FOTO: Tor Johnsson

Så tystar SR journalister som undertecknat uppropet

29 januari, 2021

SR-journalister som undertecknade uppropet mot rasism Vems SR? har fått restriktioner i sin bevakning. Några har fått byta arbetsuppgifter. ”Sveriges Radio förbjuder rasifierade reportrar att rapportera om rasism. Det är en käftsmäll”, säger en SR-medarbetare.

Uppropet mot rasism på Sveriges Radio, Vems SR? Ett upprop för representation och mot rasism på Sveriges Radio, uppmärksammades i Journalisten i mitten av september, och en vecka senare i ett större reportage i Dagens Nyheter.

Uppropet slog ned som en bomb på Sveriges Radio och ledde till intern splittring, kunde Journalisten berätta i början av november.

Vid det laget hade SRs ledning redan inlett ett arbete för att ge personerna som undertecknat uppropet restriktioner.

Under några veckor i oktober och november meddelades flera journalister som undertecknat uppropet av sina respektive chefer att de inte längre får bevaka vissa områden. Syftet var att minimera eller undvika skada mot SRs trovärdighet.

– Om det är så att man engagerar sig i en sakfråga och har någon sorts offentlig position i den sakfrågan så kan man inte bevaka den frågan. De som har skrivit under uppropet och aktivt tagit ställning för Black Lives Matter och andra frågor som också finns med i uppropet, de kan inte bevaka de frågorna. Det regleras i kollektivavtal och public service-avtalet att man inte kan bevaka frågor där man tagit ställning, säger Olov Carlsson, biträdande programdirektör och chef för innehållsproduktionen på Sveriges Radio.

Hur länge ska restriktionerna gälla?
– Så länge som man med fog kan säga att den enskilde inte kan bevaka de här frågorna på ett opartiskt sätt, det är en löpande bedömning. Krasst kan man säga att uppropet ligger fortfarande ute och är publicerat och har kvar sin offentliga prägel.

– Grundproblemet är att de som har skrivit under uppropet i publikens ögon uppfattas som partiska. Vi har ett uppdrag att vara opartiska, och det betyder att vi inte kan ha medarbetare som är aktiva på olika sätt i olika politiska rörelser och samtidigt bevakar de rörelserna. Det är inga konstigheter. Inför varje val har vi ett antal medarbetare som får begränsningar i sina uppdrag för att deras nära anhöriga har ett politiskt engagemang. Då kan de inte bevaka en valrörelse, säger Olov Carlsson.

Restriktionerna skiljer sig åt beroende på undertecknarens tjänst och funktion. Ett fåtal medarbetare har tvingats byta arbetsuppgifter. Medarbetare har fått veta att de inte kan bevaka Black Lives Matter-rörelsen, eller frågor som Black Lives Matter-rörelsen driver. Men medarbetare har också fått veta att de ska kunna bevaka frågor om rasism, så länge Black Lives Matter inte är utgångspunkt för bevakningen.

Flera journalister som undertecknat uppropet har också fått veta att de inte kan bevaka frågor som rör representation, kvotering och positiv särbehandling, eftersom SRs uppfattning är att uppropet innehåller krav på kvotering och en form av positiv särbehandling, som är olagligt i Sverige. Undertecknarna har förnekat detta, och Diskrimineringsombudsmannen uppger att det inte förekommer något krav på kvotering i uppropet.

Chefer på SR har uppgett för medarbetare att det ändå finns ett indirekt krav på kvotering, eftersom ”det inte går att uppnå målet 15 procent anställda med utomeuropeisk bakgrund eller målet att ha en rasifierad person i ledningsgruppen utan att använda kvotering”.

Olov Carlsson delar uppfattningen att några av kraven inte går att uppnå med den tidsram som satts i uppropet, utan att använda kvotering.

En SR-medarbetare vi har pratat med säger så här: ”Brukade man inte säga samma sak om kvinnor en gång i tiden, att kvinnor inte kan nå chefspositioner utan kvotering eftersom de saknar kompetens och kvalifikationer?”
– Nu är du inne på en typ av filosofisk frågeställning. Om man tar aktiv ställning i en politisk sakfråga kan man inte bevaka de frågorna, och det är inte konstigt. BLM är en politisk rörelse som undertecknarna har tagit ställning till, säger Olov Carlsson.

En annan politisk rörelse var Metoorörelsen 2017. De SR-medarbetare som skrev under #deadline-uppropet i samband med Metoorörelsen fick inte bevaka själva uppropet, men däremot fick de inga restriktioner när det gällde att bevaka Metoorörelsen. Varför är det en skillnad?
– Jag kan inte svara på det, jag var inte anställd på Sverige Radio då.

Det enda tillfället då Black Lives Matter nämns i uppropstexten är i första meningen, där det står: ”Vi skriver med anledning av att den senaste tidens protester och samtal, under Black Lives Matter, har blottat allvarliga och djupgående problem som Sveriges Radio dras med.”

