Smålandstidningarna på väg upp ur löneträsket

I Journalistens redaktionella löneliga som nu publiceras för tredje gången sedan 2015 ligger som väntat ett antal Stockholmsredaktioner i topp, med Dagens Nyheter som etta med en genomsnittslön på 50 730 kronor i månaden för medlemmarna i journalistklubben. På jumboplatsen hamnar de bemanningsanställda i Mittmedia Kompetens med en genomsnittslön på 28 635 kronor i månaden.

Av lönelistan framgår att kvinnolönerna är ikapp på många redaktioner. På 17 av de 37 klubbar som uppgett kvinnors och mäns heltidslöner tjänar kvinnorna mer, det vill säga på 46 procent av redaktionerna. För två år sedan var kvinnolönerna högre på knappt en tredjedel av redaktionerna. Manliga journalister tjänar i snitt 0,4 procent mer (eller 150 kronor i månaden) än kvinnliga journalister enligt Journalistens statistik. Hur stor andel som arbetar deltid framgår dock inte av statistiken.

Löneupproret på Hall Media i Småland och Västergötland har gett effekt. På tre år har snittlönen ökat med över 13 procent. 2015 tjänade journalisterna på Jönköpings-Posten 2 400 kronor mindre i månaden än kollegorna på Nya Wermlands-Tidningen. Nu har de gått om.

Annons

– Våra löner ligger fortfarande lågt, men arbetsgivaren har skjutit till pengar utanför potten och fortsätter att göra det i år. Det är färre journalister som söker jobb vilket leder till att nyanställda kommer in på högre löner än tidigare. De har större löneanspråk, vilket är positivt. Samtidigt finns det en risk att de som arbetat ett tag och kom in på lägre ingångslön glöms bort, och där arbetar vi för att få upp lönerna generellt. Vi i journalistklubben har jobbat målmedvetet med lönerna i flera år, säger Magnus Sundvall, som sitter i journalistklubbens styrelse på Hall Media.

Lönepåslagen i kronor är större på redaktioner där lönerna redan är höga, vilket är naturligt eftersom kollektivavtalen de senaste åren har saknat garanterade krontalspåslag. Lönepotten 2018 var 2,0 procent av de existerande lönerna, och om lönerna var låga blev följaktligen löneökningarna låga. Skillnaden i genomsnittslön mellan övre halvan och undre halvan av listan har ökat från 6 000 kronor i månaden till nästan 10 000 kronor i månaden.

Sedan 2015 har journalisternas löneutveckling varit något bättre än snittet för hela arbetsmarknaden, enligt SCBs lönestatistik. Det innebär att journalisterna hämtat igen en del mark som förlorades de föregående tio åren då reallöneökningarna för journalister låg på måttliga sex procent, jämfört med 15 procent för hela arbetsmarknaden. Dock finns det enstaka redaktioner där snittlönerna har sjunkit, framför allt på grund av att nyanställda kommit in på lägre löner.

– Snittlönen har sjunkit det senaste året, säger Anders Forsström, ordförande i journalistklubben på Dagens Nyheter. Några äldre medarbetare med högre löner har slutat, samtidigt har vi fått nya journalister som kommer från Bonniers bemanningsföretag Marieberg Media och som kommer in på låga löner. Vi har också fått in Kamratposten i DN, och deras löner ligger väldigt lågt.

Över en treårsperiod har DN-journalisternas löner dock ökat med nio procent, klart över snittet bland medieföretagen i Journalistens statistik.

Värre är det på Göteborgs-Posten, där snittlönen minskat med mer än tre procent sedan 2016, från 43 155 till 41 500 kronor i månaden.
– En del äldre har slutat, men vi har också nyanställt många yngre, som hamnar lite lägre i lön. Dessutom har det digitala bolaget försvunnit och personalen återförts till oss, vilket också påverkar eftersom det där fanns många lite yngre reportrar med löner en bit under snittet, säger Gabriella Mohoff, journalistklubben på GP.

I listan särredovisas för första gången några lokala sektioner inom Sveriges Radio och Sveriges Television, vilket visar att lönegapet mot Stockholm inte är den enda löneskillnaden för lokala och regionala redaktioner. På SVT i Gävle ligger snittlönen flera tusenlappar lägre än i Östersund, Sundsvall och Umeå.

– Till viss del är det så att Gävleborg är en yngre redaktion där de anställda inte hunnit komma upp i lön ännu, medan till exempel Sundsvall och Umeå har en stor reporterskara som jobbat länge. Men det är inte hela problemet tror vi. Vi har under flera år lyft just Gävleborg i diskussionen med arbetsgivaren eftersom vi tycker att deras låga läge kan ifrågasättas. Dessutom finns ju ännu större löneskillnader om man jämför lokala nyhetsredaktioner inom hela SVT. Klubbens kartläggning visar att det skiljer 6 000 kronor mellan högst och lägst betalda lokalredaktion i landet, säger Fredrik Svensson, som sitter i Journalistförbundets lönedelegation för förhandlingsområde Nord på SVT.

I Journalistens enkät har klubbföreträdare också fått svara på en fråga om hur nöjda de var med förra årets lönerevision på en skala 0-10 där 0 är ”mycket missnöjd” och 10 är ”mycket nöjd”. Snittet är 5,2 och det finns en tydlig skillnad mellan övre halvan av listan (6,7) och nedre halvan (4,2). Klubbföreträdarna anser generellt att arbetsgivaren inte varit särskilt mottaglig för klubbens argument under förhandlingen, i snitt 4,7 på en skala 0-10 där 10 är mycket mottaglig och 0 är ”inte alls mottaglig”. Även här syns en skillnad mellan klubbarna där medlemmarna ligger över lönesnittet (5,8) och under snittet (4,0).

”Individuell lönesättning har inte fått den effekt som önskats, löner sätts fortfarande godtyckligt”, skriver en klubbföreträdare i en kommentar.
”Individuell lönesättning i ett procentuellt baserat pottsystem är en omöjlig ekvation”, skriver en annan klubbföreträdare.
                                                                             JOHANNES NESSER

”Kolla lönekriterierna på företaget”

Åse Harding, ombudsman på Journalistförbundet, ger bästa tipsen till lönesamtalet – och löneförhandlingen.

Vad ska man tänka på inför sitt eget lönesamtal?
– Förbered dig inför samtalet! Börja med att gå tillbaka till utvecklingssamtalet. Har du uppnått målen som sattes då? Vilka är lönekriterierna på företaget och hur uppfyller du dem? Kolla med klubben om du ligger lågt i din grupp, och ställ i sådant fall frågor om det till chefen.

– Målet med lönesamtalet är att du ska förstå varför du har den lön du har. Be om en motivering och lyssna på vad chefen säger. Man ska inte stirra sig blind på löneökningen, utan det handlar om att lönen ska vara rätt i förhållande till din befattning och din prestation.

Har du något tips till klubbarna inför förhandlingen?
– Hoppa inte över lönekartläggningen för snabbt. Se till att arbetsgivaren gör alla jämförelser som ska göras. Sedan ligger det i klubbens roll att titta på lönestrukturen, och där kan lönekartläggningen vara till hjälp. Den är ju egentligen till för att hitta osakliga skillnader mellan mäns och kvinnors löner, men den säger också något om strukturer och värderingar och kan användas i lönerevisionen.