Revisorer granskar Lanzenbergs roll

Under Bernerhärvan hade journalistklubbens ordförande Witold Lanzenberg en dubbel roll – dels som styrelseledamot i SR, dels som representant för journalisterna.
Nu ska klubbens revisorer granska hur dessa dubbla roller hanterats.

Bernerhärvan har framkallat räfst på många håll runt Sveriges Radios organisation. Även journalistklubbens agerande har mött kritik, bland annat från de SR-anställda i Västernorrland:

– Vi var inte nöjda med Witolds agerande i bolagsstyrelsen, att först säga ja och sedan säga nej till Berner. Processen var komplicerad, men han borde kunnat känna av medlemmarnas åsikt. Om han var tveksam borde han lagt ner sin röst i bolagsstyrelsen. Nu blev det en tvärvändning som påverkade trovärdigheten. Revisorernas granskning av fackklubben är mycket välkommen, säger Myran Månsson, ordförande i Journalistförbundets Västernorrlandssektion och anställd på SR i Sundsvall.

bryt

Det som främst skapat irritation var att Witold Lanzenberg som facklig representant tvingades göra ett rollbyte mitt i Bernerhärvan. Som styrelsemedlem ställde han sig först bakom en kravprofil och en person, och var bunden av sekretesskrav enligt aktiebolagslagen. Han hade ingen möjlighet att känna av medlemmarnas inställning. När namnet blev offentligt förändrades bilden.

– När medlemmarna sade nej till Berner, fick jag ett medlemsuppdrag och då skrev vi det brev där vi sade nej till förslaget om Berner som VD, förklarar Witold Lanzenberg.

Tycker du att ni har agerat tydligt?

– På det stora hela, ja. Vi var de enda som betonade att det var olämpligt att politikerna lade sig i. Ehrenkrona teg om detta. Hade hon talat ut om detta hade hon tagit udden av kritiken. Hennes mantra var att MBL-förhandlingen inte var klar, säger Witold Lanzenberg, som genom att han hade bekräftat att Berner var föreslagen som VD, därmed kunde uppfattas som bolagsstyrelsens röst.

Men efter den diskussion om dubbla roller och behov av tydlighet som har förts, kan du inte se att det ändå finns saker som ni kunde gjort bättre?

– Jo, jag hade kunnat reservera mig öppet inför valet av Berner redan den 1 april. Det hade varit tydligare. Men det var en svår sits och man måste se vårt agerande i förhållande till att det skedde i två skilda faser.

Nyckelfrågan var hur SRs journalistklubb hade kunnat förankra namnet bland medlemmarna utan att bryta mot aktiebolagslagens sekretesskrav, vilket även Ola Gäverth i SRs journalistklubbs styrelse tillstår:

– Dubbelrollen kan vara problematisk och det kan ha förvirrat medlemmarna om Witold har talat i egenskap av den ena eller andra rollen. Den här strukturen borde kunna omprövas, säger han.

bryt

Anna Bubenko, vice ordförande i klubbstyrelsen och suppleant i SRs styrelse, håller med:

– Ja, rollen är svår, det illustrerar de här händelserna tydligt. Det som blev problematiskt var att vi som personalrepresentanter var med och förordade en person som vi inte hade möjlighet att först förankra bland personalen. Det hade kanske varit vettigare att lägga ner rösten i styrelsen och senare vara med och ta beslutet. För mig är det en lärdom, säger hon.

Journalistklubben fick också kritik från andra styrelsemedlemmar om att personalrepresentanterna inte hade sagt nej till Berner direkt.

– De förstod inte skillnaden mellan att ha personalrepresentanter i bolagsstyrelsen och att ha MBL-förhandlingar. Att vi sitter med i styrelsearbetet innebär inte att bolaget därmed har kommit överens med personalen. Det här tror jag är ett vanligt problem, framhåller Anna Bubenko.

bryt

I slutet av maj ska en revision av journalistklubbens agerande offentliggöras. Mårten Randberg och Veli Raasakka har uppdraget att genomföra granskningen:

– Vi har dels tittat på hur våra representanter har agerat, dels hur förankringsprocessen av Berner har fungerat. Utvärderingen av detta kan leda fram till alternativa arbetssätt, säger Mårten Randberg.

PAUL FRIGYES

pf@sjf.se