Reporterredigeringenhet debattfråga på SVT

Diskussionen om huruvida reportrar också ska redigera har gått varm på Sveriges Televisions intranät efter ett pilotprojekt med ett nytt system för reporterredigering på SVT Örebro.

Kritiken har varit livlig mot det testade systemet Easycut och mot företagsledningens ambition att lasta fler och mer tekniskt eller hantverksmässigt präglade arbetsmoment på journalisterna.

– Vi har testat en ny och ganska ofärdig teknik och bland journalisterna här på SVT i Örebro är vi allmänt överens om att det inte har fungerat. Det fungerar inte att jobba själv från början till slut, säger Birgitta Ekbladh, ordförande för journalistklubben på SVT i Örebro.

Är systemet i sig problemet eller är det att arbetsmomenten blir fler?

– Först och främst tekniken i sig. Men vi menar också att om en person ska göra det som flera yrkesgrupper gjorde tidigare, då blir självklart något sämre, säger Birgitta Ekbladh.

bryt

Olav Sandström, nyhetschef på SVT Örebro, framhåller att reportrarna redan tidigare redigerat 20-30 procent av inslagen:

– Enmansredigering i ett traditionellt system har funnits i fyra-fem år. Det som är nytt är själva tekniken med ett redigeringssystem där reportern kan redigera från sin egen arbetsplats.

Han framhåller att Easycut-systemet som nu testats inte är klart än:

– Vi har haft mycket tyckande, men ingen ordentlig utvärdering än. Systemet, kvaliteten och arbetsmiljön är de faktorer som nu ska värderas ordentligt.

– Men systemet som det är tänkt att fungera har fördelar. Att det är helt PC-baserat gör att materialet, så fort det är inmatat i en server, är tillgängligt för alla medarbetare. Det kan ge klart större flexibilitet, eftersom reportrarna då antingen kan hantera materialet på sin egen arbetsplats eller skicka vidare till de specialbyggda systemen.

bryt

Runt om i landet är frågan om multikompetens hos reportrarna kontroversiell. Diskussionerna gäller även kombinationen av intervjuare och filmare. Även på detta område har den nya tekniken lett till att man inom SVT provat utvidgade yrkesroller, bland annat på SVT Malmö, där reportern Fredrik Önnevall sedan oktober även filmar:

– Att filma själv har vissa fördelar, man blir mer fokuserad på att göra arbetet tillsammans med intervjupersonen och får en bättre kontakt, förklarar han.

– Men det fungerar inte med snabba nyhetsjobb, då är tvåmannateam det enda hållbara. I nyhetsjobben försvinner alla metodikens fördelar, man distraheras av frågor om ljus, bakgrunder och bildvinklar stället för att lyssna. Det känns oprofessionellt i förhållande till dem man intervjuar, säger Fredrik Önnevall.

bryt

Harry Johansen, som arbetar som videojournalist med samiska nyheter i Kiruna, säger sig dock vara bekväm med att hantera flera kompetenser, både fotografi, intervjuer och redigering:

– Eftersom jag har en bakgrund som både journalist och fotograf passar det mig ganska bra. Jag tycker också att det går lika snabbt att jobba ensam, man är rörligare och kommer närmare de man intervjuar eftersom TV uppfattas som mindre hotfullt om man dyker upp ensam. Men det finns också tillfällen där man inte kan jobba ensam, säger han.

Blir bildspråket förenklat?

– Inte nödvändigtvis. Har man förberett sin story vet man vilka bilder man vill ta. Nackdelen är att arbetet kan bli lite ensamt. Jag försöker kompensera det med att hålla nära kontakt med redaktionen.

Försöken med att kombinera filmning och reportage har i ett annat fall på SVT också fått negativa effekter, med stress och sjukskrivning, och på SVT Örebro vill journalisterna gärna peka på de större frågor som tekniktesten väcker:

– Det här leder vidare till diskussionen om vad som ska vara journalisternas roll i framtiden. Vi är på väg in i en ny era som vi måste diskutera i grunden. Ska vi ägna oss åt teknik eller journalistik? undrar Birgitta Ekbladh.

Paul Frigyes

pf@journalisten.se