Travets mediehus får fler att spela

Volvo producerar trafikprogram i TV.
Socialdemokraterna svarar för tidningarnas politikbevakning.
En omöjlighet?
Inte inom travsporten.

Ett stenkast från Solvallas ena kurva arbetar Expressens förre sportkrönikör Niclas Andersson. Sedan knappt två år är han chefredaktör och VD för Kanal 75, AB Trav- och Galopps eget mediehus.

Hans uppgifter är att spendera pengar. 130 miljoner kronor per år.

– Egentligen kan vilken idiot som helst klara det här jobbet. Jag behöver inte dra in en enda krona, säger han och ler.

Ledningen för ATG anser att ju mer det skrivs och pratas om trav i medierna, desto mer spelar svenska folket.

– Flera undersökningar pekar på att det också är så, säger Niclas Andersson.

En av personerna bakom Kanal 75 är SVT-sportens nuvarande chef Remy Nilson som då var marknadschef på ATG.

“Kanal 75 ska generera merintänkter för ATG”

På bolagets hemsida förklarar Kanal 75 att ”en av de viktiga framgångsfaktorerna genom alla år, har varit exponeringen i media. Den svenska trav- och galoppsporten har framför allt under 80- och 90-talen skaffat sig ett rikstäckande medieutrymme som i sin omfattning inte har någon motsvarighet i något annat land i världen”.

Bolaget skriver också: ”ATG, STC och SGC bekostar till huvuddelen Kanal 75:s verksamhet, med en årlig summa. Finansiärernas förhoppning är härvidlag att kostnaderna för detta ska bäras genom att den uppmärksamhet kring hästsport som Kanal 75:s verksamhet kan tänkas skapa, i sin tur ska generera merintäkter för ATG, STC och SGC”.

Ett av ATGs verktyg för att öka spelandet är Kanal 75.

– Idén är att vi ska arbeta så journalistiskt som möjligt och att våra produkter ska vara gratis, säger Niclas Andersson.

Kanalen har 33 anställda, varav ett tiotal är journalister. Mer än hälften av journalisterna arbetar på den så kallade printavdelningen där det dagligen produceras artiklar och reportage om trav och galopp.

Reportagen läggs därefter ut på en hemsida.

Materialet får användas fritt av över 300 medieföretag

Över 300 medieföretag har access till sidan och får använda materialet fritt.

– En del använder hela materialet inklusive våra bylines, andra stryker våra bylines och sätter dit sina egna och ytterligare några använder delar av våra artiklar. För oss spelar det ingen roll vilket de gör, säger Niclas Andersson.

Enligt Kanal 75s egna beräkningar används materialet av ett 100-tal tidningar och webbsajter, varav ett 40-tal minst en gång i veckan.

Andra återkommande användare är SVTs och TV4s text-TV.

Redaktionschefen Per Carlsson, med ett förflutet som sportchef på TT och pressansvarig på Svenska Fotbollförbundet och Nike, berättar att kanalens material publiceras i tidningar över hela Sverige, allt från de allra största rikstidningarna till mindre landsortstidningar.

Bäst utdelning brukar kanalen, enligt Carlsson, ha hos tidningarna i Östersund, Sundsvall, Gävle, Dalarna och Skaraborg.

En av kanalens reportrar är Robert Okpu med bakgrund på VLT, Expressen och Se & Hör.

– Ibland kan en artikel jag har gjort hamna i 20-30 tidningar. Ibland låter de min byline står kvar, ibland stryker de den. De får göra som de vill.

Enligt Okpu jobbar han i dag ungefär på samma sätt som när han var på Expressen och VLT, men med den skillnaden att arbetsdagen enbart handlar om hästar och spel.

Hans kollega Johan Lindberg kom till Kanal 75 från föregångaren IVAR (travets informationsvaruhus). Dessförinnan var han kommunalreporter på Västerbottens Folkblad i Umeå.

Johan Lindberg är – som flera andra på Kanal 75 – delägare i en travhäst (bland annat tillsammans med chefen Niclas Andersson).

– Den är med på V75 i nästa vecka.

Ska du skriva om den?

– Nej, det får Robert göra. Han är delägare i en annan häst.

Att Kanal 75s uppdrag är att stimulera intresset för trav och galopp är naturligt med tanke på att företaget ägs av ATG.

Lika självklart är det, enligt Robert Okpu, att de anställda på kanalens redaktion är journalister, medlemmar i Journalistförbundet och absolut inte några PR-tjänstemän.

– Det här är inte någon reklamverksamhet. Vi skriver kritiskt, säger Robert Okpu och visar en färsk artikel där en av tränarna på Täby Galopp går till häftigt angrepp mot banan.

