Gå direkt till textinnehållet

Syntetisk röst för tillgängliga kulturtidskrifter när myndigheten tar över

Kulturtidskrifter har fått stöd från Myndigheten för tillgängliga medier för att göra taltidningsversioner anpassade för synskadade av sina utgåvor. Men nu ska myndigheten ta över produktionen själva och med hjälp av syntetiska röster sänka produktionskostnaden, uppger enhetschefen Cecilia Broberg (bilden). Men beslutet möter kritik.

Den som har svårt att läsa eller se kan få sin kulturtidskrift som taltidning via Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Fram tills nu har tidningarna själva ordnat med inläsning av artiklarna och sen skickat fakturan till myndigheten, som ersatt för alla kostnader. Men nu ska i stället MTM själva producera tidningarna – med hjälp av en syntetisk röst. 

Motsvarande övergång gjordes för dagstidningar 2013. 

– Det blir en betydligt snabbare produktion, det går ju snabbt från att vi får en pdf från kulturtidskriften till att den är tillgänglig för läsaren. Vi har en väl inarbetad infrastruktur för hur vi gör dagstidningarna som vi kommer att använda för kulturtidskrifterna, säger Cecilia Broberg, enhetschef på användarstöd på MTM. 

I nuläget är det 17 kulturtidskrifter som får stöd för att tillgängliggöra sina utgåvor. Cecilia Broberg tror att det nya upplägget kommer göra utbudet för den som använder taltidning större.

– Vi tror också att det här kommer att innebära att en del tidskrifter som i dagsläget dragit sig för att göra detta på grund av den egna arbetsinsatsen nu känner att de har möjlighet att göra det här. 

De 17 tidskrifterna har fått 1,4 miljoner kronor i stöd. Den kostnaden minskar nu kraftigt för myndigheten när inläsningen sker automatiskt.

– På sikt blir det betydligt lägre kostnad att producera tidningarna, det gör också att det kommer att finnas möjlighet att ge det här stödet till fler kulturtidskrifter, säger Cecilia Broberg.

Men den här övergången innebär också att taltidningsbranschen förlorar en hel del intäkter. Beskedet till tidningarna och deras producenter kom i början av november, cirka två månader innan förändringen träder i kraft. En av de större aktörerna på taltidningsmarknaden är Iris Media, och vd:n Mats Vesterlund riktar kritik mot att MTM med bara två månaders varsel gör förändringen. 

– Vi kan omöjligt hinna ställa om på så kort tid. Det blir ett väldigt hårt slag för oss och våra inläsare, säger han i en kommentar till Journalisten. 

Kritiken har även kommit till Myndigheten för tillgängliga medier till del. Cecilia Broberg menar att det inte hade varit möjligt att komma med beskedet tidigare. 

– Vi har utrett stödet under hösten för att se om vi kan genomföra vårt uppdrag på ett effektivare sätt, och beslutet kom i början av november och informationen skickades ut sjätte november. För tidskrifterna blir ansökningstiden i stort sett samma som med den gamla modellen.

Vore det inte rimligt att informationen kommer med lite mer framförhållning när man gör om upplägget, så att bolag som har stora delar av sina intäkter från den här verksamheten kan anpassa sig?
– Vårt fokus är läsaren och vi är övertygade om att den här omgörningen gör att fler tidskrifter blir tillgängliga, och det är en förändring som är positiv för läsaren. 

Kunde ni inte ha tagit beslutet tidigare, så att det fanns tid att anpassa sig för alla aktörer?
– Vi hade inte de svaren som vi behövde tidigare helt enkelt, det var ett arbete som gjordes under hösten, säger Cecilia Broberg. 

Förändringen är ett pilotprojekt på tre år, och därefter ska det utvärderas hur den syntetiska rösten tas emot av lyssnarna. Mats Vesterlund på Iris Media tycker att testet först borde genomförts i mindre skala innan det börjar gälla för alla.

– När man ska testa något nytt är det brukligt att man gör testet i liten skala innan man vet hur det funkar, säger han. 

Men Cecilia Broberg säger att det inte var ett alternativ att testa upplägget i mindre skala. 

– Det är inte hållbart för oss, varken ekonomiskt eller resursmässigt, att ha två modeller för att tillgängliggöra kulturtidskrifter parallellt. Verksamheten är också så begränsad att det inte är relevant att dela upp den. 

Utvärderingen handlar heller inte om själva modellen, poängterar Cecilia Broberg. 

– Den vet vi funkar eftersom vi använder den för dagstidningarna. Det är läsarupplevelsen och möjliga förbättringar av tjänsten som ska utvärderas. Vi kommer inte att återgå till den modell som vi nu lämnar, säger hon. 

Fler videos
Fler avsnitt