FOTO: Tor Johnsson

Upprop mot rasism på SR efter BLM-bevakningen

18 september, 2020

I ett internt upprop anklagas Sveriges Radio för att särbehandla och osynliggöra journalister på grund av deras ursprung, samt för att sakna mångfaldskompetens i rapporteringen om bland annat Black Lives Matter. ”Vi ser mycket allvarligt på uppgifterna”, säger journalistklubbens ordförande Johanna Lindblad Ahl.

Fyra journalister på Sveriges Radio har tagit initiativ till ett internt upprop mot rasism. Journalisten erfar att ett 50-tal medarbetare varav flera chefer har ställt sig bakom uppropet. Enligt SRs pressavdelning handlar det om 37 personer, varav 22 är anställda på företaget idag. 

I uppropet riktas hård kritik mot framför allt Sveriges Radios publicistik. De som undertecknat uppropet anser att mångfaldskompetens saknas på redaktionerna, vilket bland annat ska ha påverkat rapporteringen om Black Lives Matter-protesterna under sommaren, uppger källor för Journalisten.

– Sveriges Radios redaktioner rekryterar vit medelklass som saknar erfarenhet av mångfaldsfrågor. Det påverkar innehållet i journalistiken, säger en källa.

En SR-medarbetare uppger för Journalisten att hen känner en oro för att uppropet kan uppfattas som identitetspolitik:

– Man måste inte vara rasifierad för att kunna rapportera om Black Lives Matter, däremot har en rasifierad alltid andra erfarenheter av rasism än vad en vit person har och kan bidra med perspektiv. Det måste SR ta tillvara.

Dessutom har, enligt uppropet, SR-journalister med rötter i utomeuropeiska länder upplevt sig negativt särbehandlade på grund av sin etnicitet.

– När man har en annan bakgrund än majoriteten av journalister på Sveriges Radion har man också andra perspektiv och kunskaper, och det borde vara en tillgång för företaget. I stället förminskas man, säger en källa.

Uppropet har skakat om på flera redaktioner, och samtal har förts öppet på redaktioner, i chefsgrupper och med enskilda.

Ekochefen Klas Wolf-Watz anser att redaktionen har mångfaldskompetens, och att rapporteringen om Black Lives Matter håller en hög kvalitativ nivå.

– Vi har medarbetare med många olika bakgrunder som bidrar med många olika perspektiv, och det är viktigt. Jag tycker att vi har en bredd på redaktionen. Vi har också gjort väldigt mycket bra journalistik om Black Lives Matter-protesterna; det var runt 80 unika inslag i nyheter och våra fördjupande program under de första veckorna efter att George Floyd dödats. Vi har också speglat diskussionen och rapporterat om protester i andra länder, inklusive Sverige förstås, säger Klas Wolf-Watz.

– Samtidigt är den här diskussionen jättebra för oss på Ekot. Uppropet lyfter viktiga frågor om vår journalistik. Vi behöver många perspektiv i vår bevakning och kan vi göra saker bättre, då ska vi göra det.

Ser du en risk för att uppropet uppfattas som ett uttryck för identitetspolitik?
– Min uppfattning är att alla reportrar kan rapportera om allting. Det här är inte fråga om en sådan konflikt, utan det handlar vilka perspektiv vi har i vår bevakning.

I uppropet framgår också att personer känt sig negativt särbehandlade på grund av ursprung. Vad säger du om det?
–  Även om jag inte håller med om alla beskrivningar som görs av Ekot så vill jag understryka att det är otroligt viktigt att alla behandlas med respekt. Om vi får kännedom om att någon känner sig illa bemött eller upplever sig utsatt för kränkande särbehandling, då kommer vi att agera.

Journalistklubben på Sveriges Radio fick ingen förhandsinformation om uppropet.

– Vi ser mycket allvarligt på uppgifterna att medarbetare har blivit särbehandlade och osynliggjorda på grund av sitt ursprung. Vi har anledning att vara självkritiska i klubben eftersom initiativtagarna inte har vänt sig till oss med de här uppgifterna. Historiskt har vi drivit frågor om diskriminering och om mångfald i rekryteringsprocesser, men på senare år har vi inte varit tillräckligt aktiva, säger Johanna Lindblad Ahl, ordförande i journalistklubben.

