Gå direkt till textinnehållet

Styrelsens beslut var betydelselösa

När Sveriges Radios styrelse tog beslutet att inte utse Joachim Berner till ny VD var han i praktiken redan anställd – och när styrelsen skulle besluta om ekonomisk kompensation till Berner fanns redan ett juridiskt bindande avtal.

När Sveriges Radios styrelse tog beslutet att inte utse Joachim Berner till ny VD var han i praktiken redan anställd – och när styrelsen skulle besluta om ekonomisk kompensation till Berner fanns redan ett juridiskt bindande avtal.

Genom att agera på egen hand, utan mandat från styrelsen, ställde Sveriges Radios ordförande Marika Ehrenkrona sin egen styrelse inför fullbordat faktum när det gällde Joachim Berners anställningsstatus och ersättningsvillkor. Därmed fanns inget annat alternativ än att godkänna Berners kompensation på två årslöner, eller maximalt 3 360 000 kronor, plus sociala avgifter – totalt en kostnad för Sveriges Radio på på ungefär fem miljoner kronor.

Den bilden bekräftar såväl arbetsgivarorganisationen SRAOs VD Jörgen Bjerndell som Witold Lanzenberg, ordförande för journalistklubben på Sveriges Radio, för Journalisten.

– Hennes agerande är ytterst graverande. Att det fanns en tid mellan det som bedömts som Berners de facto-anställning till att styrelsen drog tillbaka förslaget är ju upphovet till att Berners ersättningskrav överhuvudtaget kunnat resas, säger Witold Lanzenberg.

bryt

Så här gick det till när miljonavtalet blev en oundviklighet:

På styrelsemötet den 1 april förordade en enig styrelse Joachim Berner som ny VD. Marika Ehrenkrona fick i uppdrag att kontakta Berner och diskutera anställningsvillkor med honom, inför stundande MBL-förhandling och tillsättningsbeslut. Åtta dagar senare hade fem ledamöter i styrelsen, däribland de två personalrepresentanterna, ändrat sig och styrelsen tog det formella beslutet att Berner inte längre var aktuell som ny VD.

Men redan dagarna före styrelsemötet var Joachim Berner i lagens mening att betrakta som anställd, enligt SRAOs VD Jörgen Bjerndell:

– Ja, det var ett faktum. Det går inte att ha någon annan uppfattning.

Fanns det ett muntligt avtal med Berner?

– Det är ju alltid svårt att veta, men det har egentligen inte någon betydelse. Vad som fanns var vad som kallas ett konkluderat anställningsförhållande. Det innebär att representanter för arbetsgivaren agerat på ett sådant sätt att kandidaten kunnat uppfatta att anställningen var klar.

Kan du ge konkreta exempel?

– Det handlar om de intryck arbetsgivaren ger och hur detaljerad man är i sin diskussion. I det här fallet hade man diskuterat och kommit överens om avtalsvillkoren och lönesättningen, man hade diskuterat arbetsuppgifter, planerat det kommande arbetet – då ska du göra det och då ska du resa dit och så vidare – och på alla sätt agerat som om allt var klart.

Lagen om anställningsskydd innehåller inte några regler om formen för ett anställningsavtal. Det är alltså inte avtalet i sig som avgör när en anställning kan anses påbörjad, utan arbetsgivarens agerande. I det här fallet var det Marika Ehrenkronas överläggningar med Berner som gjorde att han i lagens mening var att betrakta som anställd. Berner träffade då också avgående VD Lisa Söderberg i ett långt möte den 4 april och planerade då överlämningen.

Men själv tyckter Marika Ehrenkrona inte att hon var för snabb med att, i praktiken, ge Berner jobbet.

– Nej. Det pågick ju en process i tre månader om detta.

bryt

Men i och med att Berner i laglig mening redan var anställd som VD före styrelsemötet den 9 april blev styrelsens beslut att säga nej till honom att likställa med en uppsägning. Berner fick sparken innan han börjat – och därmed trädde uppsägningsvillkoren i hans avtal i kraft, innan avtalet ens var undertecknat.

– Ja, det är en korrekt tolkning. Det fanns ett avtal och i det fanns uppsägningsvillkoren angivna. Och i och med att Berner i praktiken blev uppsagd går det inte att hävda något annat än att de trädde de i kraft, säger Jörgen Bjerndell.

På styrelsemötet den 9 april diskuterades frågan om ekonomisk kompensation till Joachim Berner inte alls, enligt styrelsens vice ordförande Tomas Rudin.

– Det berördes inte, säger han till Journalisten.

Fick Marika Ehrenkrona något uppdrag att diskutera kompensation med Berner?

– Nej.

För Journalisten bekräftar Marika Ehrenkrona att hon själv tog initiativet till att inleda förhandlingar om kompensation med Berner.

– Ja, jag tog initiativet till att inleda förhandlingar. Och jag godkände den ekonomiska ramen för det.

Uppdraget att hantera förhandlingarna gav hon till Jörgen Bjerndell på förmiddagen den 10 april.

– Hon var tydlig med ramarna och tyckte att 24 månaders ersättning, vilket var det som angavs i hans uppsägningsvillkor, var rimligt, säger Jörgen Bjerndell.

