SVTs arbetsmiljö specialgranskas
Om några veckor inleder Arbetsmiljöinspektionen en landsomfattande kartläggning av arbetsmiljön inom Sveriges Television. Arbetet väntas ta ett år.
Om några veckor inleder Arbetsmiljöinspektionen en landsomfattande kartläggning av arbetsmiljön inom Sveriges Television. Arbetet väntas ta ett år.
Granskningen av SVT är en del av ett stort pilotprojekt på Arbetsmiljöinspektionen (fd Yrkesinspektionen). Myndigheten har valt ut 14 företag inom olika branscher för att specialbevaka dem under ett års tid. SVT är det enda företaget inom medieområdet.
– Tanken är att vi ska göra inspektionsinsatser mot alla större arbetsplatser inom företagen. I SVTs fall handlar det om 25-30 anläggningar, säger Anders Lejdeborn, Arbetsmiljöinspektionen.
Arbetet beräknas börja om några veckor och vara avslutat i mars 2003.
Vad ska ni göra?
– Vi ska bland annat se om det finns strukturfel, organisatoriska fel, psykosociala problem, gå igenom hur man arbetar och titta på regelverk. Man kan säga att vi ska undersöka allt från mobbingtendenser till kontorsstolar.
Hur jobbar ni?
– Vi besöker arbetsplatserna och pratar med ledning och skyddsombud.
Christer Swede, huvudskyddsombud vid SVT, tycker att det är bra att det görs en samordnad inspektionsinsats mot företaget.
– Det är mycket bra att en utomstående kontrollerar hur vi arbetar.
Hur är arbetsmiljön på SVT?>/b>
– Jag tycker att företaget har en bra policy när det gäller arbetsmiljö och jämställdhetsfrågor. Inspektionen blir en värdemätare på om det vi tycker är bra också är det. Det kan gälla allt från bildskärmarnas placering, skrivbordens höjd, beslutsrutiner till den psykosociala arbetsmiljön
Vilka är de största problemen?
– Det varierar mellan olika yrkesgrupper. Jag tror dock att en gemensam nämnare är att många känner en obalans i arbetssituationen vilket till exempel kan resultera i utbrändhet. Trycket är helt enkelt för högt.
Enligt Christer Swede är det många reportrar som känner sig stressade. På den tid de tidigare gjorde ett jobb, måste de nu kanske göra tre med risk för sämre kvalitet.
– Arbetsbelastningen har helt enkelt höjts. Arbetsledningen frågar inte längre efter min bästa prestation, utan det räcker med min näst bästa prestation. Kvantiteten har fått en överordnad betydelse vilket lett till att många medarbetare känner frustration.
Fysiska skador? Fotografernas dåliga ryggar?
– Genom styrketräning, individuella ergonomiska program och lättare utrustning har vi till viss del lyckats komma till rätta med det. När det gäller tunga lyft och liknande finns det ofta hjälpmedel. Problemet är bara att få alla att använda dem. Det kanske tar lite längre tid, men räddar samtidigt ryggen.
