Sida kräver att journalist raderar hemliga uppgifter hon fått av misstag

I oktober begärde frilansjournalisten Frida Sundkvist ut handlingar från Sida om vilka partianknutna organisationer som fått stöd för demokratiprojekt i andra länder. Utlämningen skedde löpande allteftersom de blev sekretessprövade och den 10 januari fick hon ut de sista handlingarna.

En av handlingarna, som rörde Vänsterpartiets organ för internationellt arbete Vänsterns Internationella Forum (VIF), var sekretessprövat och tre länder i Afrika och Asien var maskade med hänvisning till offentlighets- och sekretesslagens 15 kap 1 §, som rör utrikessekretess, det vill säga skydd om uppgifter som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller mellanstatlig organisation, samt 21 kap 5 § som rör sekretess för utlännings säkerhet. Det var alltså bara de tre länderna som var maskade.

Men av misstag hade en medarbetare på Sida kopierat den maskade handlingen tillsammans med en post it-lapp med sekretessinstruktionerna, där det stod vilka de tre länderna var.

När personen insåg sitt misstag den 13 januari mejlades en ny version av handlingen till Frida Sundkvist, denna gång utan post it-lappen.

Post it-lappen med sekretessinstruktionen för vilka tre länder som skulle maskas i dokumentet skickades av misstag med när Sida lämnade ut handlingen till Frida Sundkvist. Lappen är maskad av Frida Sundkvist.

När Journalisten intervjuade Frida Sundkvist förra veckan var hon fundersam kring regelverket.

– Det var ju inte avsiktligt som Sida röjde sekretessen, men jag känner mig ganska villrådig kring hur jag får hantera uppgifterna nu efter att utlandsspionerilagen införts, säger Frida Sundkvist.

– Får jag berätta för andra vilka länder det gäller? Är det straffbart att publicera dem på Twitter eller i ett grundlagsskyddat medium? Jag kan offentlighetsprincipen och sekretesslagstiftningen bra, men jag är faktiskt lite osäker på vad som gäller.

Du vill inte berätta vilka länder det är som har maskats?
– Jag vet inte säkert vilka konsekvenserna skulle bli. Det är det som är problemet. Jag tror inte att jag skulle begå en brottslig gärning om jag sprider uppgifterna, men jag har ingen lust att bli ett prejudicerande fall. Det viktiga i det här sammanhanget är inte vilka länder det handlar om, utan hur utlandsspionerilagen påverkar arbetssituationen för oss journalister. Det här är det överlägset vanligaste som kommer att drabba oss som följd av den nya lagen: ökad osäkerhet kring vad som gäller, samt att myndigheter kommer att hänvisa till utlandssekretess i större utsträckning på grund av den nya lagstiftningen. Det har vi redan sett flera exempel på.

Johanna Eliasson, ordförande för Vänsterns Internationella Forum, vill inte kommentera att uppgifterna om vilka länder VIF fått verksamhetsstöd för av misstag lämnats ut. Det är VIF som begärt hos Sida att länderna ska sekretessbeläggas, men det är Sida som fattar beslut om sekretess.

– Anledningen till sekretess avser enskild persons säkerhet. Vi kan inte tänka oss att häva sekretessen, säger Johanna Eliasson.

Men vad är då som gäller? Skulle det vara brottsligt för Frida Sundkvist att sprida uppgifterna?

Journalisten har intervjuat tre experter på offentlighets- och sekretesslagstiftning och deras besked är samstämmigt. Även om det finns vissa osäkerhetsfaktorer gör alla tre bedömningen att det inte gärna kan vara olagligt för Frida Sundkvist att sprida de sekretessklassade uppgifterna.

Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson

– Det är inte en helt enkelt fråga, men det finns ett försvarlighetsrekvisit som ger ett större skydd för journalister. Att till exempel avslöja en oegentlighet kan innebära att det är försvarligt att lämna en uppgift. I det här fallet kan jag inte se att det skulle vara brottsligt att sprida uppgifterna vidare. Det här är väl snarare ett uttryck för hur fel den här lagstiftningen har slagit, både för myndigheter som ska lämna ut uppgifter, och journalister som känner sig osäkra på hur lagen fungerar, säger Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet.

Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert. Foto: Tor Johnsson

Journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är inne på samma spår.

– Det är fritt fram att använda de här uppgifterna. Det råder det ingen tvekan om, säger Nils Funcke.

– Skulle det handla om mycket känsliga uppgifter som rör Sveriges säkerhet, till exempel försvarsanläggningar, skulle det kunna vara straffbart att sprida dem, men det är inte aktuellt i det här fallet.

Mikael Ruotsi, lektor vid juridiska institutionen på Uppsala universitet. Foto: Kungl. Vitterhetsakademien

Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, menar att det är en publicistisk fråga snarare än en juridisk:

– Utgångspunkten är att detta inte är brottsligt. Det kan vara oetiskt att publicera en uppgift som riskerar att medföra allvarligt men för en annan person, men utifrån vad du berättar så är det närmaste uteslutet att det skulle kunna handla om obehörig befattning med hemlig uppgift att sprida uppgifterna vare sig på Twitter eller i ett grundlagsskyddat medium. Det här rör inte Sveriges säkerhet på det sätt som krävs enligt spioneribestämmelsen. Det är inte heller fråga om uppgifter inom ramen för ett sådant internationellt samarbete som krävs enligt bestämmelsen om utlandsspioneri, utan ett stöd som inbegriper civilsamhället i andra länder, säger Mikael Ruotsi.

