Gå direkt till textinnehållet

Sveket mot bilden

”Över 200 av Expressens 600 anställda får sparken”. Så har det låtit den senaste tiden. Men troligen är siffrorna över nedskärningar i Stockholm starkt överdrivna. För GT och Kvällsposten ser det sämre ut och fotograferna känner sig svikna.Chefredaktör Joachim Berner tillbakavisar alla spekulationer om att han ska avgå.

Enligt Marianne Broddesson vid journalistklubben rör det sig bara om cirka 30 journalister på Expressen i Stockholm som ledningen vill varsla om uppsägning.
– När förhandlingarna är klara tror jag att inte en enda journalist på Expressen blir uppsagd, säger hon.

Varslet som lagts fram av ledningen gäller sammanlagt 204 personer på Expressen inklusive GT och Kvällsposten. Efter att ha räknat bort vakanser och vikarier har journalistklubben kommit fram till att det återstår 150 hotade jobb. Av dessa gäller ungefär 30 tjänster för journalister på Expressen i Stockholm. Från ledningens sida talas det om att 70 journalisttjänster är i farozonen i Stockholm men enligt Marianne Broddesson ingår även i den siffran vakanser och vikarier.

– Dessutom ska man komma ihåg att det här bara är ett förhandlingsbud från ledningens sida, poängterar hon. Jag tror att vi på frivillig väg kan slippa uppsägningar. Ledningen vill lägga ner bildredaktionen, men det är en stor skillnad mellan att föreslå det jämfört med att faktiskt säga upp fotograferna.

Annons Annons

Att ersätta bildredaktionen med inköp från frilansfotografer och bildbyråer betecknar hon som orealistiskt.

– Ett nära samarbete mellan reportrar och fotografer är ovärderligt. Det är klart att man kan köpa in allt material till tidningen från frilansar, men vad händer då med tidningens själ? Är det en produkt eller en tidning vi ska göra?

Magnus Lindström, sektionschef på Journalistförbundet, har efter att ha granskat sifferunderlaget dragit samma slutsats som Marianne Broddesson, det vill säga att ett 30-tal journalister berörs i Stockholm.

– I sådana här sammanhang förekommer alltid våldsamma siffror över hur många som ska bort, men i slutänden brukar det inte bli så många, säger han. Titta på Svenska Dagbladet där det lagts fem nedskärningspaket de senaste åren utan att en enda journalist blivit uppsagd.

Marianne Broddesson berättar att fjolårets sparbeting på Expressen slutade med att man blev fler på redaktionen.

Berner: “Tidigare ledningar har inte sett sanningen i vitögat”

Expressens chefredaktör Joachim Berner tror att det är möjligt att rida ut den ekonomiska krisen om upplagan stabiliseras och besparingspaketet genomförs.

– Ett av tidningens problem är att vi är överdimensionerade. Vi är runt 650 anställda medan Aftonbladet är 200 personer färre. Tidigare ledningar har inte rättat mun efter matsäck, man har inte velat se sanningen i vitögat.

Samtidigt betonar Joachim Berner att Expressen trots allt är en av landets största tidningar och att kvällstidningsmarknaden lockar runt 750 000 köpare per dag.

Expressens ledning har gått ut med att kostnader på 230 miljoner kronor ska bort till år 2004. Enligt Joachim Berner har inte styrelsen ställt någon tidsfrist eller uttalat att drastiska åtgärder väntar om inte nedskärningsmålet uppnås.

De senaste åren har underskotten uppgått till så mycket som 200 miljoner kronor. Å andra sidan har Expressen under glansdagarna dragit in överskott på över 200 miljoner om året. Tittar man på vinsten för hela Bonnierkoncernen framstår inte Expressens förlustsiffror som fullt så dramatiska.

I fjol gjorde Bonnier AB en vinst på 1,5 miljarder kronor. Ett underskott för Expressen på 200 miljoner kronor motsvarar bara 13 procent av den vinst Bonnier AB gjorde under fjolåret.

“Krafttag behövs, men det är synd om fotograferna”

Olle Eriksson, reporter på Expressen, säger att många på tidningen känner ambivalens inför de väntade neddragningarna.

