Gå direkt till textinnehållet

Uppropet slog ner som en bomb på SR

Uppropet mot rasism på Sveriges Radio har fått stor uppmärksamhet, men delar av debatten har landat fel. Det menar Maya Abdullah och Palmira Koukkari Mbenga, två av de fyra initiativtagarna till uppropet.

Uppropet mot rasism på Sveriges Radio, Vems SR? Ett upprop för representation och mot rasism på Sveriges Radio, uppmärksammades i Journalisten i mitten av september, och en vecka senare i ett större reportage i Dagens Nyheter. Debatten om mångfald i medierna har nått långt utanför SRs redaktioner.

Så långt är initiativtagarna bakom uppropet nöjda – en diskussion har inletts, och de har också fått massor av positiv respons både internt från kollegor och chefer och externt.

– Det har kommit väldigt många reaktioner från kollegor och jag har också fått mejl från lyssnare, berättar Palmira Koukkari Mbenga, producent på P3 Nyheter, och en av de fyra initiativtagarna till Vems SR?

De var oroade för att det skulle komma hat och hot och tog bort telefonnummer och andra personuppgifter som fanns på nätet. Men det har varit lugnt, uppger Palmira Koukkari Mbenga och kollegan Maya Abdullah, reporter på Ekot.

Vad hoppas ni att uppropet ska leda till?
– Jag hoppas att det här ska leda till en djupare diskussion om vad journalistrollen är. Vi är männi­skor, inte allvetande känslolösa robotar, vi har alla våra olika erfarenheter och perspektiv som vi kan och ska använda oss av i vårt arbete. Min dröm är en redaktion där vi kan vara transparenta med detta, komplettera varandra och fylla i varandras kunskapsluckor, säger Maya Abdullah.

– Jag önskar en diskussion i branschen om objektivitet. Det som en redaktion anser ligger utanför det objektiva, opartiska och neutrala blir ju någon form av lobbying för särintressen. Men det som idag anses vara objektivitet är egentligen världen sedd genom den vita västerländska blicken, säger Palmira Koukkari Mbenga.

Inne på SR slog uppropet ned som en bomb och har lett till möten på alla nivåer. Maya Abdullah och Palmira Koukkari Mbenga tycker att det verkar som att de flesta har tagit frågan på stort allvar och att mötena verkar ha varit konstruktiva och framåtsiktande. Men inte alla.

– På en del redaktionsmöten vi fått höra om där uppropet diskuterats har det funnits en press och en ifrågasättande ton som har varit väldigt obehaglig. Jag tror att den är en direkt konsekvens av de signaler som ledningen skickat genom sina uttalanden internt och externt, säger Maya Abdullah.

– Deras försök att misstänkliggöra oss sipprar nedåt i organisationen från ledningen, säger Palmira Koukkari Mbenga.

Det interna förtroendet för ledningen har skadats på grund av uttalanden och debattartiklar från vd Cilla Benkö och ledningen, vilket bland annat framgår av en debattartikel i DN där 50 radioprofiler uppmanar vd Cilla Benkö att lyssna på dem som vittnat i uppropet i stället för att komma med anklagelser om faktafel.

– Cilla Benkö påstår att det finns faktafel i uppropet, vi har bett att få veta vilka de felen skulle vara men vi har inte fått svar, säger Maya Abdullah.

Hon tycker inte att ledningens uttalanden och argumentation kring sakfrågorna i uppropet har varit intellektuellt hederlig.

– Vi blickar framåt och vill ha sakliga konstruktiva diskussioner om strukturerna i stället för att fastna i detaljer. Men det har försvårats av ledningens agerande.

En betydande del av den externa debatten har handlat om kvotering, vilket beror på att vissa debattörer tolkat uttalanden från SRs ledning som att bolaget kvoterar in anställda på etnicitet. SRs dementier har gett många intrycket att ledningen i stället argumenterar mot något krav i uppropet; att initiativtagarna och undertecknarna skulle ha krävt kvotering. Det har de inte.

– Debatten har landat snett i den frågan. Det låter som att vi kräver att rasifierade personer med sämre kompetens ska kvoteras in före and­ra personer med högre kompetens. Det står ingenstans i uppropet, och det är inget vi vill. Vi menar precis tvärtom att rasifierade som är mer kvalificerade ofta väljs bort och att detta måste upphöra, säger Maya Abdullah.

– Vi vill att SR ska rekrytera på kompetens, vilket inte alltid görs idag. Problemet vi pekar på i uppropet är diskriminering, säger Palmira Koukkari Mbenga.

Enligt uppropet förekommer det på SR dels att rasifierade experter avfärdas som kontroversiella, dels att rasifierade medarbetare ses som partiska, eller aktivistiska.

Har ni märkt av det i samband med det här uppropet?
– Ja. När ledningen i en debattartikel i Expressen skrev: ”Nyhetsjournalistikens roll är inte att driva teser”, var det ett sätt att beskriva oss som aktivister i stället för journalister. Det är ett misstänkliggörande av oss i våra journalistiska roller. Jag tycker att det är ganska allvarligt, säger Palmira Koukkari Mbenga.

– Många som har skrivit under uppropet har varit med om att bli betraktade som lobbyister för ett slags särintresse. Att vi är partiska eftersom vi är rasifierade. Som att man måste vara vit för att kunna rapportera objektivt om rasism, eller om vissa utrikesnyheter.

SRs vd Cilla Benkö har avböjt en intervju och hänvisar till sina tidigare uttalanden om uppropet, bland annat på Sveriges Radio-bloggen där hon välkomnar uppropet, men också skriver:

”Vi i företagsledningen har, efter att noggrant ha undersökt och kontrollerat de exempel som nämns i uppropet, sett att det i vissa fall saknas fakta och i andra att uppgifterna är felaktiga. Exakt vad och på vilket sätt kan jag inte gå in på offentligt, där måste integriteten för den enskilde medarbetaren gå före.”

SRs programdirektör Björn Löfdahl anser att kritiken mot publicistiken i upproret är ”helt fel”, och menar att antalet faktafel är så många att tesen i uppropet inte håller. Till Medierna i P1 sade han den 10 oktober: ”Det finns händelser som man säger att Sveriges Radio har negligerat och jag kan hitta 10, 20 eller 30 publiceringar i ett sådant ärende, så jag tycker inte att den kritiken stämmer. Den är inte befogad.”

Fler avsnitt
Fler videos