Upphovsrätten räddad efter 249 dagar

Bevarad kontroll över upphovsrätten och försvarad rätt att träffa kollektivavtal och få rimliga lönenivåer. Utsikter till förbättringar av arbetsmiljön – och av relationerna till Tidningsutgivarna.

Agneta Lindblom Hulthén – mycket nöjd ordförande för Journalistförbundet – summerar avtalet med Tidningsutgivarna.

Efter sju sorger och åtta bedrövelser blev ett nytt avtal mellan Journalistförbundet och Tidningsutgivarna klart i fredags (7 december). Parterna accepterade då medlarna Benne Lantz och Gunnar Grenfors slutbud.

Annons

Avtalet är treårigt och värt drygt 8,7 procent (löneavtal på drygt 8,5 procent och komptillägget på 0,2 procent per år).

Alla får en lönehöjning från den 1 april 2001 på 320 kronor (heltidslön) och 1,4 procent på lönen den 31 mars 2001. Journalistförbundets medlemmar får därmed full retroaktivitet, vilket på medellönen i riket motsvarar cirka 6 000 kronor.

Lägsta lönerna höjs med 9,5 procent

OB-ersättningen höjs i nivå med avtalet och lägstalönerna med sammanlagt 9,5 procent.

Avtalets andra år ska 2,8 procent av lönesumman (år 2002-03-31) fördelas efter lokala löneförhandlingar.

Tredje året fördelas 3,0 av lönesumman (år 2003-03-31) efter lokala förhandlingar. Alla medlemmar är då garanterade minst 275 kronor.

I avtalet har parterna dessutom enats om att förbättra arbetsmiljön, att inrätta en arbetsgrupp som särskilt ska titta på frilansarnas upphovsrättsvillkor samt om ett samarbetsavtal som ska underlätta kommande avtalsrörelser. I det sammanhanget kan man exempelvis ta upp frågor om så kallad multijournalistik.

Förutbestämd ersättning vid lokalt avtal med klubben

Avtalet innebär inga ändringar av gällande upphovsrättsregler. De enskilda journalisterna behåller därmed kontrollen av när, var och hur texter och bilder ska publiceras.

I två speciella fall av lokala avtal om upphovsrätt finns dock en förutbestämd ersättning:

* om företag och journalistklubb är överens om ett lokalt avtal, gäller en centralt överenskommen ersättning för detta.

* en särskild nämnd prövar slutligen frågor om förlängning av dessa speciella överenskommelser. Nämnden är partssammansatt och får en oberoende ordförande.

– Jag uppskattar att Tidningsutgivarna har lyssnat på oss och insett att detta för oss inte är en simpel lönefråga, utan att vi ser upphovsrätten som viktig för journalistiken, säger Agneta Lindblom Hulthén.

En fråga som förbundet kunde ha nått längre med är en satsning på de lågavlönade, särskilt på landsortstidningarna.

– Det kunde ha gått bättre. Men vi får komma igen.

Även TU nöjt med avtalet

Även Tidningsutgivarnas förhandlingschef Bertil Dejke säger sig vara nöjd med uppgörelsen.

– Vi fick igenom huvudkravet: Att lyfta bort ersättningsdiskussionen från de lokala parterna. Det var viktigast. Journalisterna har kvar sitt lokala veto, men inte när det gäller själva ersättningen.

– Det här är en betydande framgång och kommer att innebära mycket för företagens utveckling. Nu har vi lagt en rad svåra och jobbiga frågor bakom oss. Lönesystemet, anställningsformerna, rätten till nätpublicering och nu upphovsrätten, det här kan leda till förbättringar för alla parter framöver. Dessa har varit tunga frågor som många förhandlingar kunnat hänga upp sig på, nu känns det äntligen som vi kan gå vidare.

Varför har det varit så svårt att få till ett avtal när båda parter nu plötsligt tycks så nöjda?

– Upphovsrätten är en svår fråga. Det behövdes en sådan här tillspetsning som konflikten utgjorde för att få en lösning.

Agneta Lindblom Hulthén tar tillfället i akt att tacka landets journalister för att de insett hur viktig årets konflikt varit.

– Jag är så glad och stolt över att få vara ordförande i ett förbund med såna medlemmar. Det har hållit på alla nivåer, alla har varit tålmodiga.

Håkan Lindqvist

hl@sjf.se

Paul Frigyes

pf@sjf.se