Säpo anklagas för öststatsmetoder: Granskning av kungen stoppas
Expressen begärde ut fem år gamla reseräkningar från säpo för att se om kungen varit på strippklubb. Verksamheten kan skadas om handlingarna lämnas ut, svarade Säpo.
Expressen begärde ut fem år gamla reseräkningar från säpo för att se om kungen varit på strippklubb. Verksamheten kan skadas om handlingarna lämnas ut, svarade Säpo.
– Säpo ger reflexmässigt avslag på sånt som uppenbarligen inte omfattas av sekretess, anser Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap.
Under en rättegång i USA i våras påstod en advokat att Sveriges konung besökt en strippklubb i Atlanta 1996. Expressen ville ha ut kungens livvakters reseräkningar och kreditkort. Expressen betonade att begäran inte avsåg livvakternas identitet, arbetsuppgifter etc. Men det var nej både på Säpo och kammarrätten.
Polisöverintendent Ulla Nittzell-von Ajkay på Säpo säger att sekretessen är motiverad om uppgifterna sätts i ett större sammanhang. Någon förklaring till exakt hur uppgifter om betalkort och resor från 1996 kan försätta kungen eller säpo i fara kan hon inte ge.
– Säpo gör sig löjlig. Jag kan inte begripa hur ett utlämnande av de här handlingarna skulle kunna äventyra säpo, säger Peter Thunborg på Expressen.
Sekretessprövning
Kammarrätten fattade sitt beslut med enbart de begärda handlingarna som underlag. Kammarrättsråd Thomas Wijkman vill inte kommentera det enskilda fallet men säger att man alltid gör noggranna sekretessprövningar.
Dennis Töllborg tycker att den situation som uppstått är ”absurd”.
– Du har lika stora möjligheter att få ut uppgifter från Säpo och domstolarna som en gång Solsjenitzyn i Stalins Sovjet.
– För ett tag sen beslöt en enig Regeringsrätt att jag med hänsyn till rikets säkerhet inte hade rätt att få veta hur många anställda Säpo hade 1965. Detta trots att Säpo uppgett antalet anställda för år 2000 och trots att jag hade ett utredningsuppdrag från regeringen. I det här avseendet har Sverige blivit helt unikt. Kammarrättsrådet Thomas Wijkman förnekar att man reflexmässigt skulle sekretessbelägga Säpo-handlingar.
– Vi gör alltid en noggrann prövning. Men om vi skulle lämna ut vissa uppgifter kunde man med ledning av andra fakta dra slutsatser om till exempel vilka kontakter Säpo har.
Sedan 1994 har Kammarrätten i Stockholm prövat 720 Säpoärenden. I 97 procent av fallen har kammarrätten gjort samma sekretessbedömning som Säpo och alltså sagt nej till offentliggörande.
Gammal rapport
Per Nygren, reporter på GP, kom för ett par år sedan över en gammal Säporapport där det stod att han varit i Polen 1967. Han begärde att få veta vilka övriga uppgifter Säpo hade om honom men fick till svar att Säpo inte ens avslöjade om han fanns registrerad.
Per Nygren skickade då in papperet om sig själv till säpo och meddelade att han visste att han fanns registrerad. När Säpo färdigbehandlat Nygrens ärende fick han ut en enda handling: ett papper med samma uppgifter som han själv skickat in. Fallet ligger nu i Europadomstolen med en begäran att det ska prövas om människor har rätt att få ut handlingar om sig själva.
Jan Scherman, programchef på TV4, var i sin ungdom medlem i vpk och har förgäves bett att få veta om Säpo har någon personakt på honom. Han har överklagat ända upp till Regeringsrätten men har inte ansetts ha rätt att få veta ens om han är registrerad.
– Sånt här stärker misstanken att Säpo sitter på en massa skit, säger Jan Scherman. Att det får vara på det här sättet är uselt av en regering som säger sig verka för öppenhet.
– Jag tror att de regelmässiga avslagen har att göra med den korkskallighet som präglar Säpo. De tror att utnötningstaktiken ska få folk att ge upp, och ger avslag även när det gäller handlingar som inte har med säkerhetsfrågor att göra.
