Gå direkt till textinnehållet

Så fixade DN arbetsmiljön: ”Vi ringde alla”

För att identifiera arbetsmiljöproblemen för redaktionen under pandemin tog Dagens Nyheters skyddsombud kontakt med varje medarbetare. Det blev 247 samtal. ”Det tog tid, men vi har vunnit enormt mycket på det”, säger Clas Svahn, ett av skyddsombuden.

Hur identifierar man arbetsmiljöproblem när så många medarbetare jobbar hemifrån? Den frågan tampades Dagens Nyheters skyddsorganisation med i höstas. En enkät genomfördes, som visade att det fanns problem – men sen då?

– Jag föreslog för redaktionsledningen och HR-avdelningen att vi skyddsombud skulle ringa medarbetarna och fråga om deras arbetsmiljö. Det föll i god jord. Alla tyckte att det var en bra idé, berättar Clas Svahn.

Skyddsombuden Clas Svahn och Hans Arbman delade upp listan mellan sig och började ringa. Efter tre veckor hade de pratat med samtliga redaktionella medarbetare, från redaktionsledning till vikarier och praktikanter.

Annons Annons

Efter varje samtal gjorde de en bedömning av hur allvarliga arbetsmiljöproblemen var på en skala 1-5, där 5 betydde att personen behövde få hjälp omedelbart. De meddelade arbetsgruppen, som bestod av skyddsombuden samt en representant för HR och en för redaktionsledningen. Om någon behövde till exempel ett arbetsbord eller en kontorsstol, levererades utrustningen oftast redan efterföljande dag till medarbetarens bostad.

– Alla vi pratade med tyckte det var bra att vi ringde och många av problemen kunde lösas snabbt. Folk blev jätteglada. Kontakten med ledningen har varit friktionsfri. Det var väldigt skönt, och vi har fått ett mycket bra stöd från ledningen och chefredaktören Peter Wolodarski. Arbetet har varit starkt förankrat i ledningen, och det är viktigt, säger Clas Svahn.

Har samverkan om arbetsmiljön förändrats över tid på DN tycker du?
– Ja, den har blivit mycket bättre. Det finns en ömsesidig respekt. Vi arbetar som en grupp, inte som motparter. Det har varit bra för medarbetarna förstås, men det har också varit bra för facket och stärkt synen på ledningen.

– Det här sättet att arbeta på, med enskilda samtal med var och en ger så otroligt mycket i arbetsmiljöarbetet. Det handlar inte bara om hemarbetet, utan också om andra arbetsmiljöfrågor. Vi har fått en helt annan bild av situationen, det är ovärderligt. Vi hoppas på att kunna göra det här varje år. Ledningen har redan bett oss göra det.

Undersökningen visar att många av DN-journalisterna tycker att det har varit okej att jobba hemifrån, men många har fått problem med nacke, axlar och rygg – och ”jobbensamheten” tär.

”Svårt att brinna för saker och uppbåda kreativitet utan input från någon annan”, uppger en av DN-journalisterna i den sammanställning som skyddsombuden gjort. Enskilda medarbetare vittnar om liknande problem:

”Tappar samhörighet med andra avdelningar. Mest orolig för att man tappar känslan för tidningen.”

”Snudd på tröstlöst journalistiskt utan fysiska möten.”

”Känner mig förtorkad inombords.”

”Sitter i en gyllene bur. Får mat levererad till dörren. Kommer aldrig ut.”

”Isoleringen förödande i längden – stänger av näringstillförseln.”

”Tappar input och nyfikenhet.”

– Många saknar någon att bolla idéer med och kontakten med den närmaste arbetsledningen har försämrats. Man kan bli borttappad i den elektroniska kökkenmöddingen, säger Clas Svahn.