”Så vinner vi matchen om pengarna till granskande journalistik”
KRÖNIKA Låt 2025 bli året då vi vinner tillbaka pengarna till den oberoende, granskande journalistiken. Här är min startelva för att vinna den matchen.
Även 2024 blev ett år då vi fick se många tidningar gå i graven. Men varken pengarna, publiken eller tiden för mediekonsumtion har minskat, utan flyttat till andra plattformar. Låt 2025 bli året då vi vinner tillbaka pengarna till den oberoende, granskande journalistiken. Här är min startelva:
- Låt arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och fackförbund, genom kollektivavtal avsätta en andel av omsättningen till oberoende journalistik, via en självständig stiftelse som fördelar anslag till granskningar av arbetsmarknad och näringsliv. Den organiserade kriminella ekonomin omsätter runt 200 miljarder kronor årligen. De pengar som satsas på journalistisk granskning som avslöjar nätverk, personer och företag som inte följer lagar och regler på svensk arbetsmarknad är snabbt intjänade.
- Fackförbund som lagt ned sina medlemstidningar bör starta upp dem igen och bli bättre på att förklara för medlemmarna hur de får tillbaka de pengar som satsas på journalistik genom bättre arbetsvillkor när arbetsgivare granskas och företag får incitament att vara goda exempel och förebilder. Det gäller förstås även de fackförbund och centralorganisationer som har kvar sina tidningar och bör se över om de behöver höja deras anslag.
- Andra föreningar och organisationer, som lagt ned, eller aldrig ägt, en medlemstidning, kan starta en ny och förklara för medlemmarna att deras pengar på så sätt bidrar till att granska och avskaffa missförhållanden som ligger inom föreningens eller organisationens intressen. Hyresgästföreningens tidning Hem och hyra som granskar bostadsmarknaden är bara ett av många goda exempel.
- Privata medieaktörer kan, utöver prenumerationer och engångsköp – erbjuda journalistik som en försäkring inom sitt bevakningsområde, där försäkringstagarna garanteras ett antal granskningar där enskilda drabbats av felaktiga beslut av myndigheter eller företag. Även de vars ärenden inte granskas får hjälp genom att lära sig mer om sina rättigheter.
- Ett konkret förslag från förra året är att starta upp Värnpliktsnytt igen. Låt 2025 bli året då förslaget genomförs. Det kan även inspirera andra aktörer att se journalistikens roll i totalförsvaret.
- Sätt stopp för bråket mellan Tidningsutgivarna och Public service om textlängder hos Public service och driv i stället gemensamt förslaget att nya pengar skjuts till för en slags STIM-avgift, där tidningar som citeras av Public Service får rimlig ersättning. Det kan stärka Public service roll som faktagranskare och bidra till en generell kvalitetshöjning för all journalistik.
- Myndigheter och kommuner kan spara stora pengar för redaktionerna genom att tillgängliggöra allmänna handlingar som öppen data. Det är befängt att exempelvis listor över ekonomiska transaktioner, som kan tillgängliggöras genom ett enkelt knapptryck, ska kosta redaktionerna hundratusentals kronor årligen att begära ut.
- Återuppväck partipressen! Demokratiska partier som har ett intresse av att väljarna fattar beslut grundade på fakta och vill uppmuntra ett fritt meningsutbyte kan flytta resurser från andra kommunikationskanaler och väcka liv i den forna partipressen, som en gång hade en stark ställning i Sverige.
- Kräv av börsbolag och andra aktiebolag som upplåter aktier till privatpersoner och andra investerare att de ska avsätta en viss del av sin omsättning för att låta sig granskas av oberoende ekonomijournalister. Även här kan pengarna fördelas av en stiftelse.
- Det är rimligt att kommuner och myndigheter annonserar i medier där skattepengarna för annonsering går till lokal- eller branschaktuell journalistik, i stället för till stora teknikföretag utomlands.
- Mediebranschen kan skapa en gemensam kvalitetsstämpel för företag som lägger en viss andel av sin annonsbudget hos medier där pengarna går till oberoende journalistik. På så sätt kan konsumenter välja att handla från företag som välkomnar granskning.
Och vi journalister då? För det första kan vi sluta med ofoget att håna en utmanare så fort vi möter en, utan ge nya och nygamla sätt att finansiera journalistik en chans att ta plats på planen och visa vad de går för i stället för att döma ut dem på förhand.
Och förstås se till att vi lever upp till vårt löfte; att granska att alla aktörer i samhället håller sig till spelets regler.