– Täby Galopps VD ringde och skällde. Han förstod inte varför sportens egen kanal skulle skriva något kritiskt. Men självklart ska vi det. Vår roll är att vara travets TT.

Chefen Niclas Andersson gillar jämförelsen med TT. Samtidigt erkänner han att han inte riktigt förstår varför så många dagstidningar tar in materialet.

Innan du kom till Expressen var du sportchef på Barometern. Om du jobbat kvar i Kalmar, hade du då tagit in texterna från Kanal 75?

– Bara om jag hade tvingats av ekonomiska skäl.

Fd Striptease-medarbetare redaktionschef

En våning ovanför den så kallade printredaktionen står Helena Hallman, biträdande redaktionschef, och kollar klockan.

Hon ser ut över ett 50-tal TV-skärmar och räknar ner inför en av Kanal 75s många TV-sändningar.

* Dagliga specialprogram som sänds i spelbutiker över hela Sverige.

* Spelprogrammet ”Dagens rätt” i TV4.

* En fem timmar lång V75-sändning varje lördag. Programmet går enbart att se på 17 travbanor och är förmodligen ett av Sveriges dyraste TV-program i förhållande till antalet tittare.

Helen Hallman har ett förflutet som galoppjockey och är en av få kvinnor på Kanal 75.

– Det har aldrig varit något problem. Jag gillar det här även om det skiljer sig mycket från det jag gjort tidigare.

Innan hon 1998 började jobba i ATGs hus var hon på TV4s nyhetsredaktion och på SVTs granskande samhällsmagasin Striptease.

På sikt hoppas hon få syssla med annat än bara travprogram.

Kanal 75s ledning planerar att utnyttja personalen och den hypermoderna – och dyra – TV-utrustningen till att producera mer än hästtävlingar.

Nobelfesten?

– Kanske på sikt. Just nu avvaktar vi med externa produktioner, säger Niclas Andersson.

– Ibland blir jag väldigt förvirrad. Här inne, säger han och pekar på hjärtat, är jag journalist.

Var, menar du väl?

– Om någon frågar brukar jag säga att jag jobbar i mediebranschen. När jag började här ringde jag SJF och sa att jag ville gå ur förbundet. Jag tyckte inte att det gick ihop att vara chefredaktör för Kanal 75 och samtidigt vara medlem i SJF. Förbundet tyckte dock att jag kunde vara kvar och det är jag.

Finns det någon lokal journalistklubb på Kanal 75?

– Nej. De som jobbar här förhandlar med mig individuellt, säger Niclas Andersson som är förvånad över att det inte har startats en lokal klubb.

Reportern Johan Lindberg:

– Vi har snackat om att bilda en, men än har ingen gjort något.

Många företag och organisationer är imponerade av ATGs marknadsföringsstrategi. Svenska Spel försöker kopiera den och bland annat inom fackföreningsrörelsen diskuteras något liknande, om än på betydligt blygsammare nivå.

– Vi tar emot många studiebesök. För en tid sedan var till exempel finansminister Bo Ringholm här. Minst en gång i veckan är jag ute och berättar om vad vi håller på med. Jag tror det här är något som kommer. Gränserna mellan journalistik, information och PR blir allt mer oklara, säger Niclas Andersson.

Han berättar att han då och då skriver artiklar i dagspress, mest för att inte helt släppa skrivandet. Nyligen fick han ett erbjudande av en sportchef på en stor dagstidning, ett erbjudande som han valde att tacka nej till av etiska skäl.

Sportchefen ville att Niclas Andersson skulle skriva krönikor om sportbevakningen i TV, trots att Kanal 75 producerar sport-TV.

– Jag tackade nej. Det hade varit ohållbart.

Hur mycket styrs ni av ATG?

– När jag började här trodde jag att ATG skulle lägga sig i innehållet mer än vad man gör. Det händer i stort sett aldrig. Jag tror att självcensuren är ett större problem.

ATGs VD Bengt Jönsson – Niclas Anderssons chef – säger att även om Kanal 75s uppgift är att se till att medieuppmärksamheten av hästsporten ökar, ska kanalen inte ses som en förlängning av ATGs marknadsavdelning.

– Den har sitt redaktionella oberoende.

En del av kanalens TV-produktioner – till exempel en del av det som sänds i TV4 – görs av olika produktionsbolag, främst OTW.

I slutändan är det dock Kanal 75s ledning som bestämmer.

– Senast vi var inne och gjorde ändringar var när vi tyckte att det blev för lite refererande av loppen. De skojades bort. Johan Edlund fick ta över, berättar Niclas Andersson.

TV4-sändningar lockar stor publik

Sändningarna i TV4 har blivit en stor succé.

Mellan 250 000 och 600 000 svenskar brukar se programmen, varav många spelar på hästar vilket givetvis glädjer Kanal 75s ägare ATG.