Olov Carlsson, biträdande programdirektör och chef för innehållsproduktionen på Sveriges Radio. Foto: Rickard Kilström

Journalisten har pratat med SR-medarbetare som uppger att de inte har undertecknat uppropet men som är kritiska till ledningens agerande.

– Sveriges Radio förbjuder rasifierade reportrar att rapportera om rasism. Det är en käftsmäll. Man har gått rakt i den klassiska fällan – man hävdar att rasifierade är partiska och vita opartiska när det handlar om rasism. Jag skäms för mitt företag, säger en mångårig medarbetare.

– Jag känner en sorg. SR straffar visselblåsare som skriver under ett upprop mot rasism under BLM-rörelsen, men man straffade inte visselblåsare som skrev under #deadline-uppropet under Metoorörelsen. Varför? Tyvärr hittar jag bara ett svar på den frågan, säger en medarbetare.

Ett par av SR-medarbetarna som Journalisten pratat med anser att det saknas kompetens i mångfaldsfrågor i chefsledet och i ledningen. Ett bevis för detta, menar de, är att mångfaldsmålet i rekrytering och i representation på företaget är borttaget sedan flera år. I stället vill man få in olika ”perspektiv”.

HR-direktören Carolina Wikström uppgav på SRs intranät i december 2020:

”Vi tog bort begreppet mångfald för ett antal år sedan. Det blev för snävt och för många bara en fråga om etnicitet. Vi ska ha medarbetare på Sveriges Radio som har med sig olika kunskaper och erfarenheter brett och därmed kan bidra till en bra diskussion som sedan i sin tur påverkar de beslut vi fattar och det utbud vi ger publiken. Vi ska kunna bidra med ännu fler perspektiv för att bättre leva upp till Sveriges Radios nya vision. Olika erfarenheter och olika perspektiv ska vara just det och kan betyda olika saker vid olika tillfällen och vid olika rekryteringar.”

En SR-medarbetare säger:

– SR har utraderat frågor om mångfald och representation genom att göra alla perspektiv lika viktiga. Man blundar aktivt för strukturell rasism.

En annan SR-medarbetare säger:

– Kraven i uppropet är inte kontroversiella någonstans i det offentliga Sverige, och borde inte vara det på Sveriges Radio heller. Men här får man munkavle.

Några medarbetare pekar på Storbritannien, där tv-bolaget Sky med 25 000 anställda beslutat att inom fem år ska minst var femte anställd ha en minoritetsbakgrund och minst fem procent ska vara svarta. BBC har infört ett krav på att öka andelen chefer med etnisk minoritetsbakgrund. I båda fallen har Black Lives Matter-protesterna i somras lett fram till de förändrade rekryteringsmålen.

– Till skillnad från andra länder där strukturell rasism och särbehandling uppfattas som något verkligt som arbetsgivare är beredda att diskutera – så agerar SR utifrån en världsbild där man inte vill ställa upp på den premissen. Jag tror att man omedvetet eller medvetet skriver under på vissa inflytelserika högerdebattörers ståndpunkter i rädsla för att utpekas som vänster, säger en SR-medarbetare.

Journalistklubben på Sveriges Radio har ifrågasatt restriktionerna mot medlemmar.

– Tyvärr är det inte mycket vi kan göra åt saken. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet, och hänvisar också till kraven i public service-handboken där det står att Sveriges Radios oberoende inte ska kunna ifrågasättas och om man är personligt engagerad i ett ämne kan man inte bevaka det ämnet, säger Johanna Lindblad Ahl, ordförande i journalistklubben.

Flera som jag har pratat med är besvikna på facket. Vad säger du om det?
– Det är ett fåtal som har kontaktat oss, och eftersom vi inte har kunnat hjälpa dem förstår jag det. 

De flesta personer som Journalisten har varit i kontakt med vill inte ställa upp med namn, på grund av rädsla för repressalier.

– Vi ser ju nu vad som händer när man uttalar sig med namn. Det är därför många undertecknade uppropet anonymt, säger en SR-journalist.

Palmira Koukkari Mbenga och Maya Abdullah. Foto: Tor Johnsson

Journalisten har varit i kontakt med några personer som skrivit under uppropet och som fått restriktioner. Två av dem har efter en längre betänketid valt att svara på frågor: Palmira Koukkari Mbenga och Maya Abdullah, som Journalisten har intervjuat vid tidigare tillfällen under hösten.

– Jag har varit tjänstledig för studier under hösten och har därför inte arbetat på SR. Men jag har fått information av min chef om att det finns ämnen och frågor jag inte kan bevaka när jag kommer tillbaka, säger Maya Abdullah.

Vad tänker du om det?
– Jag har valt att fortsätta att studera under våren, i stället för att gå tillbaka till jobbet. Jag har ifrågasatt restriktionerna som saknar saklig grund, min journalistiska integritet gör att jag inte vill tillbaka i nuläget.