– Alla är medvetna om att krafttag behövs för att få ordning på ekonomin och många är arga över att ledningen varit så passiv och inte gjort något tidigare.

– Samtidigt tycker man synd om fotograferna som nu får ta smällen. Många tycker också att förslaget att lägga ner bildredaktionen är ett mord på den journalistiska idén att ord och bild alltid ska gå hand i hand.

Anders Fallenius, reporter på Expressen, anser att mediernas rapportering om de senaste nedskärningarna antagit hysteriska mått.

– TV-kanaler har haft länkbussar utanför tidningen trots att det bara handlar om 200 tjänster. När hälften av alla arbetstillfällen försvinner på ställen som Degerfors eller på Gotland finns inga länkbussar där. Uppståndelsen kring Expressen den senaste tiden saknar alla proportioner. Så har det varit under hela 90-talet och förklaringen är den hatkärlek många journalister hyser till tidningen.

22 av 70 journalisttjänster försvinner på KvP

På Kvällsposten vill ledningen ta bort 22 av cirka 70 journalisttjänster. Eva Sternäng, ordförande för Kvällspostens journalistklubb, säger att det till skillnad från i Stockholm bara finns en eller två vakanser att räkna bort. Av de 22 redaktionella tjänsterna gäller 9 stycken fotografer.

– Det är chockerande att ledningen för en av Sveriges största tidningar vill lägga ner sin bildredaktion, kommenterar Eva Sternäng.

Hon befarar att nedskärningarna kommer att gå ut över kvalitén.

– Det blir en tyngre arbetsbörda, vilket inverkar på kreativiteten. Även om vi är luttrade på Kvällsposten störs arbetsron av det här.

Kvällspostens chefredaktör Per Svensson menar att situationen de facto är så dramatisk som nedskärningssiffrorna ger sken av.

– Kan man leva utan två armar? Om man drabbats av kallbrand kanske man inte har något val. Det är ungefär på den nivån det ligger. Gör man inget åt ekonomin är Expressen snart nedlagd.

Han tror att Kvällsposten kommer att tvingas lägga större tonvikt på bevakning av lokala händelsenyheter och dra ner på de större reportagen.

Kvällspostens upplaga var i juni 58 200, en ökning med 800 exemplar från juni året innan. Men enligt Per Svensson har andra halvan av sommaren inte sett lika bra ut.

Finns det risk att förändringar till följd av besparingarna medför att upplagan kommer att fortsätta att sjunka?

– Självklart finns den risken, svarar Per Svensson.

På GT rör det sig om 23 journalisttjänster, av dem 11 fotografer, som enligt förslaget skall bort.

Det är inte första gången GT får dystra besked. När Expressen köpte tidningen 1997 genomfördes två personalneddragningar.

– Expressen har alltid gjort kosmetiska nedskärningar i Stockholm, säger Björn Gustafsson, vice ordförande i journalistklubben på GT. Man har dragit in tjänster som inte varit besatta och gjort sig av med vikarier och projektanställda.

– För oss på GT är det verkliga tjänster som försvinner. Nedskärningar görs med andra förtecken i Malmö och Göteborg. Det är vi som drabbas hårdast.

Björn Gustafsson beskriver de senaste tio åren på GT som en enda lång neddragning. För tio år sedan hade GT 140 anställda journalister och idag 69. Om det aviserade sparpaketet går igenom innebär det att endast 47 journalister återstår på redaktionen.

– Det finns en risk att vi skär så mycket att läsarna inte uppfattare GT som en lokaltidning. Vår styrka är att vi kan göra en västsvensk regionaltidning med egen profil. Om vi skär för mycket kan läsarna förlora förtroendet för tidningen och upplagan minska.

GT: “Det är ingen kris här, problem är på Expressen”

Enligt sparpaketet skall endast fyra nattredigerare på GT göra samtliga lokala nyhetssidor, samt sport och nöje, sammanlagt omkring 25 sidor. Alla dagredigerare skall bort. Av GTs 14 redigerare skall endast åtta finnas kvar, enligt förslaget. Dessutom är det tänkt att webbredaktionen, Angeredsredaktionen, riksredaktionerna i Uddevalla, Vänersborg, Lidköping och Kungsbacka skall läggas ner.