De många tittarna gör å andra sidan att TV4 kan sälja reklam, vilket gläder kanalens storägare familjen Bonnier.

Avtalet med TV4 har nyligen förlängts i tre år och dessutom utökats till att även gälla ett program på söndagar.

– För TV4 är det här mycket värt. Vi står ju i stort sett för allt – produktion, sändningsrättigheter och så vidare. Vid många andra sportevenemang måste TV4 bekosta både produktionen och sändningsrättigheter, säger Niclas Andersson.

TV-exponeringen bidrar till ökat spelande

Att travlopp sänds i TV är viktigt för ATG och anses vara en bidragande orsak till att spelandet ökar i Sverige.

Under förra året spelade svenska folket på hästar för 10,7 miljarder kronor, vilket är nästan detsamma som 2 000 kronor per vuxen svensk.

– Jag tror att tidningarnas, inte minst kvällstidningarnas, bevakning är lika viktig för travintresset som TV-sändningarna, säger Niclas Andersson.

– På Expressen var vi betydligt mer kommersiella än vad Kanal 75 är. När det var ”Jackpot” hade jag till exempel en spelskola i Expressen och eldade på spelandet.

Redaktionschefen Per Carlsson säger att travsändningarna i TV4 är världsledande. I tid.

– Det finns inget annat land i världen där det sänds fyra timmar trav i veckan i en kanal som når alla. Utan den mediebevakning som finns runt travet skulle spelandet sjunka betydligt.

Nöjd VD på ATG

ATGs VD Bengt Jönsson säger att han i stort är nöjd med mediernas bevakning av travsporten.

– Ibland kan det dock bli för stor fokusering på spelet. Vi vill att det skrivs mer om själva sporten och vill att en landsortstidning hellre tar in en artikel från oss som handlar om Stig H Johansson än en TT-artikel om ”Svennis”.

För att öka spelandet ytterligare satsar ATG nu på kvinnor och ungdomar som anses spela förhållandevis lite.

Det sker bland annat genom lättsamma program och fler kvinnliga reportrar i sändningarna.

Redaktionschefen Per Carlsson:

– Mätningar visar att antalet kvinnliga tittare ökar om det är fler kvinnor med i sändningarna.

På sin hemsida skriver Kanal 75 bland annat:

”Om folk inte läser om trav, läser de om nåt annat. Vi ser hellre att människor läser om hästsport, än att de läser om hundar, fotboll eller kasinon. Då är risken större att de också lägger sina spelpengar där istället.”

Mikael Bergling

bryt

Fredrik Nejman

Sportjournalister – reportrar eller supportrar?

Sportjournalister anklagas ofta – rätt eller orätt – för att mer agera som fans/idrottens marknadsförare än som kritiska journalister. Vad anser du?

Gunilla Högfeldt, chefredaktör Östgöta-Corren

– Jag tror att en skärpning har skett. Dagens sportjournalister är mer medvetna om faran och motarbetar den även om det fortfarande finns alldeles för mycket kvar av förbrödring mellan sportjournalister och idrottsmän.

bryt

Lars Östling, sportchef Aftonbladet

– Jag tycker det är en orättvis kritik. Den nya generationens journalister är till 100 procent yrkesmänniskor, lojala mot sin arbetsgivare och inte mot sina eventuella favoritlag. Ingen sportjournalist som jag känner skulle tveka att kritiskt granska sitt “favoritlag” eller dra sig för att skriva om nåt “obehagligt”. Däremot kan det hända att vi ibland blivit verktyg i agenters listiga spel för att få lukrativa kontrakt åt sina spelare. Agenter ringer ofta och berättar “heta tips” om att spelaren XX är på gång till klubben XX. I ivern att få egna nyheter kan reportrar svälja betet och alltför okritiskt skriva “nyheten” som senare inte visar sig stämma. Agenten har lyckats med sitt uppsåt: att spelaren XX kan få välja mellan fler anbud och därmed höja anbuden.

bryt

Per-Anders Örtendahl, vice ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Tyvärr finns det journalister som agerar så även om jag inte uppfattar att de är i majoritet.

Monica Saarinen, gruppchef Studio Ett, Sveriges Radio.

