Så mycket för vänstervridningen
Sett till alla de undersökta medierna i JMGs Medievalsutredning var socialdemokraterna det parti som fick minst gynnsam uppmärksamhet av alla. Jämför detta med den totala nedsabling SVTs nyhets- och samhällsprogram drabbades av från framför allt moderat håll i samband med såväl valstugereportaget som Fichtelius-affären.
Journalister är vänstervridna, det ”vet alla”. På en mediedebatt i Västerås i höstas, med idel näringslivsrepresentanter i publiken, haglade frågor som ”Vad ska vi göra med alla vänstermänniskor inom journaliskåren?” och ”Vad får 68-generationens grepp över journalistkåren för följder?” över podiet. Och i senaste upplagan av Publicistklubbens årsbok frågar GPs huvudägare Peter Hjörne retoriskt ”Vad betyder det för mångfalden att journalistkåren i Sverige står avsevärt till vänster om väljarna”?
Inte så mycket, verkar det som, att döma av 2002 års Medievalsutredning, som presenterades av medieprofessorn Kent Asp på JMG i förra veckan. Där konstateras att ”det borgerliga regeringsalternativet fick en mer gynnsam medieuppmärksamhet än socialdemokraterna och de två samarbetspartierna”, vilket ska tolkas som att de borgerliga fick större utrymme, mer positivt färgad uppmärksamhet och större genomslag för sina favoritsakfrågor. Starkast var det borgerliga gynnandet i Rapport och Aktuellt, följt av TV4s Nyheterna, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Expressen. Aftonbladet var de enda som låg riktigt nära nollpunkten, medan Ekot var ensamt om att ge en mer generös exponering av vänsteralternativet.
bryt
Sett till alla de undersökta medierna var socialdemokraterna det parti som fick minst gynnsam uppmärksamhet av alla. Jämför detta med den totala nedsabling SVTs nyhets- och samhällsprogram drabbades av från framför allt moderat håll i samband med såväl valstugereportaget som Fichtelius-affären. Då talades det högt om SVTs institutionaliserade vänstervridning och favorisering av socialdemokratin. Moderaternas partisekreterare Sven-Otto Littorin hävdade att ”statstelevisionen bitvis växt ihop med det statsbärande partiet”. Ett påstående som knappast har täckning i Medievalsutredningen.
bryt
Är journalister mer vänster än andra? Kanske. Enligt en undersökning som JMG gjorde bland drygt 1 000 journalister 2001 finns det betydligt fler sympatisörer med vänsterpartiet, miljöpartiet och folkpartiet i journalistkåren än hos allmänheten, medan färre journalister sympatiserar med socialdemokraterna, moderaterna och kristdemokraterna, relativt sett. Totalt sympatiserade i undersökningen 68 procent med s/v/mp, jämfört med 53 procent av allmänheten.
bryt
Frågan är om detta märks i rapporteringen. Enligt Medievalsundersökningen verkar det inte göra det. En mer relevant fråga kring den är om den gynnsamma exponeringen av de borgerliga partierna – och i synnerhet folkpartiet – i tidningar som DN, GP och Expressen har något samband med att dessa tidningar har en mer eller mindre liberal prägel i sin politiska styrning.
Men den kanske viktigaste frågan kring den politiska rapporteringen i medierna handlar inte om eventuell partiskhet hos rapportörerna och om vem som gynnas mest, utan om vad det är som rapporteras. Tidningen Initierat har i sitt senaste nummer granskat rapporteringen från EMU-kampanjens första månad. Även där räknas ”positiva” och ”negativa” artiklar (de positiva dominerar, om ni undrade), men framför allt utmejslas en annan obalans: att nära två tredjedelar av alla nyhetsartiklar om EMU handlar om olika opinionsmätningar och det politiska spelet i frågan och bara en tredjedel om själva sakfrågan.
Det är det stora problemet med den politiska journalistiken. Inte vilka partisympatier skribenterna har.
mj@journalisten.se
P.S.
Det är mycket plagiat just nu. På New York Times har nu fyra huvuden rullat, bland dem chefredaktörens, efter avslöjandet om artikelfejk – och i Lund avslöjades det i förra veckan att en skribent på lundaekonomernas kårtidning Nådiga Luntan snott en tre år gammal Moderna Tider-text av Lars Gustafsson och satt sitt eget namn under den. Bästa fejkavslöjandet är dock norskt. VG misstänkte att TV2 Nettavisen plankade texter från VG Nett vid referat från olika sportevenemang. Vid en fotbollsmatch mellan Lyn och Ullensaker/Kisa gillrade man därför en fälla: reportern på plats på Ullevål skrev i ett direktreferat att en spelare fick ett gult kort. Och vips dök det gula kortet upp även på TV2s webb. Trots att det var fejk: någon spelare blev aldrig varnad. Gotcha! röt VG Netts redaktör och kräver en ursäkt från TV2 för det uppenbara plagiatet. Alla webbreportrar som skriver av varandra är härmed varnade…
