Semesterersättningen till frilansar ”glöms”
Många dagstidningar slarvar med att betala ut semesterersättning till frilansar.Somliga betalar först efter påminnelse från medarbetaren. Andra inte ens då. Enligt avtalen mellan Journalistförbundet och arbetsgivarorganisationerna MIA/TU/SRAO ska A-skattande frilansskribenter få 12 procent extra påslag på lönen efter årets slut.
Många dagstidningar slarvar med att betala ut semesterersättning till frilansar.
Somliga betalar först efter påminnelse från medarbetaren. Andra inte ens då.
Enligt avtalen mellan Journalistförbundet och arbetsgivarorganisationerna MIA/TU/SRAO ska A-skattande frilansskribenter få 12 procent extra påslag på lönen efter årets slut. Detta för att ersätta dem för den inarbetade semestertid som anställda får genom sin lagstadgade semester. Men många tidningar betalar inte ut påslaget automatiskt efter årets utgång.
– Jag skulle uppskatta att bara hälften av dagstidningarna självmant sänder semesterersättning enligt avtal, säger Patric Moreau, A-skattande kulturfrilans för en rad landsortstidningar.
Avdelningarna saknar rutiner
Moreaus erfarenhet är att många ekonomiavdelningar på landsortstidningarna saknar rutiner för utbetalning av semesterersättning, och inser inte heller att avtalet faller tillbaka på en lagstadgad rättighet:
– När jag ringde en tidning för att påminna dem om att jag ska ha semesterersättning, svarade ekonomiavdelningen att ”ska ha låter så tråkigt”. Det tyder på att man inte har förstått avtalets och lagens innebörd, utan tror att semesterersättningen är något företagen bjuder på för att de är bussiga, säger Patric Moreau.
Ett skäl till att utbetalning av semesterlönen ofta inte sker med automatiska rutiner är att flera villkor ska vara uppfyllda för att få semesterersättning:
- Arbetsgivaren ska vara ansluten till antingen Mediearbetsgivarna (MIA), Tidningsutgivarna (TU) eller TV/radioarbetsgivarna (SRAO).
- Frilansen ska vara ansluten till Journalistförbundet.
- Frilansen ska arbeta som A-skattare, det vill säga som arvoderad medarbetare och inte som egen företagare.
- Arvodet ska under ett år ha uppgått till minst 3 000 kronor.
För icke fackanslutna medarbetare behöver arbetsgivaren alltså inte betala semesterlön, och frilansar som arbetar från eget företag (F-skatt) får själva stå för sin semesterersättning.
Väljer att inte betala alls
Dessa villkor gör att det finns tidningar som väljer att inte betala alls, även om de blir påminda. På Nya Wermlands-Tidningen uppger man att semesterersättningen numera ingår i arvodet:
– Våra frilansar är A-skattare, och semesterersättningen ingår i arvodet, det står i avtalet, säger Ulla Wendel, på NWTs ekonomiavdelning.
Var i avtalet står det?
– Jag kan återkomma med mer fakta senare, men det här borde du egentligen tala med vår redaktionschef om.
Enligt Rolf Matthies, redaktionschef på tidningen är det ett lokalt tilläggsavtal som stadgar att man sedan början av år 2001 låter semesterersättningen ingå i arvodet:
– Enda skillnaden är att vi betalar allt på en gång, och det är för att förenkla administrationen, säger han.
I semesterlagen (1977:480) skrivs dock att avtal som innebär inskränkningar i lagen inte är giltiga. Kunskapen om lagen och kollektivavtalens innebörd är inte helt spridd i branschen. Frilansar som utgår från frilansavtalet mellan TU och Journalistförbundet från 1994, kan dels hänvisa till detta kollektivavtals § 11, dels semesterlagen från 1977, vars lagtext kan läsas i sin helhet på www.notisum.se.
pf@sjf.se