Björn Gustafsson anser att GT går bra med en stabil upplaga på ungefär 60 000 exemplar per dag.

– Det är ingen kris här. Det är problemen på Expressen som har spillts över på oss.

Arbetsmarknaden för journalister i Göteborg är dessutom dålig sedan Arbetet lagts ner. Det finns egentligen bara två tidningar, Göteborgs-Posten och GT. Metro har få anställda. Inte heller på SR och SVT finns det många jobb att få.

Hur kan man då förklara att Expressen drabbats av ett sånt förödande upplageras medan Aftonbladet mer än väl hållit ställningarna?

Svaret är kanske de misstag Expressen gjort med kör-ut-dem-kampanjer, förvirrade chefsbyten etc. Men förklaringen är även Aftonbladets målmedvetna satsningar.

För 20 år sedan ledde Expressen över Aftonbladet med 135 000 ex. För att förbättra sin ekonomi började Aftonbladet krympa personalstyrkan, från 1 100 till dagens drygt 400 anställda.

1984 lanserade Amelia Adamo den nya söndagsbilagan som präglades av flärd, i syfte att få bort Pravdastämpeln och få fler kvinnliga läsare. Första numret av Söndagsbilagan höjde upplagan med 25 000 exemplar.

För att vinna ny publik tvättade man bort sosseprägeln. Även personer med borgerliga sympatier skulle fås att köpa tidningen.

De båda tidningarna hamnade i varsin spiral, den ena gick upp och den andra obönhörligen ner. Varumärken som uppfattas som en vinnare har en tendens att locka ännu fler köpare. Det omvända gäller för en produkt som anses solkig, något som säkert bidragit till Expressens fall.

Hösten 1996 gick Aftonbladet om Expressen och upplagegapet är idag närmare 200 000 exemplar.

Många hoppades på Berner

Många på Expressen har satt sitt hopp till Joachim Berner som togs emot med öppna armar när han kom till tidningen i våras. ”Kör JB”, löd uppmaningen på löpsedlar som täckte redaktionen. Idag är situationen delvis annorlunda.

– För ett tag sen hade Journalisten en bild på mig med rubriken Frälsaren. Frälsare brukar bli korsfästa och idag har jag ena armen fastspikad, säger Joachim Berner och placerar en utsträckt arm mot väggen.

Landets mest pressade chefredaktör tar emot i sin avskalade glasbur mitt på Expressens redaktion. Hans kontorsrum är nästan tomt på allt utom det allra nödvändigaste. Skrivbordet är snudd på kliniskt rent, som om han bestämt sig för att gå och redan har städat efter sig.

Men några sådana planer har han definitivt inte försäkrar han.

– Dessutom vore det fegt att gå när tidningen står inför ett sånt här stålbad.

På den kala kontorsväggen hänger ett vykort från Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin. ”Välkommen in i matchen”, står det. Och match har det verkligen blivit.

Joachim Berner tog över tidningen utan att ha vidden av den katastrofala ekonomin fullt klart för sig. Under hösten spreds uppgifter att han skickat sexistiska mejl till en kvinnlig medarbetare, något som helt klart tagit hårt psykiskt.

– Det var första gången jag var i blåsväder och jag hanterade medierna oprofessionellt. Jag blev aggressiv när jag istället borde ha varit öppen. Jag tror att det gett mig en större förståelse för den drabbade när drevet går.

Enligt Berner är han falskt anklagad vad gäller de beryktade mejlen, men har själv sett till att inget kommer ut genom att skriva på ett avtal som förhindrar honom att avslöja e-brevens innehåll.

Just nu står han i och med besparingspaketet inför ännu en kris. Han betecknar nedskärningarna som ”jättejobbiga” men säger att mejlhistorien varit känslomässigt betydligt värre.

Mejlaffären har ebbat ut men andra stormar väntar. Berner lär fortsätta att få rida Expressenrodeo ett tag till.

pj@sjf.se

sw@sjf.se

Fler avsnitt