Så fungerar upphovsrätten i Norden
Retoriken om upphovsrätten är sig lik i grannländerna, men praktiken skiljer.I Norges nya avtal har tidningarna grönt ljus för extern vidareförsäljning så länge upphovsmännen får ersättning.
Retoriken om upphovsrätten är sig lik i grannländerna, men praktiken skiljer.
I Norges nya avtal har tidningarna grönt ljus för extern vidareförsäljning så länge upphovsmännen får ersättning.
– Avtalen i Norden har stora likheter och alla baseras på den europeiska traditionen med en stark koppling mellan ekonomisk och ideell upphovsrätt, säger Olle Wilöf, jurist på Journalistförbundet.
Det finns dock skillnader i de nordiska avtalen. I Norge inleds överenskommelsen mellan landets tidningar och journalister med att erkänna att en anställning medför att utgivaren övertar ensamrätten till att kostnadsfritt utnyttja det material som produceras i tjänsten i vilka medier som helst.
Därtill tillfogas ett detaljerat skydd för missbruk av den ideella rätten, så att material inte publiceras i kränkande eller kommersiella sammanhang. I det norska avtalet stadgas även att tidningarna har rätt att sälja materialet vidare, mot ersättning till upphovsmannen.
Undertecknat ett upprop
Norska Journalistförbundet har även varit med och drivit frågan om frilansares rättigheter, där förbundet undertecknat ett upprop till stöd för ensidiga förklaringar om rättigheter till köpt material som tidningarna försökt proklamera. Även i Finland får tidningarna utan extra ersättning publicera materialet i tryck, på webben eller i radio.
– För gratis vidarepublicering utan extra kostnad måste utgivaren ha samma majoritetsägare som tidningen, förklarar Eila Hyppönen, generalsekreterare i Finlands Journalistförbund.
– Rent allmänt är vi nöjda med vårt avtal som träffades redan under tidigt 90-tal, säger hon.
Rätt till webbpublicering
I Finland finns ett inslag som saknas i Sverige, nämligen att inte bara skapandet av dataprogram utan även upprättandet av databaser har upphovsrättsligt skydd. I Danmark har utgivarna rätt till webbpublicering av anställdas material i andra medier om det har tidsmässig anknytning till papperspubliceringen. Därefter kallas det arkivbruk och då ska ett årligt extrabelopp till skaparen utgå.
– Utöver två stora och vägledande avtal med Politiken och Berlingske kan tidningarna träffa lokala avtal. Vi är faktiskt främst bekymrade för frilansarnas rättigheter och verkar nu för att de ska få ett speciellt lagskydd, säger Anne Louise Schelin, danska Journalistförbundet.
pf@sjf.se
