Upphovsrätt på nätet kan avgöras i rätten

Efter tre års väntan är det nu dags för tingsrätten i Stockholm att ta upp ett mål som kommer att få stor principiell betydelse för alla frilansjournalister. Rätten kommer att ta ställning till om en publicering på Internet kan betraktas som ytterligare en publicering vid sidan av papperstidningen.

Upphovsrättsorganisationen Alis har stämt Aftonbladet och Svenska Dagbladet för att de utan tillstånd och utan ersättning publicerat artiklar av frilansjournalister på sina webbsidor och i databasen Mediearkivet.

Tidningarna däremot menar att Internet och papperstidningen är samma medium och att de därför har tillstånd att lägga ut texterna på nätet. Rättegången börjar den 15 november och beräknas hålla på i 14 dagar.

– Om en databas säljer en artikel jag skrivit skall jag naturligtvis ha betalt. Så fungerar det på andra områden. Ger ett bokförlag ut en ny upplaga eller ett skivbolag trycker nya skivor får upphovsmannen del av vinsten, säger frilansen Michael Nordvall.

Alis har valt att driva fem pilotfall till tingsrätten. Det gäller bland annat artiklar skrivna av Mian Lodalen för Aftonbladet och Claes Thor för Nerikes Allehanda. Deras texter har lagrats utan deras tillstånd i Mediearkivet där texterna är sökbara för dem som betalar en avgift.

Likande fall i USA

I somras avgjordes ett liknande fall i USAs Högsta domstol som Alis tror kan ha stor betydelse för rättegången vid Stockholms tingsrätt.

Målet i USA gällde om medieföretag har rätt att lägga ut frilansartiklar i databaser eller på cd-rom utan att betala en särskild ersättning till upphovsmännen. Högsta domstolen fann att så inte var fallet. New York Times, Newsday, Sports Illustrated samt databasföretagen Lexis och Nexis måste nu plocka bort tiotusentals frilansartiklar som ligger ute på nätet eller i databaser.

Databasföretagen hade fått tidningarnas tillstånd att lägga ut artiklarna, men inte frågat frilansarna. Tidningarna hänvisade till copyrightlagen och att de därför inte behövde tillfråga frilansarna och inte betala extra ersättning. Men Högsta domstolen underkände databasföretagens argument och slog fast att tidningarna och databaserna kränkt frilansarnas upphovsrätt.

Det tog nästa åtta år innan domen fastställdes i USA. I Sverige har det dröjt tre år innan målet tas upp i tingsrätten. På Alis menar man att Aftonbladet och Svenska Dagbladet medvetet har förhalat förhandlingarna.

– Det är inte Alis som bidragit till att det tagit så lång tid. Flera gånger har ett datum för huvudförhandlingar satts ut men motparten har svarat att de inte haft tid, säger Dag Wetterberg, förbundsjurist på Alis sedan i mars i år.

Alis krav är att Mediearkivet skall betala skadestånd till de fem journalister som fungerar som pilotfall enligt skadeståndsparagrafen i upphovsrättslagen.

Sex månader

Om Alis vinner kommer organisationen att rekommendera att frilansarna får lika mycket betalt för publicering på Internet som vid tryckning i papperstidningen. Detta avtal skall gälla under sex månader. Vill tidningen ha artiklarna på nätet ytterligare en tid måste de betala 20 procent av det ursprungliga priset.

I våras skrev Alis och Dagens Nyheter på ett principavtal efter fyra års förhandlingar. Avtalet innebär att frilansskribenter tillerkänns upphovsrätt när DN återanvänder texterna i elektroniska medier. Frilansarna får genom avtalet också rätt till en särskild ersättning när texterna vidareanvänds elektroniskt.

Men de flesta tidningar har motsatt sig att betala extra för nätpublicering med argumentet att de redan betalat för publicering och att de ännu inte tjänar några pengar på webben.

