Reavinster räddar förbundet
En reavinst på 12,5 miljoner vid försäljning av fonder lyfte Journalistförbundets resultat 2004 till vinst. Men om man bortser från de finansiella vinsterna har förbundets löpande verksamhet gått med mer än 30 miljoner i förlust sedan 2001.
En reavinst på 12,5 miljoner vid försäljning av fonder lyfte Journalistförbundets resultat 2004 till vinst. Men om man bortser från de finansiella vinsterna har förbundets löpande verksamhet gått med mer än 30 miljoner i förlust sedan 2001.
Journalistförbundets kostnader har under fyra år i följd varit betydligt högre än intäkterna. Driftsresultatet har inte varit positivt sedan år 2000 – och då på grund av en stor återbäring från Pressens Pensionskassa.
För 2004 hade förbundet budgeterat med ett nollresultat, men det blev istället ett underskott i den löpande verksamheten på 3,4 miljoner, enligt förbundets bokslut, som nu ligger färdigt.
Förbundets intäkter minskade i fjol med tre miljoner kronor jämfört med 2003, vilket var nära två miljoner sämre än vad som budgeterats. Framför allt var det upphovsrättsintäkterna som var lägre än året före (-1,8 miljoner), men även medlemsintäkterna sjönk under året, med 700 000 kronor. Detta av flera skäl: dels fortsatte förbundet att tappa medlemmar, så att antalet medlemmar nu är 1 066 färre än efter det att de nya medlemsavgifterna började gälla vid årsskiftet 2002/03, dels ökade antalet låginkomsttagare och arbetslösa medlemmar ytterligare under året.
bryt
På kostnadssidan hade förbundet budgeterat med kostnader på 67,6 miljoner, men utfallet blev 1,6 miljoner högre. Framför allt är det kostnaderna för staben och styrelsen som var högre än budgeterat. Styrelsens kostnader uppgick totalt till 4,6 miljoner, vilket är 700 000 mer än 2003. Kostnaderna har också påverkats av att förbundet gjort avsättningar för upphovsrättsmedel, i enlighet med revisorernas krav från i fjol.
Eftersom förbundet redovisar ett rekordstort finansnetto slutar året trots det med ett överskott på 6,4 miljoner efter skatt. Bakom detta ligger framför allt en reavinst på hela 12,5 miljoner vid försäljningen av fondinnehav i Svenska Kyrkans VP-fond. Det är första gången sedan 2001 som finansnettot räckt för att täcka underskottet i den löpande verksamheten och förbundet därmed sluppit tära på det egna kapitalet.
Men redan 2005 kan det vara dags för nya stora underskott. I årets budget räknar förbundsstyrelsen med en förlust på 4,2 miljoner – delvis beroende på kostnaderna för förbundskongressen, som beräknas kosta 3,5 miljoner.
bryt
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén konstaterar att de återkommande kraftiga underskotten inte är acceptabla.
– Nej, absolut inte. Vi kan inte och ska inte fortsätta på det här viset. Vi måste helt klart bli bättre på att tydliggöra vad vi ska göra och vad vi inte kan göra. Det gäller både styrelsen och kansliet. Vi måste också kommunicera det bättre till distrikt och klubbar. Sedan måste vi naturligtvis också öka medlemsintäkterna. Vi måste bli bättre på att både rekrytera och behålla medlemmar.
Varför har inte detta redan skett? Underskotten har ju rullat i flera år nu?
– Naturligtvis borde detta redan ha gjorts. Men när det gäller 2004 var det ett exceptionellt år, med fyra kollektivavtalsförhandlingar och hård press både när det gäller upphovsrätten och visstidsvillkoren. Att det kostade mycket går att försvara. Men på sikt kan det inte fortsätta.
En ekonomisk arbetsgrupp är tillsatt för att granska förbundsekonomin och se hur den kan förbättras.
– Den ska lägga fram ett kortsiktigt och två långsiktiga förslag till kongressen. Sedan får den nya styrelsen fatta besluten om vad som ska göras. Min uppfattning är att det inte längre går att spara med osthyvelmetoden, utan att vi måste ta bort hela delar verksamheten. Jag tror att det är det enda sättet att hantera det på.
Om styrelsen är så medveten om allvaret, hur kunde den ändå anta en budget för 2005 som räknar med miljonunderskott?
– Vi har ett ansvar att försvara de framgångar som nåddes på till exempel visstidsområdet. Att säga nej till det skulle innebära att vi riskerade att förlora det vi redan vunnit.
Är det rimligt att kostnaderna för kongressen, som ju är en regelbundet återkommande kostnadspost, kan komma att täckas genom att tära på förbundets reserver?
– Nej, det är inte rimligt. Tidigare kunde vi gör avsättningar inför kongressen, men det får vi inte längre. I framtiden får kongressår därför innebära att vi snålar och drar ner på allt annat.
– Vi kan inte och ska inte fortsätta budgetera med förlust för kongressår på det år sätt som vi gjort för i år.
Flera klubbar och distrikt har i samband med förra årets budgetarbete uttryckt oro angående förbundsekonomin – bland dem klubben på E+T Förlag, som krävt en genomgripande analys av ekonomin.
– Vi kan inte fortsätta ha den här utvecklingen. På förra kongressen förändrade vi medlemsavgifterna med syftet att få ekonomin i balans. Om det inte räckte måste det göras något mer drastiskt, säger Sus Andersson, ordförande för journalistklubben på E+T Förlag.
mj@journalisten.se
Fotnot: Tidningen Journalistens ekonomi förbättrades under 2004. Annonsintäkterna ökade med 200 000 och tidningens kostnader minskade med 400 000 kr. Nettokostnaden för tidningen, efter avdrag för förbundets annonsering, var 2,5 miljoner, vilket innebär en kostnad per månad och medlem på 11,40 kr, eller 4 kr per utgåva.
