Gå direkt till textinnehållet

Upphovsrätten en 20-årig stridsfråga

Ett decennium av fred mellan Journalistförbundet och arbetsgivarna avlöstes 1980 av två decennier med återkommande konflikter. Hur den utvecklingen ska beskrivas beror på vinkeln: Konfliktbenägna journalister, säger Tidningsutgivarna.Oresonliga och halsstarriga arbetsgivare, anser Journalistförbundet.

Ett decennium av fred mellan Journalistförbundet och arbetsgivarna avlöstes 1980 av två decennier med återkommande konflikter. Hur den utvecklingen ska beskrivas beror på vinkeln:
Konfliktbenägna journalister, säger Tidningsutgivarna.
Oresonliga och halsstarriga arbetsgivare, anser Journalistförbundet.

1980 gick ett tioårigt fredsavtal mellan Journalistförbundet och dåvarande TA, Tidningarnas Arbetsgivareförening, ut.

Under detta år misslyckades parterna med att komma till rätta med ett par frågor som hade pockat på en lösning under den tid som fredsavtalet gällde: upphovsrätten och arbetstiden.

Annons Annons

Problemen sköts fram till 1981 års förhandlingar som inleddes i slutet av januari. Journalistförbundet krävde bättre villkor både vad gällde arbetstider och upphovsrätt.

Förhandlingarna kärvade redan efter några dagar.

I februari varslade förbundet om konflikt, först blockad mot övertid och mertidsarbete, nyanställningar och tjänsteresor utanför ordinarie arbetstid.

Efterhand trappades konflikten upp och redigerarna vid landets alla kvällstidningar togs ut i strejk samtidigt.

Dessutom las allt arbete ner vid Nya Wermlands-Tidningen, Arbetarbladet och Eskilstuna-Kuriren.

Efter två dagar träffades en uppgörelse inför medlingskommissionen.

Resultatet blev arbetstidsförkortning och – framför allt – ett viktigt steg framåt för de anställdas upphovsrätt, som från och med 1981 regleras i kollektivavtalet.

Rätt till material inom det egna företaget

Tidningsföretagen förvärvade rätten till medarbetarnas material enbart i det egna företaget och i det stadigvarande utbyte av texter som förekom den 31 januari 1981.

Vid all annan användning krävdes särskild överenskommelse.

Journalistförbundet såg upphovsrättsavtalet som ett genombrott och det som uppnåddes då är vad förbundet nu – år 2001 – vill slå vakt om.

Men mycket snart blev parterna oense om hur det upphovsrättsavtalet skulle tolkas.

Tolkningstvisterna skulle komma att pågå i flera år och drygt ett decennium senare avgjordes två fall i domstol: Högsta domstolen gav anställda journalister rätt att själva beivra intrång. Arbetsdomstolen gav arbetsgivaren rätt i hans vidare tolkning av begreppet ”tidning som företaget ger ut”. Före konflikten 1981 hade upphovsrättsfrågorna inte varit någon starkt prioriterad fråga för Journalistförbundets medlemmar.

Konflikten detta år innebar på många sätt ett uppvaknade. Inte minst frilansarna har med åren insett hur viktig upphovsrätten är för dem.

1985 – elva tidningar varslades

År 1985 kärvade förhandlingarna på nytt. Journalistförbundet varslade om konflikt på elva dagstidningar, bland andra Göteborgs-Posten, Nerikes Allehanda, Norrländska Socialdemokraten och Östgöta Correspondenten.

Efter medverkan av både förlikningsman och förlikningskommission träffades ett nytt kollektivavtal med TA.

Det nya avtalet reglerade löner, löneeftersläpning och allmänna villkor. Förbundet fick också igenom ett klargörande från TA om att redigering och layout är journalistiska arbetsuppgifter.

Förtydligandet aktualiserades av att ny teknik infördes på tidningarna och att gränserna mellan journalistiskt och grafiskt arbete tenderade att bli oklara.

År 1988 sa TA nej till förbundets krav på höjda löner. SJF varslade om strejk. Inför konflikthotet träffades ett nytt avtal.

800 journalister togs ut sommaren -89

Den 1 juni 1989 utlöstes konflikt på TA-området. 800 journalister på bland annat Svenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Dala-Demokraten togs ut i strejk.

Ett medlarbud om avtal med låglöneprofil accepterades av båda parter den 8 juni, samma dag som strejken skulle ha trappats upp.

1991 drog det åter ihop sig till konflikt. Tvisten gällde bland annat förbundets krav på kompensation för löneeftersläpning och på att ”gubbveckan” (en extra semestervecka för dem som fyllt 40 år) skulle bevaras.

Förhandlingarna tog en ny vändning när parterna började förhandla om ett nytt lönesystem som innebar slopande av ”trappan” (ett minimitarifflönesystem som gav journalisterna lönelyft i olika steg efter år i yrket) i utbyte mot två lägstalöner och införandet av differentierade och individuella löner.

Frågan var kontroversiell och omdebatterad även inom förbundet. En del befarade att löneskillnaderna skulle komma att öka både inom enskilda redaktioner och mellan storstad och landsort.

Farhågor fanns också om att individuell lönesättning skulle leda till att den fackliga sammanhållningen hotades.

Men det blev avtal enligt nytt system. Lönerna skulle vara rättvisande och inte godtyckliga. En låglöneregel, 94-procentsregeln, skulle garantera mer pengar till klubbar med lågt löneläge. Ny befattningsnomenklatur för journalister infördes.

I november undertecknades ett femårsavtal efter att en rådgivande medlemsomröstning sagt ja till det nya lönesystemet.

2 000 strejkade för ÅKB-tilläggen

I april 1996 strejkade 2 000 journalister på 25 dagstidningar, däribland Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, för att värna löneavtalet från 1991 med ÅKB-tilläggen (ålders-, kvalifikations- och befordringstillägg) och 94-procentsregeln.

Efter medling klubbades ett tvåårigt avtal igenom. Förbundet fick vika sig på en rad punkter och acceptera en kompromiss som innebar att utfallet av 94-procentregeln försämrades och att regeln lyftes ut från avtalet. Villkoren för ÅKB-tillläggen försämrades också något.

År 2001: liksom för 20 år sen står upphovsrättsfrågorna i centrum. Tidningsutgivarna vägrar teckna löneavtal med Journalistförbundet om de inte först får igenom sina krav på upphovsrätt.

hl@sjf.se

Källor:

* Journalisten 1981-2001

* Journalisternas bok, kapitlet Kampen för lönerna (Pär Trehörning)

Fler avsnitt
Fler videos