Gå direkt till textinnehållet

”Var finns de starka rösterna om Norge?”

Fredagens norska ”Skavlan” var inget olycksfall i arbetet. Vi ser redan hur norska medier anpassar sig till att ha Fremskrittspartiet i regeringen. Det menar journalisten och författaren Henrik Arnstad – och efterlyser tydliga svenska röster.

För tio dagar sedan varnade Henrik Arnstad i DN Kultur för den framtida radikalisering som sannolikt väntar i Norge med högerpopulistiska FrP i regeringen. Han skrev bland annat:

”Kommer den nya regeringen att verkställa allt de propagerat för, angående utsatta minoriteter i Norge? I vilken takt kommer detta att ske? Hur kommer grundläggande demokratiska rättigheter såsom religionsfrihet, yttrandefrihet och organisationsfrihet att påverkas? Vilket tryck kommer exempelvis norsk public service-journalistik att utsättas för?”

Fredagens kritiserade ”Skavlan” är ett tecken på att den anpassning från mediernas sida han varnade för redan börjat, menar Arnstad.

– Att det gick så snabbt att börja anpassa sig förvånar mig oerhört, att NRK på egen hand börjar censurera sig.

Och enligt honom var den norska redigeringen av programmet till och med värre än Özz Nûjens bortklippta fråga:

– NRK valde till och med att förfalska det som hände i studion. Jag har jämfört programmen: NRK har lagt in en varm applåd efter Stoltenbergs svar, och en bild på Nûjen där han ser tillplattad ut och som framhäver honom som svarslös. Men i själva verket var det Nûjen som får den varma applåden efter sitt svar till Stoltenberg. NRK går alltså betydligt längre än att censurera ett icke-tillåtet påstående, vilket jag i sig underkänner. Det blir en absurd situation om ett public service-bolag aldrig får kritisera en sittande regering utan att den ska finnas på plats, säger Henrik Arnstad.

Han konstaterar att det är mycket känsligt att i Norge påpeka att Anders Behring Breivik i många år var medlem i FrP – vilket många utländska medier fokuserat på i sin rapportering efter det norska valet.

– Jag har själv blivit censurerad i norska medier. I en debattartikel i Aftenposten när jag diskuterade om FrP är ett fascistiskt eller populistiskt parti fick jag inte nämna att Breivik så länge var medlem i FrP.

Hur förhåller sig norska medier i allmänhet till FrP? Har man börjat kalla partiet ”liberalt”, som det själv önskar?
– Det är väldigt splittrat hur norska medier benämner FrP. För vissa är det viktigt att FrP är ett normalt parti, men det finns en debatt om det. Det som är unikt är att det är ett högerpopulistiskt parti som är i regeringsställning.

Han är förvånad över att svenska röster inte i högre grad har uppmärksammat de uppseendeväckande uttalanden och förslag om bland annat romer som kommit från flera håll i norsk politik.

– Efter Breivik och med den nya norska regeringen blir det här på allvar, vi ser hur demokratin allvarligt naggas i kanten i ett nordiskt land. Var finns de starka rösterna? Var finns dagens Herbert Tingsten? Hur långt ska det behöva gå innan vi börjar kritisera den norska utvecklingen? Vi förfasar oss över Ungern och Grekland – det blir svårare och läskigare för svenska debattörer när det handlar om ett grannland, med blonda, glada människor som vi har många kopplingar till.

Hur tror du att norska medier kommer att rapportera framöver?
– Jag tror att det kommer fortsätta att vara polariserat. Men de som säger emot kommer allt mer att sägas emot och ses som Torgny Segerstedt-typer: skrikhalsar. Jag är nog ganska pessimistisk.

Och hur bör svenska medier och debattörer agera?
– Jag tycker att man ska göra som Magdalena Ribbing rådde i DN häromsistens, om man hamnar bredvid en rasist på en fest: som god granne ska man säga att man inte tolererar rasistiska åsikter. Det här är samma situation fast på nationell nivå.

– Vi kommer att bli kallade korkade svenskar och PK-svenskar. Men ändå är det den gode grannens roll att säga: vi gillar er jättemycket, men det här är farligt, läskigt. Vi har testat den här typen av politik i Europa, för 70 år sedan. Det blev inte bra.

NRK har själv motiverat klippningen av "Skavlan" med att det var "pressetiskt nödvändigt".

"Det kom inte fram några nya argument, och det fanns ingen där som kunde försvara sig. Vi har våra pressetiska regler. Det är inte bara Özz vi klippt ner. Vi har även klippt ner Jens. Det blev över gränsen", sade projektredaktör på NRK till Aftonbladet.

Özz Nujen kommenterar NRKs klippning så här till SVTs Kulturnyheterna:

"Var finns etiken när man klipper bort mig och ger mina applåder för det jag har sagt till Stoltenberg? Där Stoltenberg inte fick applåder för det han sa. Det blir ju väldigt konstigt, som att Stoltenberg fick rätt. Det är inte bara censur utan en förvanskning av verkligheten."

Mer läsning: norska journalistikprofessorn Sigurd Allerns kritik mot NRK, och Expressens Karin Olssons krönika om samma ämne.

Se det bortklippta materialet på SVT.

Fler avsnitt
Fler videos