– Sportjournalistiken stinker! Den är alltför ofta bara speglande och sällan kritiskt granskande. Ofta är sportjournalisterna lika glada eller ledsna som idrottsutövarna över sportresultaten. Största problem med sin sportbevakning har TV. Man skulle kunna leka med tanken att politiska reportrar hade samma arbetssätt som sportjournalister: “grattis till valsegern Göran Persson”. En större distans mellan granskarna och dom som granskas vore klädsamt. Se fallet Ludmila Engqvist som ett avskräckande exempel.

bryt

Jan-Åke Lennartson, sportchef Göteborgs-Posten

– Sett ur ett historiskt perspektiv har sportjournalistiken utvecklats i rätt riktning. Dagens sportjournalister har en proffsig inställning till yrket och går definitivt inte hand i hand med idrotten och dess makthavare.

bryt

Mats Olsson, medieansvarig Sveriges herrlandslag i fotboll

– Den beskrivningen passar kanske på en eller två procent. De övriga är duktiga och hårt arbetande journalister.

bryt

Richard Fagerlund, ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Även tidningar lever i en kommersiell värld och skriver naturligtvis med den inriktningen. Det är alltså inte idrotten man marknadsför utan idrotten är en del i tidningens marknadsföring. Se på Aftonbladets framgångar. Jag är alldeles övertygad om att deras Sportbilaga bidragit till framgångarna.

bryt

Lars-Åke Lagrell, ordförande Svenska Fotbollförbundet

– Nej, det anser jag inte. Anklagelsen är orättvis.

bryt

Leif Nilsson, ordförande i Svenska Sportjournalistförbundet

– Det här handlar om en utbredd vanföreställning. Idrott innehåller så mycket positivt och så mycket glädje och gemenskap att skildringen av idrotten får en positiv dominans. Sportjournalisterna blundar inte för fusk och oegentligheter.

bryt

Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten

– I dag har sportjournalisterna först och främst en kritisk och granskande inställning.

bryt

Remy Nilson, chef för TV-sporten, Sveriges Television

– Sportjournalister är varken bättre eller sämre än andra journalister. De är journalister som bevakar specialområdet sport.

bryt

Ulf Wallin, universitetslektor JMG

– Historiskt sett har pressen – redan innan det fanns sportjournalister – stött idrottsrörelsen. Idrotten hade aldrig uppnått den ställning den har i samhället idag om den inte kraftigt marknadsförts av främst den borgerliga pressen under 1900-talets första decennier.

Idrotten ansågs vara en ideell rörelse av stor betydelse för samhället och inte minst för rikets försvar. Försvarsfrågan var viktigare än någonsin i början av förra seklet med unionsupplösningen 1905 och första världskriget några år senare.

bryt

Åsa Edlund, reporter TV-sporten (SVT)

– Jag tycker inte att sportjournalister i allmänhet går i idrottens ledband. Dagens sportjournalister är som vilka journalister som helst. Vi vill informera, kritiskt granska, underhålla och så vidare.

bryt

Sune Sylvén, sportchef Svenska Dagbladet

– Självklart fungerar sportjournalistiken liksom motsvarande inom film, teater, litteratur som ett slags marknadsföring, men kritiken är stundtals mycket hård. Ofta befinner sig idrottsledare och idrottsmän i harnesk mot sportjournalistiken. Exempel: Kritiken av det svenska fotbollslandslaget i EM 2000.

bryt

Vilket/vilka anser du vara sportjournalistikens uppdrag?

bryt

Gunilla Högfeldt, chefredaktör Östgöta-Corren

– Bevaka, belysa och granska idrotten och alla dess yttringar, från tävling och träning till ekonomi och samhällsansvar.

bryt

Tom Lundgren, programdirektör Sveriges Radio

– Att referera, kritisera och ge mig nyheter. Att ta mig till platser och arenor jag aldrig själv kommer.

bryt

Åke Stolt, sportchef Sydsvenska Dagbladet

– Rapportera nyheter, gräva i oegentligheter, referera och recensera matcher och evenemang, ge service åt läsarna, beskriva bakgrunder och samband, kommentera, underhålla, roa, provocera och väcka debatt. Det finns (bör finnas) samma ingredienser i sportjournalistik som i all annan journalistik.

bryt

Lars Östling, sportchef Aftonbladet

– Olika medier lever under olika krav och förutsättningar. Rikstidningen Aftonbladet – med en inriktning som skiljer sig från till exempel en landsortstidnings krav på lokal bevakning – ska roa, avslöja, kommentera, informera, kritisera och referera. Vi ska berätta vad som sker under matcher, men lika viktigt är att berätta om det osynliga spelet bakom kulisserna, saker som våra läsare aldrig får se eller höra.

bryt

Lennart Håkansson, chefredaktör NSD

– Samma uppdrag som övrig journalistik – bevaka, referera, ge bakgrund och kommentarer, kritiskt granska, lyfta fram den enskilda människan och så vidare.

bryt

Per-Anders Örtendahl, vice ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Att sakligt och objektivt granska och redogöra för de faktiska händelserna inom idrotten och dess angränsade områden.

bryt

Monica Saarinen, gruppchef Studio Ett (SR)

– Samma uppdrag som alla andra journalister. Det handlar om att referera och spegla, men också om att analysera, kommentera och granska.

