SR och TU nobbar ny Medienämnd

Förslaget om en enda sammanhållen Medienämnd får ett blandat mottagande inom branschen. Mest negativa: Sveriges Radio och Tidningsutgivarna.

En yrkesetisk utredning inom Journalistförbundet föreslår att en ny Medienämnd bildas för alla medieformer. Nämnden ska enligt förslaget granska såväl publiceringar som arbetsmetoder.

– Jag är starkt för tanken att behandla anmälningar mot det som är publicerat och arbetsmetoden bakom det i ett och samma sammanhang. Min erfarenhet från PO-jobbet är att mycket av det vi klandrar är jobb som från början varit dåligt utförda. Metod och resultat hänger ihop, säger Olle Stenholm, Allmänhetens pressombudsman, PO.

Stenholm tror dock att det blir för stort och byråkratiskt med en nämnd för både etermedier och tryckta medier. Det fungerar i Norge där man haft det så från början i sitt frivilliga system. Men Norge är ett mindre land.

– Här har vi utvecklat olika kulturer för yrkesetiken för etermedier och för pressen. De pressetiska spelreglerna är översiktliga och flexibla, vilket är bra. Regelsystemet för radio och TV är mer detaljerat, påpekar Olle Stenholm, som tror att det blir svårt att slå ihop kulturerna och få dem att smälta samman.

bryt

Stig Fredrikson, ordförande i Publicistklubben och i Pressens samarbetsnämnd, tycker att det är ett förslag i rätt riktning.

– Man måste framför allt göra något åt Granskningsnämnden för radio och TV, GRN, som skiljer ut sig från de övriga pressetiska instanserna, säger han. Jag tror inte det är bra för bilden av public service-företagen att de granskas av en statligt utsedd nämnd. Det vore bättre med en fristående nämnd. Där tycker jag att förslaget är rätt tänkt.

Fredrikson vill avvakta med att ta ställning till förslaget i dess helhet till dess att ärendet är färdigberett hos förbundet och antaget av kongressen i maj.

bryt

Janne Andersson, tittarombudsman på TV4 är positiv.

– Det låter jättebra. Jag tycker det är konstigt att det ska finnas olika yrkesetiska nämnder för etermedier och tidningar.

Andersson tycker det är bra om arbetsmetoderna prövas i nämnden.

– Över huvud taget tycker jag att medierna behöver granskas mer än vad som sker i dag. Jag tycker också att böterna borde vara högre för att avskräcka från att upprepa övertramp.

TV4s tittarombudsman anser också att man borde anordna fler öppna hearings där allmänheten kan delta.

– PK-debatterna är intressanta även för andra än branschfolk. Det vore bra med ett forum där andra kan delta.

Janne Andersson instämmer i förslaget att staten ska stå utanför det yrkesetiska systemet och att branschfolk och allmänhet ska vara representerade i nämnden.

bryt

Sveriges Television tittarombudsman, Claes Elfsberg, förklarar att SVT inte har anledning att tycka annat än att nuvarande system fungerar bra.

– Min egen synpunkt är att det faktum att SVT tillsatt en tittarombudsman visar att företaget är öppet för en dialog och ett resonerande samtal med tittarna om programverksamhetens olika aspekter. Jag tror också att det kan vara bra om samtliga medier granskades av en nämnd som inte är statlig.

Sveriges Radios programdirektör, Kerstin Brunnberg, anser att det fungerar bra med Granskningsnämnden som granskare av SR, SVT och Utbildningsradion. Hon tror att det finns risk för brist på mångfald i granskningen med en enda, sammanslagen nämnd.

– Det är bra att det finns pluralism och bredd i granskningen, att det finns granskare både i och utanför medierna. Det viktiga är att allmänhetens åsikter fångas upp och det tycker jag att de gör i Granskningsnämnden.

Brunnberg är inte särskilt bekymrad över att public service-medierna granskas av en statlig myndighet.

– I så fall skulle ju även tidningar kunna misstänkliggöras för att de tar emot det statliga presstödet. Och blir en nämnd som medierna själva finansierar mera trovärdig i allmänhetens ögon?

bryt

Tidningsutgivarna och deras jurist Per Hultengård är skeptiska mot tanken på en enda stor Medienämnd.

– Det är så olika verksamheter – publiceringar och textreklam, radio-TV och tryckta medier – som ska blandas samman. Det blir problem om man ska foga ihop Granskningsnämndens tillämpning av statliga föreskrifter med det frivilliga pressetiska systemet. Hur ska man till exempel hantera begreppet ”opartiskhet” som gäller för public service?

Per Hultengård tycker att det är opåkallat att genomföra en nyordning.

– Vi har en väl fungerande pressetisk verksamhet. Varför ska man ändra på den?

Håkan Lindqvist

hl@journalisten.se