bland annat genom att Internet tillkommit och att TV4 börjat sända i Gävle.

– Tillsammans kan tidningarna nå en bra position om vi uppträder som en enhet. Men vi ska så långt som möjligt profilera oss var för sig, säger Jan Cahling.

Vad händer om inget görs?

– Om vi inte hittar någon strukturell lösning i Gävle ser vi till koncernnyttan och kan tänka oss att exempelvis inleda ett tryckerisamarbete med Ljusnan i Bollnäs, säger Cahling.

– Om fusionen spricker blir det i alla fall besparingar. GD lär hur som helst gå över till tabloidformat, säger Kerstin Monk.

Anders Eklind har emellertid svårt för att se att Arbetarbladet skulle stå eller falla med att det blir en fusion eller inte.

– Om det spricker kan vi köra vidare, säger han. Även om annonsintäkterna är lägre än väntat är det ingen akut kris för Arbetarbladet.

Han berättar att det bland Arbetarbladets journalister finns en stor misstro mot planerna. De tror att GD bara är ute efter att svälja AB.

Samtliga fack på tidningarna har begärt mer information och att underlaget synas närmare.

Om Arbetarbladets styrelse tar ett liknande beslut som GDs ägares räknar facken med att kunna ta hjälp av en löntagarkonsult för att se vilka konsekvenserna av förslagen blir.

20 tjänster ska bort

I dag finns totalt 110 journalisttjänster på båda tidningarna. 20 av tjänsterna ska bort. Nästan var femte journalist berörs alltså av neddragningarna.

Men Robert Rosén stannar kvar, trots sportchefens krav på att han ska avgå. Rosén anser i liberal anda att det var positivt att GD publicerade artikeln om avgångskravet:

– Det är bra att vi själva skriver om detta när vi kräver öppenhet av andra.

Ovissheten har starkt påverkat journalisterna, särskilt de unga och nyanställda.

Men Jonas Blomqvist, senast anställde sportjournalist på Arbetarbladet bekymrar sig mest över vilka konsekvenser samarbetet ska få för journalistiken. Han gillar att jobba mot en tydlig konkurrent.

– Konkurrenssituationen försvinner, vilket knappast gynnar någon. Moroten att jobba över två timmar för att landa vilka nyförvärv Brynäs har på gång försvinner till stor del då vi inte kommer att kunna jämföra oss med andra, säger han.

– Meningen är att sporten ska få en tidigare trycktid. Det blir en sjuk situation, då tiden för att skriva en text efter match minskar, särskilt om en hockeymatch går till förlängning. Det gör att stressen kommer att öka. Trycktiden kommer att ändras om det blir en fusion, oavsett om sporten läggs ihop eller inte.

Jonas Blomqvist spolar förslaget att offra sporten.

– Jag tycker det är skrämmande att den inkompetenta utredningsgruppen inte satte ner foten när den insåg att det krävs att delar av redaktionerna offras.

Även Kerstin Monk värnar om konkurrenten:

– Jag brukar säga att det bästa med GD är Arbetarbladet, att vi kan konkurrera på lika villkor, säger Kerstin Monk.

hl@sjf.se

Fler avsnitt