Palmira Koukkari Mbenga är i praktiken inte längre nyhetsproducent på P3 Nyheter, utan reporter, på grund av restriktionerna. Under hösten var hon utlånad till Ekot för att bevaka valet i USA. Planen var att hon skulle bevaka frågor som rörde rasism och Black Lives Matter. Men så blev det inte.

– Andra fick bevaka de frågorna i stället. Det uppstod ett par gränsdragningsproblem, bland annat blev det en diskussion om det var okej om jag kunde rapportera att latinos drabbats hårt ekonomiskt av pandemin i Arizona. Om personer jag intervjuade började prata om BLM eller om rasism skulle jag klippa bort det i efterhand, eller styra bort från ämnet om det var livesändning. Det var svårt och kändes etiskt tveksamt. Det var en av de stora valfrågorna, säger Palmira Koukkari Mbenga.

Vad tänker du om det?
– Det är ett slöseri på kompetens. Jag kan de här frågorna och det ger ett extra lager i rapporteringen att jag har personliga erfarenheter av rasism. Sådant ingjuter förtroende hos både intervjupersoner och lyssnare som kan relatera till frågorna. Det går Sveriges Radio miste om.


Läs mer: Han skrev under uppropet på SR – men fick inga restriktioner

Kommentarer

Det finns 8 kommentar på sidan.

Inlagt av Susanna Lundber... mån, 2021-02-01 05:31
Tack för att ni tar upp detta!! Sanslösa repressalier från SR:s sida. Tystnaden kring frågan i de kanaler jag har tillgång till är också makalös. Tack igen!!
Inlagt av Bertil Carlsson mån, 2021-02-01 21:38
Det är oroväckande att journalister engagerar sig i mänskliga rättigher. Man kan ju tro att vi bor i en demokrati där strävan är jämställdhet och jämlikhet, att vi ska ställa oss över förtryck och översitteri. Man kan ju tro att SR och SVT har till uppgift att förmedla nyheter om orättvisor och förtryck. Ett sånt nonsens, när huvuduppgiften nu mer är tillmötesgå reaktionära och nationalistiska intressen.
Inlagt av David tis, 2021-02-02 19:22
Jag tycker det är rätt av SR. Jag ser det som extra viktigt i dessa tider med en ökande polarisering i samhället att Public Service är noga med opartiskheten. BLM har en tydlig politisk åskådning och det blir helt fel om aktivister inom denna grupp ska rapportera "opartiskt" om detta. Det kan inte vara så att man ska tillåta partiska reportrar bara för att de representerar just det man själv tycker är rätt men inte vad andra tycker. I så fall måste man ju t.ex. även tillåta att reportrar med uttalade högeråsikter (då inkluderar jag även åsikter lite "längre" ut till höger) får rapportera partiskt om sina hjärtefrågor, det tror jag inte många skulle ställa upp på.
Inlagt av Johanna tis, 2021-02-02 22:52
Detta är så fruktansvärt mörkt och skrämmande. SR har kapitulerat fullständigt inför högerpopulismen. Om man tycker att svarta människors liv har ett värde så är man tydligen inte tillräckligt opartisk för att vara journalist. Detta är ett rent straff av SR, mot obekväma anställda som riktar kritik mot ledningen. Det sänder en signal till andra att inte våga sätta sig upp mot ledningen. Detta är kollektiv bestraffning som direkt drabbar en redan marginaliserad och förtryckt grupp på. De som skrivit under uppropet har mer ryggrad än cheferna på SR någonsin skulle kunna drömma om och jag vill ge var och en medalj. Skäms, SR. Ni är på fel sida av historien.
Inlagt av Ledsen SR-anställd ons, 2021-02-03 11:25
Önskar man kunde lajka. Men tack Susanne för ditt stöd. Och tack Journalisten, som bevakar frågan. Det är tungt att jobba på SR nu.
Inlagt av Runo Samuelson ons, 2021-02-03 22:57
Självklart ska en journ/rep inte bevaka ämnen, områden och förhållanden som han/hon protesterat mot, skrivit på ett upprop mot och krävt förändringar.
Inlagt av Ledsen SR-anställd tors, 2021-02-04 20:44
Sure, man ska inte skriva om förhållanden som man protesterat mot - det betyder i det här fallet att personerna inte ska skriva om arbetsförhållandena på Sveriges Radio.
Inlagt av Agneta Lane lör, 2021-02-06 00:49
SR har en förstelnad syn på opartiskhet. "Att wallraffa" är ju en känd journalistisk metod för att kunna skapa ett djup i sitt reportage.Men har man själv upplevt förtryck och diskriminering behöver man inte klä ut sig eller låtsas vara någon annan än den man är. Man bara vet. Då kan man också förmedla denna känsla till "publiken"

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies