Skärpt ton i ny LAS-remiss
Public service-företagen kringgår lagen om anställningsskydd för att kunna uppfylla regeringens krav i sändningstillståndet. Det skriver Journalistförbundet i ett nytt remissvar om Arbetslivsinstitutets utredning om LAS.
Public service-företagen kringgår lagen om anställningsskydd för att kunna uppfylla regeringens krav i sändningstillståndet. Det skriver Journalistförbundet i ett nytt remissvar om Arbetslivsinstitutets utredning om LAS.
Den 25 februari lämnade Journalistförbundet in sitt remissvar till TCO om den statliga utredningen ”Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv”. Men förbundsstyrelsen beslötpå torsdagen att också skicka ett eget remissvar direkt till näringsdepartementet – samt att ta upp LAS-frågorna på ett möte med kulturminister Marita Ulvskog i början av april.
I det nya remissvaret sägs inget om den omdiskuterade LAS-gränsen, som utredningen vill korta från dagens tolv månader till sex månader.
– Min huvudlinje nu är att vi ska koncentrera oss på en sak och det är att få bort utlasningen och inte fastna i detaljdiskussioner om månader hit och dit, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
Remissvaret till näringsdepartementet är betydligt rakare i tonfallet än svaret till TCO. Huvudlinjen är att det ska införas en tvingande regel, som gör att en visstidsanställd måste anställas för hela den period som det är aktuellt för arbetsgivaren att visstidsanställa.
”Visstidsanställda som utför arbetet på ett godtagbart sätt skall ha sin anställning tryggad så länge arbetsuppgifterna finns kvar och vikarier skall få behålla sin tjänst så länge som den person de vikarierar för är frånvarande. Med de föreslagna ändringarna skulle arbetsgivarna inte kunna kringgå lagreglerna och tillämpa utlasning. Detta skulle medföra en ökad trygghet på arbetsmarknaden för visstidsanställda”, skriver förbundet i sitt svar.
I remissvaret till TCO togs inte problemet med projektanställningar på Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion upp, men det utgör en central del av svaret till näringsdepartementet:
”Det systematiska kringgåendet av Las är lika utbrett inom public service som inom kommersiella medier. Inom public service används oftare argumentet, att för att kunna arbeta med projekt kan man inte anställa tillsvidare. Inför varje projekt måste möjligheten finans att plocka fritt från marknaden. På somliga redaktioner definieras det mesta redaktionella arbetet utom nyhetsarbete som projekt. Projekt ses inte som en arbetsmetod utan snarare som en anställningsfråga. Det finns exempel på att journalister gått upp till tolv år i “vikariesvängen” innan de fått ett fast jobb”, skriver Journalistförbundet – och poängterar att regeringen bär en del av ansvaret, genom det sätt som sändningstillståndet är utformat:
”I praktiken blir det så att Sveriges Telvision, Sveriges Radio och Utbildningsradion kringgår lagen för att kunna uppfylla kraven i sändningstillståndet på utomståendes medverkan.”
Just denna fråga ska Journalistförbundet ta upp vid ett möte med kulturminister Marita Ulvskog i april. På mötet ska förbundet också, ännu en gång, ta upp kravet på en bred statlig massmedieutredning
– Att journalistiken marginaliseras medan medierna får en allt större betydelse i samhället har direkt verkan på demokratin. Mediesituationen är en angelägenhet för varje medborgare. Därför måste den diskuteras. Därför är en bred massmedieutredning nödvändig, säger Agneta Lindblom Hulthén.