bryt

Jan-Åke Lennartson, sportchef Göteborgs-Posten

– Skildra och granska.

bryt

Richard Fagerlund, ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Redovisa idrottshändelser, kritisera och avslöja fusk och felaktigheter inom idrotten.

bryt

Lars-Åke Lagrell, ordförande Svenska Fotbollförbundet

– Att beskriva vad de ser, vad de anser och framförallt vad som kan vara intressant, relevant och sant. Jag tycker att den stora gruppen klarar sin uppgift utmärkt. Det finns några gnällspikar. Den stora gruppen sport-skrivare är både kunniga, objektiva och konstruktiva.

bryt

Leif Nilsson, ordförande i Svenska Sportjournalistförbundet

– Uppdraget är, som i all journalistisk verksamhet, att kritiskt granska. Detta innebär inte att man enbart ska kritisera utan också att man ska berömma när det finns fog för detta. I idrottens värld finns det ofta anledningen till beröm vilket också kommer fram i reportagen. Inom andra fack är det ofta “end of story” om det vid en granskning visar sig att det inte finns någon skandal att avslöja. Här anar jag en viss lättja bland grävare då det är mycket svårare att skapa en positiv story som säljer lika bra som en skandal.

bryt

Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten

– Informera om sporthändelser, ta fram nyheter inom sportvärlden, kritiskt granska sportens makthavare, analysera utvecklingen inom sporten – både själva sporten men också det runtomkring (ekonomi, medicin, sport som social företeelse etc).

bryt

Remy Nilson, chef för TV-sporten (SVT)

– Sportjournalistik handlar till stor del om att beskriva tävling, matcher, människor, lust och upplevelser. En “underhållningsindustri”. Det ska givetvis ske på samma grunder som all annan journalistisk verksamhet, det vill säga neutralt och med ett granskande öga.

bryt

Ulf Wallin, universitetslektor JMG

– Samma uppdrag som andra nyhetsjournalister, det vill säga berätta vad som hänt, kommentera och granska verksamheten. Jag tycker att idrotten inte bara ska bevakas och granskas av sportjournalister. Idrott handlar idag utöver själva tävlandet nästan lika mycket om ekonomi, fysiologi, juridik, medicin och även om psykologi. Ingen skulle komma på att låta till exempel en ekonomireporter skriva om medicinska nyheter eller vice versa, men det anses självklart att en sportreporter ska kunna klara av alla dessa olika aspekter av idrottandet. En del klarar det förvånansvärt bra, men för de flesta är det naturligtvis en omöjlig uppgift.

bryt

Sune Sylvén, sportchef Svenska Dagbladet

– Sportjournalistikens uppdrag är att informera snabbt när det gäller händelser, djupare när det gäller tendenser. Vårt uppdrag skiljer sig inte från annan journalistik, vi skall vara kritiska när så behövs, inte tveka även om det kan få otrevliga följder. Exempel: SvD tvekade inte att berätta om Tre Kronors passproblem i OS i Nagano 1998, trots storm från alla håll och trots att svenska “nationella intressen” skadades.

bryt

Företag/idrottsorganisationer erbjuder med jämna mellanrum media fri publicering av text och bild (om företagets/idrottsorganisationers verksamhet). Vilken är din inställning till publicering av sådant material?

bryt

Tom Lundgren, programdirektör Sveriges Radio.

– Vi ska inte publicera färdigt material utan bedriva självständig kritik.

bryt

Åke Stolt, sportchef Sydsvenska Dagbladet

– Vi använder inte sådant material. Möjligen med undantag för en strikt enkät från ATG där fem kuskar tippar V75.

bryt

Lars Östling, sportchef Aftonbladet

– Vi publicerar aldrig sånt material. Vi vill själva stå för allt som publiceras i tidningen.

bryt

Lennart Håkansson, chefredaktör NSD

– Vi bedömer releaser och annat inskickat material från fall till fall. Texter skriver vi själva, om det inte är debattinlägg. Fria bilder använder vi när det är befogat.

bryt

Per-Anders Örtendahl, vice ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Om de bedöms som sakliga och objektiva finner jag inget hinder.

bryt

Monica Saarinen, gruppchef Studio Ett (SR)

– Sånt material ska självklart inte publiceras.

bryt

Jan-Åke Lennartson, sportchef Göteborgs-Posten

– All information från företag/idrottsorganisationer kräver givetvis journalistisk värdering och bearbetning före publicering.

bryt

Richard Fagerlund, ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Överensstämmer budskapet med tidningens filosofi så är det väl ok. Många inslag i en tidning i dag är ju alster av andra byråer eller frilansare och där måste ju tidningen göra samma bedömning.

bryt

Leif Nilsson, ordförande i Svenska Sportjournalistförbundet

– Det ska man inte publicera. Däremot kan man utifrån den information som finns göra ett eget reportage. Om inte bör det hamna i papperskorgen.

bryt

Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten

– Precis som allt annat informationsmaterial kan det för det första bara vara aktuellt att publicera om det bedöms ha allmänintresse, för det andra krävs alltid bearbetning.

bryt

Remy Nilson, chef för TV-sporten (SVT)

– Allt material måste självklart passera en journalistisk granskning. Håller det eller håller det inte? Går någonting av det användas?

bryt

Ulf Wallin, universitetslektor JMG.

