Ur bokfloden: Böcker för långa sommardagar

”Punkigt om trädgårdsliv”

En egen trädgård

Elin Unnes (Natur & Kultur)

Elin Unnes är en helt egen genre. Rockjournalist. Foodie. DN-kåsör. Botanist av giftiga växter. Författare av odlingsböcker.

Senaste alstret är en ”förtäckt självbiografi i form av en odlingsmanual”. Omslagets eternithus, titel i fraktalstil i en krans av pressade, blixtbelysta, blommor andas snarare Josef Fritzel-land än livsstilsträdgård. Välkommen till Elin Unnes hus och trädgård i Södermanland.

En egen trädgård är en punkig och, ja, filosofisk hyllning till alla drömmare med trädgårdslängtan. Det är aldrig för sent att köpa ett ruckel med ett trädgårdsland fullt med skräp, är Elin Unnes evan­gelium. Själv kastade hon sig ut och köpte ett halvtrasigt hus på landet, förälskad som hon var i tanken på en egen trädgård.

Det som är så fint med Elin Unnes  är att hon är nördig på ett helt onördigt sätt – alla kan hänga med till hennes trädgård. Dessutom är den en fröjd att läsa om.

”Det räcker med att vara där, närvarande, i verkligheten. Känna vinden mot solvarm hud, doften av såpnejlika i skymningen och den mjuka beröringen av stjärnhimlen i själens innersta rum, för att veta att du finns och att det räcker”, skriver Elin Unnes.

Vill du inte ha en trädgård? Du kan ändå läsa boken med behållning: hitta din egen plats i livet – om den så är en allmän plätt i skogen eller ett dansgolv i Berghain.

Julia Nilsson

Två pojkar

Andreas Ekström (Weyler)

Två pojkar hade gärna fått ha en nedryckare på omslaget, för att direkt signalera vad den här boken handlar om. Valet att inte ha det är förstås högst medvetet av journalisten och författaren Andreas Ekström. Boken handlar om två barndomsvänner vars livsbanor går åt olika håll, men för alltid är sammantvinnade. Den ena pojken omkommer i en bilolycka bara tolv år gammal, hans bästis Andreas Ekström lever men drabbas av Crohns sjukdom, en kronisk tarmsjukdom, som leder till att han i vuxen ålder behöver en ny lever. Berättelsen väver fint samman de båda pojkarnas öden och när Ekström står i tacksamhetsskuld till den okända donatorn börjar något av ett detektivarbete som leder honom inte bara till donatorns identitet utan även till den förolyckade vännens obduktionsprotokoll. Den enes död kan också betyda en annans liv. Så grymt och så fint är det.
Julia Nilsson

Vi kan inte resa från barnen – svenskarna i kolonialväldets Kongo

Kolbjörn Guwallius (Verbal förlag)

Kolbjörn Guwallius berättar om sina släktingar Per Olof och Elna som lämnade barnen hemma i Gästrikland för att åka och bygga upp en missionsstation i Kingoyi i en otillgänglig del av Kongo. Landet stod under kung Leopold II:s skräckvälde och missionärernas förhållningssätt till Kongostaten är ett av bokens teman. Var det till exempel rätt eller fel att be militären om hjälp att stoppa den grymma sedvänjan med levande begravningar? Boken visar också att det som pågick i landet var känt redan i samtiden, och hur stor betydelse enskilda journalister och skribenter hade för att vända opinionen i Europa.
Axel Andén

Lögnare

Daniel Andersson (Albert Bonniers förlag)

Ingen behöver förmodligen påminnas om Kalla faktas bombnedslag till granskning Undercover i trollfabriken från 2024 – ännu ett år efter publiceringen kallade Jimmie Åkesson avslöjandet för ett ”propagandamästerverk” som ”den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle vara stolt över”. I Daniel Anderssons Lögnare finns alla detaljerna om hur han som nyutexaminerad reporter rodde granskningen i land. Här finns konversationerna inifrån Riks och SD:s kommunikationsavdelning som inte fick plats i dokumentären, här finns de ibland påfrestande täta sms:en från Emil Hellerud, och Daniel Anderssons våndor inför att behöva ljuga och förställa sig dag efter dag, månad efter månad. Det brukar upprepas att wallraff är en metod som ska användas med försiktighet – man vill göra tillägget: även med hänsyn till den som går undercover.
Hanna Lundquist

Hedersflickorna. Ett reportage om våld och vägen ut.

Marja Grill (Polaris)

Det finns parallellsamhällen och parallellsamhällen. Marja Grill har i sin roll som grävreporter på SVT länge granskat förtryck i hederns namn – som enligt en beräkning av docenten Astrid Schlytter kan beröra så många som 240 000 svenska barn. I Hedersflickorna, Marja Grills andra bok, borrar hon djupare. I centrum står Honey och hennes kamp för att frigöra sig från familjens våld och kontroll.  Det är en historia med lyckligt slut, men Marja Grill visar samtidigt att det svenska arbetet mot hedersvåld har långt kvar trots skärpt lagstiftning och myndighetskrav.
Hanna Lundquist