SVTs nyhetsreportrar blir multijournalister

Reportrarna på Sveriges Televisions regionala nyheter ska i framtiden redigera större delen av inslagen själva och även lära sig fotografera. Det föreslår en intern utredning.
– Vi är skeptiska till att reportrar även ska fotografera, säger Kenneth Sundin, journalistklubbens ordförande på SVT.

Med ny teknik och nya arbetsmetoder ska det gå att klara nyhetsarbetet i de elva regionerna med färre journalister till en mindre kostnad än i dag. Den slutsatsen drar Hans-Olof Jonsson, enhetschef för SVT Nord, som lett en utredning om Sveriges Televisions regionala nyheter.

Enligt utredningens förlag ska besparingarna göras utan att minska antalet sändningar eller deras längd.

bryt

Den största kostnaden för de regionala nyheterna är personalen, därför anser utredarna att besparingarna bör ske där. För att minska kostnaderna föreslås att reportrarna i större utsträckning redigerar sina inslag och även lär sig använda enklare kameror.

– Att bygga en organisation där reportern både fotograferar, intervjuar och redigerar går vi inte med på. Liknande modeller har bara lett till att folk blivit utbrända. Vi kan tänka oss undantag om reportern själv vill fotografera, säger Kenneth Sundin.

Under hösten kommer nyhetsredaktionen i Örebro att i ett pilotprojekt låta reportrar redigera större delen av inslagen. Redan i dag redigerar många reportrar sina egna inslag. På exempelvis Västnytt var i februari 25 procent av inslagen redigerade av reportrarna och vid årets slut räknar redaktionen med att över hälften kommer att vara det. Niklas Krantz, projektledare på SVT Nyheter och Samhälle, säger till SVTs interntidning Vi på TV att 75 procent av all redigering i framtiden ska göras av reportrarna.

bryt

Journalistklubben och SVT har sedan tidigare ett avtal om att de journalister som redigerar får ett ekonomiskt påslag, som i dag ligger på ungefär 900 kronor i månaden.

– Vi har inget emot att reportrarna redigerar. Har man gott om tid kan det vara bra, för då får reportern kontroll över materialet. Vi är dock skeptiska till att reportrarna ska redigera både nyheter och reportage. Idealet är att fotograferna redigerar sitt material, säger Kenneth Sundin.

Utredarna föreslår även att kontrollrummen byggs om så att de ska kunna skötas av redaktionspersonalen: en redaktör, en sändningsproducent och en redigerare. Med enkel teknik och en hög grad av automatisering ska dessa tre personer kunna sköta sändningarna själva, anser utredarna.

bryt

Utredningen har även tagit fram en standard för antalet personer på en redaktion. De har utgått från att en nyhetsstation behöver 31 tjänster för att fungera. Utslaget på alla elva distrikt skulle det innebära 53 färre tjänster än i dag – en minskning med 13,5 procent. Några redaktionschefer är kritiska till att utredningen i så stor grad handlar om produktionsmetoder och teknik. De anser att en ändrad bemanning på redaktionerna får konsekvenser för de regionala nyheternas programuppdrag. Därför måste frågan om innehåll även diskuteras och hänsyn tas till de olika regionernas speciella förutsättningar.

– Inom Västnytts bevakningsområde bor det 1,8 miljoner människor fördelade på 55 kommuner. Vi måste ha en organisation som kan göra mixande inslag från hela området. Vårt uppdrag är inte att göra Göteborgs-TV, säger Robert Olsson, redaktionschef på Västnytt.

bryt

På Nordnytt måste reportrarna ibland åka 50 mil på ett jobb, vilket innebär att de kan ägna stor del av dagen åt transporter.

SVTs samhällschef Johan Lindén har tillsatt en grupp av redaktionschefer som ska formulera programuppdraget. De ska vara klara med sin rapport till hösten.

– Bemanningen måste kopplas till programuppdraget. Då kan vi få en intressant diskussion om innehåll och journalistik, säger Robert Olsson som ingår i gruppen.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se