Gå direkt till textinnehållet

Så försvarar partierna grundlagsändringen – eller tiger om den

Den granskande journalistiken är skyddad, menar flera partier som står bakom den kontroversiella grundlagsändringen om utlandsspioneri. M, L och SD vill fortsatt inte motivera sitt stöd till förslaget.

På onsdag väntas riksdagen rösta igenom den kontroversiella grundlagsändringen om utlandsspioneri.

När Sveriges Radio den 4 november gjorde en genomgång av den av publicister kritiserade grundlagsändringen avböjde samtliga partier som röstat igenom den en första gång i april i år – Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet – att kommentera sitt stöd för lagändringen.

– Självklart vill jag att alla de politiska partierna som stiftar lagar svarar på våra journalisters frågor om deras ställningstaganden. Vi har fått kommentarer från ett par partier i det aktuella fallet och det är väldigt ovanligt att vi inte får svar på den här typen av frågor, säger Ekochefen Klas Wolf-Watz.

När Konstitutionsutskottet i torsdags behandlade lagändringen stod det klart att Liberalerna svängt och nu ställer sig bakom den, medan Mp reserverade sig tillsammans med V.

Journalisten har frågat samtliga partier som står bakom grundlagsändringen hur de ser på riskerna för yttrandefriheten – och varför de avböjt att kommentera sitt ställningstagande i medier i en så demokratiskt tung fråga.

Varken L, M eller SD har svarat på våra frågor.

Centerpartiet svarar att partiet förstår att en grundlagsförändring som rör tryck- och yttrandefriheten väcker både frågor och oro bland publicister.

Men ”mot bakgrund av den lucka i lagen som dagens lagstiftning innebär och efter noggrann genomgång av propositionen” anser C att förslaget är välkommet och proportionerligt.

Partiet pekar på att lagen innehåller en nödvändig ventil för att värna press- och meddelarfriheten ”genom att publiceringar som är försvarliga inte är straffbara, till exempel publiceringar som görs för att avslöja missförhållanden”.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen gör ändringarna som föreslås nödvändiga, anser C, och påpekar att svensk lagstiftning inte hållit jämn takt med övriga nordiska länders motsvarande spionerilagstiftning.

Också Kristdemokraterna påpekar att dagens lagstiftning har brister genom att den bara skyddar Sverige mot spionage för andra staters räkning.

”Men för att stärka det skyddet även mot andra aktörer, som terroristorganisationer, måste luckor i lagen täppas till. Vi förstår den oro som har uttryckts, men vill understryka att straffbestämmelsen har utformats med ett krav på att någon måste handla med direkt uppsåt att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Det finns också en begränsning i straffansvar, som inkluderar mediers rapportering om uppgifter av stort allmänintresse. Därmed är skyddet för journalister i deras granskande arbete även fortsatt starkt”, skriver partiet.

Angående Ekots inslag så hade ”ingen för frågan relevant KD-företrädare då möjlighet att uttala sig i programmet”.

Socialdemokraterna betonar att Konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen (S) gjort intervjuer om lagförslaget med både TT och Sveriges Radio Ekot om lagförslaget. Ida Karkiainen deltar också i Publicistklubbens debatt om saken ikväll 14 november.

I sakfrågan skriver S att internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten bygger på förtroende mellan deltagande länder och att Sverige därför måste kunna skydda känsliga uppgifter.

”En person som anskaffar känsliga uppgifter avseende rikets säkerhet i syfte att vidarebefordra dessa till exempelvis en terroristorganisation med statsliknande kontroll över ett geografiskt område, så som IS/Daesh kan inte straffas med stöd av spioneribestämmelsen som den är utformad idag. Den bristen i lagstiftningen åtgärdar vi nu.”

S pekar liksom KD och C på den ventil i lagen som ska skydda tryckfriheten:

”Vår bedömning är att granskande journalistik tydligt faller utanför det som är straffbart. Men det kan också handla om opinionsbildning eller avslöjande av missförhållanden och brott. Vidare har vi den särskilda ordning som gäller för behandlingen av tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott, som i sig är utformad för att värna tryck- och yttrandefriheten.  

Miljöpartiet stöttade i våras lagändringen, men har nu ändrat sig. Det beror på det förändrade säkerhetsläget, skriver partiet till Journalisten:

”När den nya lagstiftningen om utlandsspioneri bereddes och arbetades fram var vi i ett annat läge sett till omvärld och säkerhet. Det drastiskt förändrade läget i världen med det ryska anfallskriget i Ukraina och i synnerhet Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har skapat förutsättningar för internationella relationer som både till antal och komplexitet inte hade kunnat förutses vid tiden för lagförslagets tillkomst.”

MP anser att frågetecknen i förslaget är för många för att kunna rösta ja, och pekar på bristerna vad gäller skyddet för mediernas möjlighet att granska och för de som vill lämna uppgifter till medierna:

”Det handlar om viktiga funktioner i den svenska demokratin. Ny lagstiftning bör ta hänsyn till detta mer än vad som görs. Dessutom är det viktigt att regeringen redogör tydligare för förekomsten av utlandsspioneri, så att problembilden framgår tydligare.”

Fler videos
Fler avsnitt