Var fjärde censurerar sig själv på nätet
En dryg fjärdedel av svenska internetanvändare har låtit bli att uttrycka en politisk åsikt på internet för att de varit rädda för hat och hot. Men intresset för att söka politisk information på nätet är stort. Det visar Internetstiftelsen i Sveriges rapport Svenskarna och internet – valspecial 2018.
Internetstiftelsen i Sverige (IIS) gör varje år en undersökning om hur svenskarna använder internet. Men eftersom det är valår har organisationen i år lagt till några frågor om ”det politiska internet”, som publiceras redan nu.
Delrapporten visar att 14 procent någon gång utsatts för näthat eller negativa skriverier om dem på internet. Värst utsatta är yngre personer, 33 procent av 16-25-åringarna.
27 procent av internetanvändarna har avstått från att uttrycka sin politiska åsikt under det senaste året för att inte riskera att utsättas för hård kritik, hat eller hot. Bland de som råkat ut för näthat har 44 procent det senaste året låtit bli att ge uttryck för sina politiska åsikter på nätet.
”Internet som arena för politiskt engagemang och diskussion blir allt viktigare. Samtidigt ser vi i rapporten att näthat tystar många från att uttrycka politiska åsikter vilket är oroande. Vi behöver fler röster i det demokratiska samhället, inte färre”, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen, i en kommentar.
Andelen internetanvändare som är emot att människor ska få uttrycka extrema åsikter på nätet har ökat till 48 procent mot 22 procent valåret 2010 och 32 procent valåret 2014.
Några andra resultat ur rapporten:
- Internet blir allt viktigare 71 procent tar del av politisk information på internet. Mindre än en tredjedel (28 procent) använder aldrig internet för politisk information. Inför valet 2014 var det 47 procent som sökte politisk information på nätet.
- Varannan internetanvändare tycker att de kan avgöra om information på internet är sann eller falsk. 40 procent anser att åtminstone det mesta av informationen på internet är pålitlig. De yngre är generellt mer skeptiska.
- TV är den viktigaste informationskällan inför valet. 73 procent söker information där. Papperstidningar, information från vänner/familj, dagstidningar på nätet och radio följer därefter med drygt 50 procent vardera.
- Jämfört med traditionella medier uppfattar svenskarna inte sociala medier som så viktiga informationskällor: Facebook får 19 procent, Twitter 12 procent och Youtube 9 procent. Om man bryter ut förstagångsväljarna ser man att de värderar digitala kanaler högre och sociala medier mycket högre. TV ligger fortfarande högst bland dem (68 procent) medan Facebook lockar 34 procent, Twitter 29 procent och Youtube 28 procent. Förstagångsväljarna tycker också att dagstidningar på nätet är en viktigare informationskälla än papperstidningar.
- Förstagångsväljare är mer benägna att leta politisk information på internet än äldre (80 procent).
- 20 procent har uttryckt åsikter om politik på internet under det senaste året.
- 22 procent har sökt upp politiker på internet. Bland förstagångsväljarna har 48 procent gjort det.
Totalt genomfördes 2 811 intervjuer med personer födda 2001 eller tidigare. 1 644 personer deltog i undersökningen via webbenkät och 1 167 via telefonintervju.
Läs hela undersökningen här.