– Ett otyg. Initiativet till artiklar bör alltid komma från redaktionen. Tyvärr börjar delar av idrottsrörelsen att alltmer likna skivbranschen, som vill styra all publicitet, t ex när stjärnorna “ska göra press”.

bryt

Åsa Edlund, reporter TV-sporten (SVT).

– Det är inte konstigt att de erbjuder sådant material. Själv skulle jag inte publicera en sådan text rakt av, däremot kan det ju ibland finnas intressant fakta i texten som man själv kan gå vidare med.

bryt

Sune Sylvén, sportchef Svenska Dagbladet

– Ytterst tveksamt förfaringssätt, men naturligtvis bör materialet läsas – där kan ju finnas en nyhet som bör beskrivas enligt gängse journalistisk metod.

bryt

Anser du att det är förenligt med jobbet som sportjournalist att ha idrottsledaruppdrag?

bryt

Åke Stolt, sportchef Sydsvenska Dagbladet

– I varje fall inte på en nivå – och den kan variera beroende på vilken tidning och vilken stad det är frågan om (storlek) – att man riskerar att behöva granska sitt eget arbete. Att stå helt utanför organiserat ledararbete är alltid det bästa.

bryt

Bengt Westerberg, ordförande Svenska Friidrottsförbundet

– Ja, det tycker jag nog. Åtminstone på lokal nivå. Det är sannolikt svårare att förena ett uppdrag på förbundsnivå med ett journalistiskt uppdrag.

bryt

Lars Östling, sportchef Aftonbladet

– Ledare för lokalt pojk- eller flicklag är ok. Det kan till och med vara nyttigt för journalister att vara involverade i gräsrotsrörelse av det slaget.

bryt

Lennart Håkansson, chefredaktör NSD

– Det beror på vilken nivå man är engagerad. Att träna sina egna och grannarnas barn är ok, så länge man själv inte bevakar just den verksamheten. Man kan däremot inte vara ansvarig för, eller representant för de organisationer vi bevakar.

bryt

Per-Anders Örtendahl, vice ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Varför inte? Om man inte klarar det, klarar man troligen heller inte sitt uppdrag som journalist.

bryt

Jan-Åke Lennartson, sportchef Göteborgs-Posten

– I princip nej. Styrelseuppdrag i ett idrottsförbund eller i en idrottsförening tycker jag är uteslutet. Dock menar jag att en journalist inte helt och hållet kan ställa sig vid sidan av föreningslivet. Jag är själv fotbollstränare för ett lag med småknattar där min son Viktor, 7 år, är med. Det uppdraget tänker jag fortsätta med. Att engagera sig som förälder för sina barn måste vara tillåtet även för en sportjournalist.

bryt

Mats Olsson, medieansvarig Sveriges herrlandslag i fotboll

– Ja, om det inte är en klubb eller på en nivån som man bevakar. En sportjournalist som bevakar elitidrott kan mycket väl vara tränare eller sitta i styrelsen för sin dotters innebandyklubb. Men givetvis ska ingen sportjournalist sitta i Djurgårdens styrelse eller i ett idrottsförbunds.

bryt

Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten

– Styrelseuppdrag eller mer formella uppdrag inom en förening/förbund som samtidigt bevakas kan inte komma ifråga. Sportmedarbetare måste undvika alla eventuella intressekonflikter mellan sitt medlemskap/föreningsuppdrag och journalistrollen.

bryt

Remy Nilson, chef för TV-sporten (SVT)

– I princip inte. Att köra grabben till en hockeyträning eller kanske till och med att engagera sig i Bollstanäs IK kan säkert vara acceptabelt. Några ledaruppdrag på förbundsnivå eller hög klubbnivå är dock direkt olämpligt.

bryt

Ulf Wallin, universitetslektor JMG

– Ja, på en nivå, som hans/hennes sportavdelning inte bevakar journalistiskt. Nog bör en sportjournalist kunna vara sekreterare i den ungdomsförening där hans son/dotter spelar fotboll. Däremot är det idag helt otänkbart att sportchefer/-journalister kan vara till exempel förbundsordförande på riks- eller lokalnivå, vilket tidigare var mycket vanligt. Våra mest legendariska sportjournalister som Bengt Ahlbom, R:et Eklöf, Torsten Tegnér, Birger Buhre, Glokar Well och Sigge Bergman med flera var oerhört engagerade som idrottsledare på högsta nivå.

