SVTs nya researchteam: Granskande specialisterhittar hålen

Just när rättegången mot farbröderna till den kurdiska flicka som mördats i Irak skulle börja påvisade Aktuellt att åtalet var ogiltigt. Målet fick skjutas upp. Den nya researchgruppen på Sveriges Television hade upptäckt en lucka i lagen som vållade rättsväsendet huvudbry.

Inför rättegången kollade juristen och journalisten Sofia Bering, som ingår i SVTs researchgrupp, igenom vilka lagrum som kunde vara aktuella.

Hon såg snart att något var fel.

Problemet gällde den rättsliga huvudregel som går ut på att en person inte kan lagföras två gånger för samma brott. Regeln omfattar även domar som avkunnats utanför Sverige. Men i brottsbalken finns undantag från huvudregeln uppräknade. Ett undantag avser brott, till exempel mord, som enligt svensk lag har en lägsta påföljd på fyra års fängelse.

Undantaget borde vara tillämpligt i fallet med de kurdiska männen som i Irak är villkorligt dömda för mordet på sin brorsdotter, resonerade åklagaren i ärendet.

När brottsbalken i somras anpassades till Schengenavtalet råkade man förbise att turordningen i undantagskatalogen försköts och att regeln om minst fyra års påföljd hamnade under en annan punkt.

Lagändringen var emellertid i höstas inte införd i lagboken.

– Jag satt kvar på jobbet kvällen före rättegången för att reda ut rättsläget, berättar Sofia Bering. Den nya lagtexten fanns på nätet och i svensk författningssamling. Jag jämförde med lagboken och det var något som inte stämde. Till slut hittade jag förklaringen. Det var fel hänvisning i den nya lagtexten.

Fel i lagboken

Åklagare, advokat och tingsrätt hade gått efter den gamla lagen. Men Sofia var påstridig. Hon visste som jurist att det är lagens bokstav som gäller. Och det fanns i höstas ingen lag som flickans farbröder kunde dömas efter.

Männens advokater överklagade nu åtalsbeslutet, som de ansåg var ogiltigt, men tingsrätt och hovrätt menade att mordet planerats i Sverige att det därför i sin helhet kunde anses begånget här och att männen även kunde dömas här.

Medan överklagandeprocessen pågick rättades lagen, och åtal kunde därefter stödjas på den nystiftade lagen.

Slutresultatet blev kanske vad det skulle ha blivit även utan Aktuellts avslöjande. Men Aktuellt hade i alla fall visat att rättsväsendet hade begått en allvarlig fadäs, som hotade hela rättskipningen.

– Utan Sofias juristkompetens hade vi inte upptäckt det här, säger Staffan Svedberg, som är chef för researchgruppen. Jag skulle inte ha kunnat ställa de grundläggande frågorna.

Aktuellts och Rapports gemensamma researchgrupp med sex journalister började arbeta den 1 oktober. Tidigare hade nyhetsprogrammen var sin researcher.

Gruppen är sammansatt av journalister med olika specialkompetenser. Förutom juristen Sofia Bering och Staffan Svedberg, vars specialområde är inrikespolitik, ingår Linda Kakuli (specialområde socialpolitik), Kenneth Ulander (IT), Lotta Sima (statistik/ekonomi) och Eva Lundkvist (revision/ekonomi).

Specialkunskaperna gör att gruppen har självförtroende och kan jobba självständigt. Behöver de anlita experter så klarar de av att bedöma vilka som är kunniga och pålitliga.

– Det ger ett oberoende åt både Rapport och Aktuellt, säger Staffan.

Nyligen granskade de 134 IT-företag för att se hur många som var på fallrepet och i behov av färska ägarpengar.

Lotta Sima gick igenom 1 100 organisationsnummer.

Det såg sämre ut på vissa bolag. Revisorn Eva Lundkvist kunde analysera bokslut och statistikern Lotta Sima bearbeta den stora mängden med information. Rapport kunde sen avslöja att många företag var konkursfärdiga – och att andra var i behov av ständigt nya kapitaltillskott för att över huvud taget kunna överleva.

Staffan och hans medarbetare har under vintern skaffat fram uppgifter om tankfartyg som trafikerat Östersjön de senaste 20 månaderna. De har slagits av hur uselt skick många av dessa oljetankers är i och de har blivit varse att Baltikum inte har lika stränga regler för hanteringen som här. Här tickar en miljöbomb. Svenska myndigheter har dålig beredskap ifall en svår olycka skulle inträffa.

Nyligen skapade researchgruppen en egen databas över samtliga voteringar i riksdagen och kunde bland annat se att det finns riksdagsmän, däribland partiledarna Alf Svensson och Gudrun Schyman, som aldrig voterat. De kunde även konstatera att de socialdemokratiska riksdagsmännen var partitrognast medan folkpartisterna oftare röstade mera självständigt.

Researchgruppen tar både egna initiativ och samarbetar med reportrarna på Rapport och Aktuellt.

– Har man en idé måste reporter och researcher kopplas ihop tidigt, säger Staffan Svedberg. Det är viktigt att båda parter känner delaktighet i projektet.

En i gruppen jobbar varje dag som dagsresearcher och gör faktakollar, snabbresearch tillsammans med reporter.

Personerna används bäst genom att man utnyttjar deras specialkompetenser, anser Staffan.

– Men ingen får bli fackidiot. Vi måste ha bredd för att använda spets. Vi kan fråga oss om det finns ekonomiska orsaker till galna kosjukan. Finns det juridiska aspekter? Man får ingen kunskap utan att ha flera kontaktytor.

Anledningen till att man startade researchgruppen var att SVT ville bli bättre på att få fram egna nyheter. Då krävs mycket research.

– Vi kan också vässa kraften i egna nyheter som vi fått fram ändå, gå ett steg längre, säger Staffan.

Researchgruppen sorterar under nyhetsdeskens planeringschef Roger Jansson, som tidigare jobbade på Striptease där man satsade mycket på research. Han ser en poäng i att man tilsatt just en grupp som ägnar sig åt faktainhämtning.

– Om det bara är en eller två får man inga gruppfördelar. Med en grupp får man en kompetensbank som sprider kunskap även till andra.

Han berättar att man ibland kan prioritera och sätta till alla klutar för att få fram viss information på kort tid. Om alla sex i gruppen engageras kan man ställa 60 frågor och få lika många svar på en timme.

Roger Jansson vill utöka gruppen och tror att den från och med nästa år kommer att tillföras två eller tre tjänster.

Man försöker hitta den rätta balansen mellan långa och korta projekt.

– Vi har några långskott på gång och vi försöker hitta former att arbeta så att man inte går vilse i stora projekt. Samtidigt måste vi ha beredskap för kortare jobb.

Researchgruppen hjälper då och då desken med en lite grundare, men för den skull inte mindre viktig research, till exempel att kolla vad som ligger bakom ett pressmeddelande.

– Det ger reportern en bättre startsträcka, säger Roger Jansson. Det kan också vara personresearch, att hitta en bra gäst som kan ge kommentarer.

Håkan Lindqvist

hl@sjf.se