Svårt värja sig mot fusk
Anlita nyhetsfrilansar som redaktionen har en relation till och förtroende för. Ligg lågt vid anklagelser om fusk. Det är ett par råd från publicister efter Aftonbladets fadäs med den fejkade Gates-intervjun.
Anlita nyhetsfrilansar som redaktionen har en relation till och förtroende för. Ligg lågt vid anklagelser om fusk. Det är ett par råd från publicister efter Aftonbladets fadäs med den fejkade Gates-intervjun.
När Aftonbladet och andra nordiska tidningar i början av juli publicerade en intervju med Bill Gates reagerade Microsoft Norges kommunikationsdirektör. Han hävdade att intervjun var förfalskad.
Aftonbladets informationsdirektör Olof Brundin försvarade skribenten, den norske frilansen Bjørn Benkow, och avfärdade Microsofts representant som en ”pressmupp”.
Men när sanningen uppdagades tvingades Aftonbladet backa.
– Vi har lurat läsarna och vi har själva blivit lurade, säger Olof Brundin. Det är sällsynt att sådant sker, men när det sker reagerar vi hårt. Benkows karriär hos oss är slut. Punkt.
rad
Aftonbladet överväger rättsliga åtgärder mot frilansen.
Men Olof Brundin ser inte hur en tidning helt skulle kunna skydda sig mot bedragare.
– Vi kan det lika lite som banker helt kan värja sig mot rånare.
Enligt Brundin måste utgångspunkten vara att man har med ärliga personer att göra tills man får anledning att tro något annat.
– Det är som med en företagsstyrelses förtroende för en VD. Antingen finns det – eller också finns det inte och då får VD gå.
Hans förklaring till varför han först avfärdade Microsofts anklagelser är att påtryckargrupper hela tiden försöker påverka journalister för att få ut eller stoppa information. Han ville inte utan vidare köpa företagets version.
– Att svälja ett multinationellt företags uppgifter utan att först höra vad reportern har att säga vore oetiskt.
rad
Publicistklubbens ordförande Stig Fredrikson anser att Aftonbladet har uppträtt nonchalant och han är kritisk mot att Brundin gjorde sig lustig över Microsofts klagomål.
Fredrikson påpekar att Aftonbladet i samma veva lurade läsarna vid ytterligare ett tillfälle. Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin fick be om ursäkt för förstasidesrubriken den 10 juli – Sanningen bakom Zidanes attack – en sanning som sedan inte avslöjades inne i tidningen.
– Det var genant. Först när andra påpekade felen backade Aftonbladet.
Fredrikson tror att det finns flera skäl till att den här sortens fel begås.
– Säkerhetskontroller i all ära, när redaktionerna skärs ner blir det brister. Det här måste bli en väckarklocka. Man får inte offra kontrollfunktionen i nedskärningstider.
rad
Peter Melin, ansvarig utgivare på Sydsvenskan, har som grundinställning att man bör vara försiktig med att köpa in material av nyhetskaraktär. Man bör bara köpa av någon man har förtroende för. Men risken för fejk gäller inte bara artiklar, betonar han.
– Än värre är det med bilder, särskilt krigsbilder. Jag har själv funderat över en bild som vi publicerat, en bild på en arab som trampade på en dansk flagga. Var det fotografen som hade flaggan med sig?
I Aftonbladets nazistaffär 1988 erkände en reporter – efter att först ha förnekat det – att han ljugit om hur han kommit över hotbilder mot kända personer.
– Reportern fick gå på stående fot, säger Olof Brundin. Vi stod först upp för honom, men när han i ett brev erkände att han ljugit berättade vi genast om det på en presskonferens.
– Nyhetsledningen införde efter det nya rutiner för vissa sorters jobb där två journalister bör samarbeta och där det krävs dubbelkoll.
rad
Dagens Nyheter hade för ett par år sedan en egen affär. En frilans i New York visade sig ha plankat artiklar från amerikanska tidningar.
– Det handlade inte om fejk utan om en medarbetare som inte gjort grundarbetet. Han hade lånat och stulit från andra skribenter. Det är illa nog, säger DNs ansvarige utgivare Jan Wifstrand.
Frilansen har efter avslöjandet inte medverkat i DN.
Jan Wifstrand påpekar att en tidning aldrig kan vara säker på slippa bedrägeriförsök. Han råder kollegerna att följa tre huvudregler.
– Man ska för det första absolut inte inlåta sig på att publicera scoop som kommer från frilansar man inte känner. För det andra måste man göra en sannolikhetsbedömning. Hur kan man tro att någon bara kan glida ner och sätta sig i flygsätet bredvid den svåråtkomlige Bill Gates, som alltid är omgiven av livvakter? För det tredje: om man blir anklagad för att fejka får man inte hålla en hög ton och uttala sig nedlåtande om dem som framför kritik.
hl@journalisten.se