bryt

Åsa Edlund, reporter TV-sporten (SVT)

– Ja. Jag tror få har möjlighet till detta eftersom sportjournalistjobbet är koncentrerat till kvällar och helger, vilket är samma tid som träningar/matcher sker på. Jag tycker att en sportjournalist kan ha hand om ungdomslag men även serielag i lägre divisioner.

bryt

Sune Sylvén, sportchef Svenska Dagbladet

– Nej, om uppdraget berör den journalistiska verksamheten. Ja, om det handlar om ett uppdrag på lokal nivå, som inte berör vederbörandes journalistik.

bryt

Flera medieföretag arrangerar idrottsarrangemang tillsammans med en eller flera idrottsklubbar/förbund. Vad anser du om detta?

bryt

Tom Lundgren, programdirektör Sveriges Radio

– Det är inte bra för trovärdigheten.

bryt

Åke Stolt, sportchef Sydsvenska Dagbladet

– Det är tveksamt. Vi har en del sådana arrangemang. Vid varje sådant samarbete är sportredaktionen tillfrågad av marknadsavdelningen och vi förbehåller oss då alltid rätten att på vanligt sätt, journalistiskt bedöma hur mycket som skall skrivas.

bryt

Bengt Westerberg, ordförande Svenska Friidrottsförbundet

– Jag tycker inte att det är orimligt att medieföretag kan vara sponsorer av idrottsevenemang. Bedömningen i dessa fall görs rimligen av bolagens marknadsavdelningar och inte av sportredaktionen.

bryt

Lars Östling, sportchef Aftonbladet

– Aftonbladet är officiellt sponsor till både svensk fotboll och svensk hockey. Orsaken är att synas i tv och på de arenor som lockar den läsargrupp som Sportbladet vänder sig till. En sån marknadssatsning påverkar inte alls oss på redaktionen.

bryt

Mats Olsson, medieansvarig Sveriges herrlandslag i fotboll.

– Jag tror det är oundvikligt. Det viktiga är att det finns vattentäta skott mellan redaktionen och mediaföretagets marknadsavdelning. Det här är inte idrottens ansvar utan mediaföretagen. Det är deras trovärdighet det handlar om.

bryt

Lars-Åke Lagrell, ordförande Svenska Fotbollförbundet

– Om detta tycker jag inte. Medierna har sin uppgift. Alla tävlingar skall arrangeras av en idrottsförening och då menas att föreningen också i praktiken skall ha total kontroll över sitt arrangemang.

bryt

Leif Nilsson, ordförande i Svenska Sportjournalistförbundet

– Idrotten ska stå för sina egna arrangemang. Media ska bevaka dem.

bryt

Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten

– Även medieföretag måste kunna vara medarrangör/sponsor av olika idrottsarrangemang – om dessa arrangemang bedöms ha brett allmänintresse och samarbetet inte hotar medieföretagets trovärdighet.

bryt

Remy Nilson, chef för TV-sporten (SVT)

– Alla kommersiella företag har rätt att marknadsföra sig på olika sätt. Även mediaföretag.

bryt

Ulf Wallin, universitetslektor JMG

– Det kanske största av alla problem är att tv-bolagen i stort sett finansierar hela elitidrotten. Utan teves pengar skulle vi inte ha alla World Cup-tävlingar i mängder av idrotter. De finansieras helt av tv-bolag som betalar för sändningsrättigheterna, av företag som betalar reklam på arenorna och idrottsutövarna för att kunna synas i tv. När tv betalt stora summor för att sända ett evenemang vill man givetvis ha valuta för pengarna, det vill säga så många tittare som möjligt och det leder ibland till att kommentatorerna tvingas haussa även den mest avslagna tävling. Jag tänker bland annat på stora friidrottsgalor som hålls fyra-fem veckor före eller efter OS/VM. Alla vet egentligen att de aktiva då inte har toppat formen, men ändå skruvas förväntningarna om rekord upp i varje sådan sändning.

bryt

Sune Sylvén, sportchef Svenska Dagbladet

– Tveksamt.