Enligt SRs bolagsordning ska företagets firma tecknas av styrelsen i sin helhet eller av två ledamöter i förening. Ordföranden har alltså inte rätt att teckna avtal för företaget på egen hand.

Fick du någon fullmakt av Marika Ehrenkrona som gav dig rätt att teckna ett avtal med Berner?

– Nej. Jag fick ett uppdrag, vilket är fullt normalt, eftersom vi är den organisation som för förhandlingar i tvistefrågor för Sveriges Radio. Men självklart förutsatte jag att hon agerade på styrelsens uppdrag. Det fanns det ingen anledning för mig att ifrågasätta, säger Jörgen Bjerndell.

bryt

På kvällen den 10 april träffade Bjerndell Peter Danowsky, som är ombud för Joachim Berner. Danowsky lade vid mötet fram ett yrkande om ersättning som, enligt Bjerndell, ”var avsevärt högre än den nivå vi landade på”, men accepterade under mötets gång Ehrenkronas och SRAOs förslag om totalt 3 360 000 kronor, med avräkning från annan inkomst från 1 maj 2004. Bjerndell och Danowsky skrev under avtalet, som senare skickades vidare till Sveriges Radio, för underskrift även av Marika Ehrenkrona.

Så här står det i avtalet:

”Ett anställningsförhållande som är juridiskt bindande har då uppstått från 1 maj 2003. Styrelsens beslut den 9 april, efter MBL-förhandlingar att inte anställa Joachim Berner som VD kan därmed betraktas som ett skiljande av Joachim Berner från anställningen.”

Marika Ehrenkrona skrev på avtalet först i onsdags, efter att Sveriges Radios styrelse vid tisdagens möte givit sitt formella godkännande till uppgörelsen.

Men i juridisk mening blev avtalet bindande redan när Jörgen Bjerndell skrev på den 10 april, anser han.

– Ja, visst är det så. Formellt sett krävs styrelsens beslut för att utanordna pengarna, eftersom Sveriges Radios attestordning ser ut så, men i domstol skulle det anses bindande. Självklart är det så. SRAO representerar Sveriges Radio i sådana här frågor, därmed har vi rätt att teckna överenskommelser, säger Jörgen Bjerndell.

bryt

Styrelsens vice ordförande Tomas Rudin bekräftar den bilden.

– Det var bindande redan före styrelsemötet, det stämmer.

Marika Ehrenkrona håller dock fast vid att överenskommelsen ”bara var ett förslag”.

– Hur avtalet såg ut fick jag se först den 24 april, hävdar hon.

På kvällen den 10 april höll Sveriges Radios styrelse ett nytt möte, där den bland annat diskuterade huruvida de externa politiska påtryckningarna påverkat de ledamöter som bytte fot i Berner-frågan. På detta möte informerades inte styrelsen om att det redan tecknats en överenskommelse om ekonomisk kompensation till Joachim Berner.

– Nej, det fick vi inte veta, säger Tomas Rudin.

När Journalisten frågar Marika Ehrenkrona säger hon först att ”det berättades under styrelsemötet”. Sedan korrigerar hon det till att ”överenskommelsen redovisades där, inte som att den var klar, för det var den ju inte riktigt, men förutsättningarna för den”.

Tomas Rudin hävdar att han först fick kännedom om överenskommelsen den 23 april, när han själv kontaktade SRAO.

– Ja, det stämmer, jag pratade med honom då och berättade hur det låg till, säger Jörgen Bjerndell.

Det beskedet fick Rudin att bestämma sig för att, under styrelsemötet den 6 maj, förklara att han inte längre hade förtroende för sin ordförande.

– Det var konsekvensen av en serie händelser, men detta, att det fanns en bindande överenskommelse som inte var gjord på uppdrag av styrelsen och som vi inte informerats om, var avgörande för mig.

I sista meningen i överenskommelsen med Joachim Berner står följande: ”Parterna är överens om att innehållet i detta avtal kan offentliggöras.”

Varför skedde inte detta?

– Det var båda parters avsikt att det skulle offentliggöras. Vi tyckte att det var bra att detta inte var något man smög med. Så tanken var att gå ut med avtalet, helst redan dagen därpå. Men sedan blev det inte så, säger Jörgen Bjerndell.

Varför blev det inte så?

– Jag fick beskedet av Marika Ehrenkrona, att styrelsen ville sätta sig in mer i frågan innan den var beredd att gå med på en uppgörelse. Vilket jag inte kunde förstå. Det fanns ju redan en uppgörelse. Och sedan dröjde det till i dag (i onsdags/red) innan den till slut blev offentlig.

Varför?

– Det kan jag faktiskt inte svara på.

När Journalisten redogör för omständigheterna kring Berners kompensationsavtal för kulturminister Marita Ulvskog, efter det att hon tagit beslutet att peta Marika Ehrenkrona, kommenterar hon det så här:

– Det låter allvarligt, det gör det. Men jag har inte hunnit utreda alla turer i den här såpan, vad som är fiktion och vad som är verklighet. Det jag konstaterat är bara att hoppet var ute för den här styrelsen att fungera som en styrelse – och att vi nu alla måste göra vad vi kan för att minimera förtroendeskadorna för radion.

mj@sjf.se

pf@sjf.se

Fler avsnitt
Fler videos