Hur ser klubben på kritiken mot publicistiken?
– Det är oroande om det är så att man väljer bort perspektiv. Sveriges Radio ska spegla hela landet, och där är mångfalden jätteviktig.

Ser du en risk för att uppropet uppfattas som ett uttryck för identitetspolitik?
– Det är självklart att var man har sina rötter inte är avgörande för vilka ämnen man kan bevaka som reporter. Samtidigt är olika perspektiv viktiga och som vit medelklass i Sverige kan det vara svårt att förstå hur en person med en annan bakgrund har det. De infallsvinklarna behövs.

Kommentarer

Det finns 6 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Petra fre, 2020-09-18 18:54
Syns hudfärgen i radio? Självklart är detta identitetspolitik. Lägg ner skattefinansieringen av SR så slipper vi sådana här diskussioner och alla kan skaffa ”riktiga jobb” istället. ”Learn to code”!?!
Inlagt av Tidigare SR-med... fre, 2020-09-18 20:30
Kritikerna har helt rätt i att det nästan helt uteslutande är vit medelklass som arbetar inom Sveriges Radio. Men så ser det också ut inom väldigt många andra medieföretag. De flesta som studerar journalistik är vit medelklass, och så länge man inte kvoterar in människor utan utbildning i yrket är det som det är. Jag får känslan av att kritikerna helst skulle vilja driva någon typ av politisk kampanj med journalistiken som täckmantel. Vet flera anställda och tidigare anställda som öppet går ut i sina sociala medier och ger stöd för BLM, och kan tänka mig att de gärna vill kunna göra det i sin yrkesroll också.
Inlagt av Andreas O sön, 2020-09-20 02:08
Och jag som trodde SR:s journalistik skulle vara objektiv, specifikt utan färgande från reportern. Tji fick jag, nu kan jag lyssna på de andra politiserade programmen istället...
Inlagt av Marcus sön, 2020-09-20 17:20
Något sådant som människoraser finns inte. Människan som art betraktad är, till skillnad från övriga djur, en sammanhållen art som är spridd över hela jordklotets landmassa. Hudfärg hos människor är ett kontinuum som inte säger något om individens förmågor. Tal om "ras" och hudfärg handlar därför så gott som uteslutande om att antingen slå vakt om privilegier, eller att skaffa sig dem via genvägar. Ett förslag är därför att betrakta alla hänvisningar till "ras" och hudfärg som icke-legitima argument, varhelst de dyker upp. Det tål att upprepas: något sådant som människoraser finns inte. Det som däremot finns är sociala skillnader. Det gäller även i ett land, Sverige, som relativt övriga länder har en rätt så nivellerad social struktur. Och vi får väl anta att de som har utvalts till att få ha en (tillsvidare-)anställning vid Sveriges Radio ska räknas in till de privilegrierade.
Inlagt av Lars Johansson mån, 2020-09-21 19:56
I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin, but by the content of their character.
Inlagt av Dennis mån, 2020-09-21 21:27
Håller med. Skulle vilja se kritiken ordagrannt, men brevet är hittills hemligt även för SR-medarbetare. Exemplet om kvotering och önskan att ha mångfald är intressant. Jag vet tech-företag som söker med ljus och lykta efter kvinnliga programmerare, men lyckas ändå inte få till 50/50 fördelning. Anledningen är att den fördelning helt enkelt inte finns i samhället. Det finns inte en kvinnlig programmerare för varje manlig sådan - så därför går det aldrig att få till en 50/50 uppdelning män och kvinnor i utvecklarrollen heller. Hur många utomeuropeiska kontra svenska utbildade journalister finns det i Sverige egentligen? Sen är BLM så sjukt överhypat och har nästintill debunkats som en idealistisk religion bortom verklighetsförankring. Lyssna på samhälsdebattörer (med ett öppet sinne) som Sam Harris, John McWhorter, Bret Weinstein, etc. Personligen tror jag dessutom att stora folkmassor mer troligt framkallar de sämsta egenskaperna ur gruppen än de bästa.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies