Rekordlågt antal sökande till JMK

Det har blivit sämre dagar för Journalisthögskolan i Stockholm (JMK). Antalet sökande till den långa journalistutbildningen har plötsligt minskat. Och ingen vet varför. Dessutom stoppas antagningen till höstterminen från och med i år.

Antagningssystemet till de tre journalistutbildningarna på högskolenivå i Göteborg, Stockholm och Sundsvall ändrades 1994. Tidigare kom man in på gymnasiebetygen.

Men från hösten 1994 gäller högskoleprovet samt högskolepoäng (minst 40 poäng). Därefter gör man ett antagningsprov på skolorna. Sundsvall gick dock tillbaka till gymnasiebetyg redan 1998.

Roland Odlander, universitetslektor på JMK, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, berättar att antalet sökande till det långa programmet för vårterminen 2002 var rekordlågt.

Endast 160 behöriga sökte, 120 av dessa kallades till antagningsprovet. Bara 75 hugade infann sig på provdagen, för att konkurrera om 35 platser. Med andra ord var chansen stor, närmare 50 procent, att få komma med i klassen i år.

Ingen chockminskning

– Det blev stor förstämning i styrelsen, säger Roland Odlander. Jag ska i dagarna skicka en enkät till de 45 som inte infann sig och fråga efter deras anledning. Det borde bli intressant.

Det rekordlåga antalet sökande är egentligen ingen chockminskning. Det har varit mycket upp och ned i antalet behöriga sökande från det att skolan gick över till antagningsprov. Sista gången gymnasiebetyg gällde var de sökande 1 619, första gången med prov till höstterminen 1995 var det endast 265 behöriga sökanden. Det förklarar Odlander med att informationen om det nya ansökningssättet inte hade nått ut ordentligt. Men till vårterminen 2001 var det 162 sökande och till höstterminen 258 – eftersom fler söker till höstantagningen.

JMK har beslutat att från och med år 2002 ska antagningarna endast ske till våren. Däremot ska den korta 40-poängsutbildningen för filosofie kandidater (de som har studerat minst 120 högskolepoäng) i fortsättningen ha antagningar både till höst och vår.

Det största skälet till nedskärningen av det långa programmet är Högskoleverkets utvärdering av JMK som kritiserade skolans 100-poängsprogram för bland annat dess brist på akademisk anknytning. Detta ska nu rättas till, säger Ohlander.

Ett annat skäl är att intresset från studenterna är större för den kortare utbildningen och skolan gör bedömningen att det är helt i sin ordning eftersom det krävs mer kunskap av journalister i framtiden.

Skolan kan råkat i vanrykte

Tendensen med minskade ansökningssiffror för skolans långa program kvarstår. Det kan finnas flera anledningar. Journalistyrket kan ha förlorat i status eller skolan kan ha råkat i vanrykte, vilket Odlander förstås hoppas inte är en anledning.

Det kan också bero på att många fortfarande tror att det är gymnasiebetyg som gäller och inte söker för att de tror att de inte har tillräckligt höga betyg. En annan teori är att skolans komplicerade antagningssystem kan hindra många att söka.

Kanske väljer de som vill bli journalister i dag hellre utbildningar på folkhögskolorna eller privata skolor.

– Frågan är om siffrorna är ett bekymmer eller inte. De journalister vi anlitar för att bedöma texterna från antagningsproven säger att de sökande skriver bättre och bättre. De sökande har även fler poäng från övrig universitetsutbildning med sig, cirka 60 till 80 poäng. En mycket egendomlig situation är att kvaliteten på våra studenter blir bättre, men att färre söker, säger Odlander.

Däremot verkar inte de sökande veta eller bry sig om att det är stor konkurrens inom journalistyrket. Odlander berättar att endast cirka 25 procent av dem som ringer honom och har frågor om utbildningen vill veta om arbetssituationen. De andra verkar inte ha en aning om att det är ett tufft yrke.

– Olika bedömare menar att vi står inför ett skifte. Redaktionerna slimmas men snart börjar 40-talisterna gå i pension, vilket öppnar möjligheter för nya journalister, säger Odlander. Vi har gjort undersökningar där man har kollat upp om våra utexaminerade elever utövar yrket och antalet som har någon form av anställning är förvånansvärt högt.

Ingen större förändring i Göteborg

På JMG i Göteborg, (Institutionen för Journalistik och masskommunikation), märks det ingen större förändring av antalet behöriga sökande.

Bengt Carlsson, studievägledare, och ansvarig för JMGs antagnings- och praktikfrågor, berättar att de behöriga sökande var 203 i år och 385 i höstas och att det pendlat däromkring sedan 1994.

Skolan hade antagningstester redan när den startade på 1960-talet, ända fram till 80-talet. Efter ett uppehåll började de igen samtidigt som JMK.

Carlsson själv tycker att proven ger en bra gallring.

– Med antagningsproven måste folk vara mer aktiva och då kommer de mest motiverade, berättar Carlsson. Jag har hellre 250 motiverade sökanden än 400 icke-motiverade. Skrämmer provet bort de andra så är det bra. De motiverade som söker blir antagligen bättre journalister.

Till journalistutbildningen på MKV, (Institutionen för Medie-och kommunikationsvetenskap) vid Mitthögskolan i Sundsvall, är det många som söker. I höstas var antalet 601, med obehöriga inräknade. Studierektor Eva Mårtensson tror att de höga siffrorna kan bero på att skolan inte har något antagningsprov.

Eleverna söker in på gymnasiebetyg, folkhögskolebetyg, högskoleprov, eller högskoleprov med arbetslivserfarenhet. Antagning till det långa programmet sker endast till höstterminen.

– Det gör att det är lättare att söka hos oss. Jag har pratat med studenter och både de och vi vill hålla fast vid att det ska gå att komma in på gymnasiekompetens, säger Mårtensson.

Hon menar att konjunkturen kan ha en betydelse för JMKs dåliga ansökningssiffror.

– Lågkonjunkturen gör att fler söker sig till utbildningar. Problemet med högskolor under högkonjunktur är att färre söker – för de får jobb ändå.

Bengt Carlsson tror också att konjunkturen spelar roll, även om han uttrycker sig mer försiktigt:

– Generellt tror jag att folk studerar när det är fullt på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur. Det är möjligt att det kan påverka även journalistutbildningen.

Sandra Grossman

sg@sjf.se