Ungdomsredaktionen på Nerikes Allehanda: Sexspalt fick läsarna att hicka till

Heléne Berzelius kommer instormande på nattredaktionen på eftermiddagen. Det är tisdag och snart är det dags för veckans träff med ungdomsredaktionen.

Sedan början av 1980-talet har Nerikes Allehanda hållit fast vid en fristående ungdomsredaktion som gör en sida kallad Komet en gång i veckan.

Heléne är senast i raden av Komet-“mammor”. Hon är väl lämpad för att hålla i ungdomsredaktionen; glad, öppen och entusiastisk. Till vardags är hon redigerare. Hon har även hand om barnsidan på tidningen.

Den ungdomsredaktion vi snart ska träffa består av tolv ungdomar i åldern 15-18 år. De söker till Komet genom en annons i tidningen en gång per år. Heléne har fått in omkring 50 ansökningar till den redaktion som ska avlösa i början av mars.

— I år söker vi för första gången en egen fotograf och en IT-redaktör.

Redaktionen ska helst bestå av lika många killar som tjejer från olika skolor och med olika intressen. En del av dem får gärna komma från någon annan ort än Örebro för att öka spridningen.

— Det är svårt att välja ut redaktörerna. Av dem som söker är tjejerna i majoritet. Dessutom är det inte säkert att de som skriver bra har de bästa idéerna. De ska heller inte vara för blyga. Jag har haft ungdomar som helst vill skriva kåserier. Dem får man peppa så de vågar sig ut bland folk.

Genom att ta hand om ungdomsredaktionen har Heléne fått revansch. När hon var 16 år sökte hon till den första Kometredaktionen. Hon blev inte uttagen. Nu sitter hon själv och ratar många förhoppningsfulla ungdomar som vill skriva i tidningen.

Den nya redaktionen får en introduktion innan de kör igång. Sedan ställs höga krav på dem. Kommer de inte in med något material så blir det ingen Kometsida den veckan.

Det skulle inte falla Heléne in att själv göra någon brandkårsutryckning.

— Det blir kris ibland, men det brukar lösa sig. Jag vill inte styra dem för mycket. Det är inte jag som ska komma med idéerna. Jag försöker också låta bli att peta för mycket i texterna.

Heléne är 32 år. En bra ålder för en Komet-redaktör, tycker hon.

— Jag är äldre än dem och kan hålla lite ordning. Samtidigt är jag inte så lastgammal att jag inte orkar hålla mig à jour med vad som händer.

Ungdomarna får 2 000 kronor var för ett års jobb.

— Vi har funderat på att betala per artikel eller bild i fortsättningen. Det blir rättvisare. Det är alltid några som gör mycket mer än de andra.

Bläddrar man i äldre tidningar i arkivet står det klart att det inte saknas idéer.

Redaktionen har gjort allt från att lussa för förre teaterchefen Thomas Oredsson till att skriva om Risbergska skolans spöke. De har också skrivit en egen såpopera, en parodi på TVs många serier.

En Kometsida som orsakade rabalder hos äldre läsare var en intervju med en klottrare. Läsarna tyckte att det var onödigt att glorifiera en sådan marodör.

— Jag tycker att det var bra. Tidningen hade inte hittat honom om inte ungdomarna själva hade haft kontakter.

En annan sida som väckte starka känslor var en veckotidningsspecial som bland annat innehöll en sexspalt. Ändå hade redaktionschefen varit framme med rödpennan och strukit i den.

— Ibland väljer jag att visa materialet för chefen. Ungdomarna är tuffa och öppna och drar sig inte för att skriva precis vad de tycker.

När ungdomarna precis har lärt sig jobbet byts de ut. Men på Komet finns en möjlighet att få stanna kvar ett extra år. I nuvarande gäng finns tre gamlingar med.

Heléne tycker att det är självklart att Nerikes Allehanda ska ha en ungdomssida.

— Jag vet inte hur mycket det betyder för att locka ungdomar att läsa tidningen. Förmodligen behövs det något mer. Men för ungdomarna är det prestige att få vara med. De är jättestolta när deras texter kommer in i tidningen.

Heléne har varit redaktör för ungdomssidan i snart två år. Hon tycker att man inte ska ha tjänsten alltför länge.

— Det är slitsamt ibland. Och det tar en del fritid eftersom alla får ringa hem till mig på kvällarna. Samtidigt är det så roligt. Ungdomarna är så engagerade.

NAs chefredaktör Margaretha Engström kommer förbi när vi sitter och tittar på gamla Kometsidor. Hon är stolt över ungdomssidan.

— Redaktionen gör ett bra jobb.

Men hon är, liksom de flesta redaktionsledningar, lite bekymrad över att dagstidningar inte lockar ungdomarna till läsning.

— Det är inte lätt att veta vilka metoder vi ska ta till.

QIA RINDEVALL