Flera medieföretag arrangerar idrottsarrangemang tillsammans med en eller flera idrottsklubbar/förbund. Anser du att redaktionell personal kan/bör delta i sådant arrangemang?

bryt

Gunilla Högfeldt, chefredaktör Östgöta-Corren

– I princip inte.

bryt

Åke Stolt, sportchef Sydsvenska Dagbladet

– Nej, redaktionell personal skall inte vara operativa arrangörer. Vi skall skriva om och granska alla arrangemang – även om tidningen på marknadsmässiga grunder har ett samarbetsavtal.

bryt

Lennart Håkansson, chefredaktör NSD

– Invigningstal är ok. I övrigt bevakar vi arrangemangen, i några fall med specialbilagor.

bryt

Monica Saarinen, gruppchef Studio Ett (SR)

– Egentligen inte. Våra sportjournalister sitter enligt min mening redan för nära dom som dom är satta att bevaka.

bryt

Lars-Åke Lagrell, ordförande Svenska Fotbollförbundet

– Nej.

bryt

Leif Nilsson, ordförande i Svenska Sportjournalistförbundet

– Tveksamt. Det är snarare är det ett uppdrag för reklamavdelningen.

bryt

Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten

– Redaktionell personal ska inte delta direkt i detta. Sportredaktionen ska självständigt bedöma om arrangemanget är av ett sådant intresse att det ska bevakas journalistiskt.

bryt

Ulf Wallin, universitetslektor JMG

– Hur skulle till exempel TV-pucken annars kunna refereras? Om 30 000 deltog i det av GT:s marknadsavdelning arrangerade Göteborgsvarvet skulle det verka mycket underligt om GTs sportavdelning inte bevakade loppet. Med andra ord, jag tror att det är oundvikligt även om det leder till trovärdighetsproblem.

bryt

Sune Sylvén, sportchef Svenska Dagbladet

– Nej.

bryt

Flera mediaföretag/mediaföreningar delar ut stipendier/utmärkelser/priser i samarbete med idrottsföreningar/förbund. Vad anser du om detta?

bryt

Tom Lundgren, programdirektör Sveriges Radio.

– OK.

bryt

Åke Stolt, sportchef Sydsvenska Dagbladet

– Det kan finnas en poäng med att en journalist från en liten tidning får komma iväg på ett evenemang som hans tidning annars inte skulle skicka honom till. Men då bör det klargöras att han är med som fri journalist och inte uppbunden av några förpliktelser mot förbundet. Det bästa vore om tidningsorganisationer kunde dela ut stipendier utan att samarbete med någon idrottsorganisation. Men kan nog rent av säga att det är mycket tveksamt med dylikt samarbete, liksom annat samarbete med intresseorganisationer inom sportjournalistiken ägnar sig åt.

bryt

Lars Östling, sportchef Aftonbladet

– Jag fick själv ta emot Nordeas och Stockholms sportjournalisters stipendium för Årets sportjournalist i Stockholm. Priset var 15 000 kr och det går till redaktionen i form av gemensam fest. Jag anser alltså att det är ok, annars hade jag inte tagit emot priset.

Om däremot IFK Göteborg eller någon annan klubb hade delat ut ett stipendium med prispengar, skulle jag tacka nej. Jag vill som kritiskt granskande journalist inte riskera att folk misstänker mig för att vara en marionett åt Blåvitt och att jag därför kan tänkas att inte granska den klubben lika hårt som de övriga.

bryt

Lennart Håkansson, chefredaktör NSD

– Det är helt ok så länge formerna är sådana att tidningens integritet inte kan ifrågasättas.

bryt

Jan-Åke Lennartson, sportchef Göteborgs-Posten

– Mediaföretag som vill dela ut stipendier/utmärkelser/priser ska göra det i egen regi, inte i samarbete med idrottsföreningar eller idrottsförbund.

bryt

Richard Fagerlund, ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Mera tveksamt eftersom det är så oerhört svårt att jämföra olika idrottsprestationer och det kan därför kan skapa mera badwill än goodwill. Å andra sidan skapar omröstningar i media stort intresse och flera läsare. Var går gränsen mellan marknadsföring och journalistiskt material?

bryt

Leif Nilsson, ordförande i Svenska Sportjournalistförbundet.

– Utbildning och fortbildning är av stor vikt. Det bidrar till att förbättra och fördjupa yrkesskickligheten hos journalisterna till fromma för den allmänhet som tar del av deras arbete. Med tanke på att det är näringslivet som är medias ekonomiska plattform ser jag inget fel i att en mediaförening samarbetar med andra organisationer i projekt som strävar

till förbättrad journalistik.

bryt

Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten

– Medieföretag ska inte dela ut stipendier/utmärkelser/priser i samarbete med föreningar/förbund, utan enbart självständigt.

bryt

Remy Nilson, chef för TV-sporten (SVT)

– Om utdelningen sker på mediaföretagets villkor och beslut kan det vara acceptabelt, men självklart bör en viss försiktighet råda.

bryt

Ulf Wallin, universitetslektor JMG

– Jag har svårt att se det som ett större problem. Tvärtom ser jag fram mot tillkännagivandet av vem som tilldelas SvDs bragdmedalj och ABs Guldbollen.

bryt

Sune Sylvén, sportchef Svenska Dagbladet

– Kan accepteras.