”Men de som levererar programvaror och datorer som möjliggör hemsidan har fått betalt, det har setts som naturligt. Att de som levererar texter, själva förutsättningarna för hemsidan, skall få betalt har av utgivarna setts som onaturligt”, skriver vice ordförande i Journalistförbundet Arne König i ett debattinlägg i Sydsvenska Dagbladet.

Fråga om yttrandefrihet

Arne König menar också att det är en fråga om yttrandefrihet. Det finns tidskrifter som inte längre köper artiklar skrivna av frilansjournalister som är anslutna till Alis. Arne König tycker därför att det är av yttersta vikt att det blir ett avtal mellan Alis och tidningsföretagen.

– Det kan uppstå en märklig redaktionell situation där valet att publicera beror på medlemskap i Alis eller inte, säger han.

En av de tidningar som inte köper artiklar skrivna av medlemmar i Alis är socionomernas tidning, SSR-tidningen.

– Det är en principfråga. Om jag köper ett uppdrag skall jag inte behöva betala en gång till för att texten skall ligga i vårt arkiv, säger SSR-tidningens chefredaktör Christer Nilsson.

Frilansen Claes Thor stängdes av som mångårig frilansare för Nerikes Allehanda 1997 eftersom han vägrade att skriva under tidningens krav på att få ensamrätt till hans texter.

– Jag blev i princip svartlistad från tidningen och har inte medverkat sedan 1997, säger Claes Thor, som är besviken på att de som tar strid för upphovsrätten inte har fått större stöd från medlemmarna i Journalistförbundet.

Alla frilansjournalister som Journalisten talat med anser att upphovsrätten på Internet är en viktig fråga. Många är dock inte nöjda med Alis.

– Vi har inte haft någon nytta av Alis än så länge. Vi gick med i Alis för att slippa ta strid med varje arbetsgivare om ersättning för nätpublicering. Detta har inte fungerat, säger Catarina Gisby.

Generellt påslag

Många med henne förhandlar nu med varje enskild arbetsgivare om ett generellt påslag för nätpublicering. Det rör sig om 5 till 10 procent. Frilansarna menar att dessa tidningar genom sitt agerande egentligen har erkänt att webben är en ytterligare publicering.

Frilansen Michael Nordvall är orolig för att för hårda krav på att få ersättning för publicering på Internet vid varje tillfälle kan motverka journalisternas behov av att få tillgång till information.

– Internet är fantastiskt för att göra research, leta källor och hitta bakgrund för reportage. Men om kampen för upphovsrätten förstör detta kan konsekvensen bli att det blir omöjligt att hitta material utan tillgång till dyra databaser. Då biter vi oss själva i svansen. Tillgången till information är också viktig. Det gäller att jämka den med upphovsrätten, säger Michael Nordvall, som gått ur Alis därför att han ansåg att deras ersättningskrav var orimliga.

Han anser att journalisterna kanske inte vid varje tillfälle skall kräva ersättning för att deras texter används på nätet. Det kan gälla då texter läggs ut på ideella sajter som tillhör skolor, idrottsföreningar och bibliotekens databaser, där det inte finns några kommersiella syften.

– Det viktigaste är att få ersättning om någon tjänar pengar på mitt material. Då reagerar jag, säger Michael Nordvall och tillägger att han tycker att Mediearkivet borde vara gratis för journalister, de som gör att databasen fylls med innehåll.

– Att jag skall behöva betala för att se på mina egna texter är rätt absurt.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se

Mediearkivet är sedan våren 1999 ett eget aktiebolag. I det beskrivna målet har dock Aftonbladet stämts för den aktuella dataverksamheten då Aftonbladet fram till våren 1999 var det företag som drev verksamheten.

Alis står för Administration av litterära rättigheter i Sverige. Föreningen bildades våren 1995 av Dramatikerförbundet, Författarförbundet, Journalistförbundet och Läromedelsförfattarnas förening och bevakar anslutna upphovsmäns rättigheter vid vidareanvändning av deras verk.