– Sekretess är kopplat till tjänsteutövningen på myndigheten, inte en journalist som får ut uppgift som borde ha varit hemlig. Om det har begåtts något brott har det skett på myndigheten, i sådant fall ett oaktsamhetsbrott, som om det är ringa inte är straffbart. Vi har inte fått en ny utrikessekretess genom den nya utrikesspionerilagen – det är samma sekretessbedömning som gäller idag som gällde tidigare.

Det verkar som att den nya lagen har skapat en del osäkerhet bland journalister kring vad som gäller kring sekretess. Är det ett problem?
– Det är ju uppenbarligen så att inom publicistiska kretsar finns det kritiker som menar att den nya lagen har inneburit en inskränkning för journalistiken, och så är det ju till viss del. Men man ska inte överdriva situationen. Det finns olika trösklar i lagstiftningen som ska skydda allmänheten, och journalisterna. Om man ska vara lite raljant så kan man väl säga att det största problemet med utlandsspionerilagen just nu är osäkerheten och okunskapen kring hur den fungerar, säger Mikael Ruotsi.

Så att sprida vidare uppgifterna om vilka de tre länderna är torde alltså inte vara straffbart, enligt de experter Journalisten talat med.

Men efter att Journalisten i fredags kontaktat Sida för att få en kommentar från myndighetens jurister tar historien en oväntad vändning: Sida hävdar plötsligt sekretessförbehåll gentemot Frida Sundkvist för utlämnande av de uppgifter som myndigheten redan lämnat ut till henne för tre veckor sedan.

I ett mejl till Frida Sundkvist i går måndag kräver Sida hon både ska förvara uppgifterna oåtkomligt för andra, och omgående förstöra dem:

”Sida har, som känt, den 10 januari i år av misstag skickat en handling innehållande några sekretessbelagda uppgifter, vilket myndigheten sedan noterade i ett mail som förtydligade detta den 13 januari i år.

För att säkerställa att uppgifterna inte sprids eller används ställer vi nu upp följande sekretessförbehåll enligt 10 kap. 14 § Offentlighets och sekretesslagen som gäller de sekretessbelagda uppgifterna som skickades:

Uppgifterna som det gäller är de länder som framgår på sida 2 i handlingen benämnd Beslut om insats (beslutsdatum 2022-12-29) Vänsterns Internationella Forum, Demokratistöd genom PAO-strategin 2023-2027. Dessa sekretessbelagda uppgifter lämnas ut med följande förbehåll:

a) Uppgifterna får inte spridas vidare till någon annan.

b) Uppgifterna får inte kopieras.

c) Uppgifterna måste förvaras på ett sådant sätt att ingen annan kan ta del av dem.

d) Uppgifterna ska förstöras omedelbart.”

Sida menar att förbehållet börjar gälla när Frida Sundkvist mottagit mejlet.

– Vad ska man säga? Det är knäppt. Man kan ju inte komma med förbehåll i efterhand, vilket var vad jag svarade Sida, och att jag därför bortser från deras mejl, säger Frida Sundkvist.

Uppfattar du mejlet som att de vill skrämma dig till tystnad?
– Jag tycker att det är intressant att de använder en så pass hotfull ton, som en varning om att det kan bli fråga om en rättslig process om jag inte förstör uppgifterna omedelbart. Det skrämmer inte mig, men jag har ju heller inget egentligt skäl att röja uppgifterna eftersom jag inte håller på med en granskning av VIFs projekt. Men jag är lite sugen på att göra det, nu när det är så hemligt.

I offentlighets- och sekretesslagen 10 kap § 14 framgår att utlämnande av uppgift med förbehåll ska göras ”när uppgiften lämnas” till den enskilde. I detta fall har förbehållet gjorts tre veckor efter att uppgiften lämnades.

– Det här är ett skolboksexempel på när svensk förvaltning fungerar som sämst, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

– Ett förbehåll är ett erbjudande till en journalist att få ta del av uppgifter som annars skulle vara hemliga, det framgår också av ett JO-beslut från 2007. Min uppfattning är att journalisten måste få möjlighet att godkänna eller tacka nej till erbjudandet. Att skicka ett förbehåll i efterhand och utan att journalisten kan avböja är inte förenligt med de regler som finns kring förbehåll. Ett förbehåll innebär att journalisten omfattas av tystnadsplikt och att meddelarfriheten upphävs kring uppgifterna. Det är grundlagsreglerade bestämmelser och inget man kan lattja med på det här sättet. Det är oprofessionellt och faktiskt lite oförskämt, säger Nils Funcke.

Johan Tjerneng, pressekreterare på Sida, uppger att de lagrum som myndigheten hänvisat till inte har något med den nya lagen om utlandsspioner att göra. I stället handlar det om vanlig utrikessekretess.

– Att man hänvisat till flera paragrafer i offentlighets- och sekretesslagen beror på att det är ett övergripande beslut kring alla delar som det är sekretess på. I ett fall kan det handla om sekretess för en uppgift för att den riskerar att störa Sveriges relation till en annan stat eller mellanfolklig organisation, i ett annat fall kan det röra säkerheten för en enskild, säger Johan Tjerneng.

Nu hävdar Sida plötsligt sekretessförbehåll. Kommer ni att inleda rättslig process mot Frida Sundkvist om hon röjer vilka länder det handlar om, eller vägrar förstöra uppgifterna?
– Det har inte överhuvudtaget diskuterats. Avsikten var endast att skydda uppgifterna som kan leda till skada för enskilda personer.