Regeringen allt hemligare
Det har blivit svårare att få ut uppgifter om anställda på statliga myndigheter, information från röstlängdsregistret och registret över hundägare. Det visar en genomgång av hur regeringssekretessen förändrats de senaste tio åren.
Det har blivit svårare att få ut uppgifter om anställda på statliga myndigheter, information från röstlängdsregistret och registret över hundägare. Det visar en genomgång av hur regeringssekretessen förändrats de senaste tio åren.
I princip är allmänna handlingar hos svenska myndigheter offentliga. Men myndigheter kan vägra att lämna ut uppgifter med hänvisning till sekretesslagen. Enligt en undersökning som Anders R Olsson gjorde för Journalistförbundet år 2002 har sekretesslagen skärpts och utvidgats de senaste tio åren.
Anders R Olsson har nu gått vidare. Sekretesslagen delegerar på ett tiotal ställen åt regeringen att ta beslut om sekretess eller undantag från sekretesslagen. I ett bihang till sekretesslagen finns en sekretessförordning som ger regeringen beslutanderätt om handlingar ska lämnas ut, ibland kallat regeringssekretess.
Olsson har kommit fram till att regeringssekretessen har vidgats i flera avseenden. Detta gäller framför allt uppgifter om anställda på statliga myndigheter. Nu finns även Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen och länsarbetsnämnderna upptagna på listan.
Röstlängdsregistret och centrala hundregistret har tillkommit på listan över de myndigheter som hemlighåller sina register. Myndigheterna hänvisar till den så kallade folkbokföringssek-retessen.
Antalet myndigheter som inte lämnar ut uppgifter som används vid sammanställning av statistik har också ökat: offentliga utredningar från fyra till 23 och statliga myndigheter från fyra till 13.
Sveriges medlemskap i EU har också inneburit att svenska myndigheter får alltmer informa-tion från utlandet. Uppgiftslämnarna kräver att denna information sekretessbeläggs.
Några exempel på ökad offentlighet, att regeringen skulle minska på sekretessen, har Anders R Olsson inte hittat.
