Repression – men också Nobels fredspris

– Då tänker jag på de ganska omfattande begränsningarna av yttrande- och pressfriheten vi sett i kölvattnet av pandemin, och det vi sett i Myanmar och Afghanistan.
 
När det gäller Myanmar är läget sedan militärkuppen i februari alarmerande, säger hon.

– Många journalister greps veckorna efter kuppen. Fortfarande sitter knappt 40 i fängelse. Det är tydligt att militären har återgått till det sätt att kontrollera information som vi sett tidigare, med kontroll, censur och propaganda.

I Afghanistan har många välkända kvinnliga journalister flytt landet eller gått under jorden efter talibanernas maktövertagande.

Annons

– De har i otroligt hög grad försvunnit ur medierna.

En viktig motvikt är Nobels fredspris till journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, menar Edman.

– Det är ett erkännande för deras yttrandefrihetskamp i Filippinerna och Ryssland, och för Rappler och Novaja Gazeta såklart, men det är nog viktigt att se det som större än så i vår problematiska tid vad gäller yttrandefrihet och situationen för journalister. Det är ett jätteviktigt pris för oberoende och kritisk journalistik.

– Vi har också sett en kraftfull försämring i Ryssland i år. Många organisationer och journalister har betecknats som utländska agenter, och vi har sett ett antal räder hos journalister och medier.

Hur ser du på omvärldens motstånd mot repressionen?
– Det är jätteviktigt att omvärlden agerar. Priset för förtrycket blir högre då. När det gäller journalister finns en fördel i att journalister tenderar att intressera sig för andra journalister, så det kostar faktiskt lite för repressiva regeringar att fängsla, åtala, hota och trakassera journalister.

Parallellt med pandemin har en infodemi med mycket falska nyheter och felaktig information pågått. Samtidigt har enskilda journalister som rapporterat om pandemin råkat illa ut. Brittis Edman lyfter den kinesiska medborgarjournalisten Zhan Zhang som greps tidigt i Wuhan och fördes till Shanghai, där hon dömdes till fyra års fängelse.

Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige, menar att våldet och övergreppen mot journalister i Myanmar, Belarus och Etiopien inte bådar gott inför nästa år.

– Allt fler journalister fängslas, nästan 100 fler än förra året kommer att få fira jul i fångenskap. Och även om antalet dödade journalister fortsätter ligga på en relativt sett låg nivå fortsätter våldet utan pardon i Mexiko, vi har sett hur två journalister dödats på ett år i EU, och i Indien har fler journalister än på länge dödats.

Filippinernas auktoritäre president Rodrigo Dutertes vägran att släppa iväg Maria Ressa för att ta emot fredspriset i Oslo är också olycksbådande, påpekar han.

2022 ser ut att bli utmaningens år för sport- och klimatjournalister, konstaterar Erik Halkjaer, med OS i Kina, herrfotbolls-VM i Qatar och COP27 i Egypten.

***

Fler fängslade men färre dödade 2021
488 journalister i världen kommer att fira jul bakom galler – nästan 100 fler än förra året.
46 journalister dödades 2021, en liknande siffra som 2020.
Källa: RSFs årsstatistik