Rapport om Anna Lindh-mordet: Vaga källor och spekulationer i kvällspressen
Det förekom många spekulationer och gissningar i medierna dagarna efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Det visar en undersökning som medieforskarna Marina Ghersetti, JMG, och Gunilla Hjort, JMK, gjort för Krisberedskapsmyndigheten.
Det förekom många spekulationer och gissningar i medierna dagarna efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Det visar en undersökning som medieforskarna Marina Ghersetti, JMG, och Gunilla Hjort, JMK, gjort för Krisberedskapsmyndigheten.
Nyhetsrapporteringen om Anna Lindhs död den 10 september 2003 och jakten på hennes mördare fick stor uppmärksamhet i medierna. Innan mördaren greps förekom det många spekulationer och intervjuer med anonyma källor. Intervjuade personer beskrevs som ”en som var med”, ”en person som kände 35-åringen” eller bara ”en vän”.
– I de fall då uttalanden kunde uppfattas som integritetskränkande var källorna ofta vaga eller otydliga, säger Marina Ghersetti, prefekt vid JMG i Göteborg
Flest vaga och anonyma källor hade Expressen (18 procent) och Aftonbladet (16 procent). Lägst andel hade Ekot med fyra procent.
Det var framför allt mellan den 17 och 23 september – i samband med att 35-åringen greps, häktades och senare släpptes – som det förekom många anonyma källor i medierna.
Undersökningen har också mätt hur många artiklar och inslag som innehöll spekulationer. Sammanlagt 42 procent av alla artiklarna och inslagen innehöll minst en spekulation. Högst andel hade kvällstidningarna (48 procent) och TV4s Nyheterna (46 procent). I Ekot och morgontidningarna innehöll 42 procent av inslagen och artiklarna spekulationer. Lägst andel förekom i SVTs nyhetsprogram (30 procent).
Forskarna Marina Ghersetti och Gunilla Hjort skriver att mer eller mindre vidlyftiga gissningar förekom om de två män som pekades ut som Anna Lindhs mördare: 35-åringen och Mijailo Mijailovic. Deras personlighet och livsföring granskades. Nästan var tredje artikel i kvällstidningarna innehöll spekulationer om männens karaktär.
– När det förekom intervjuer med en ”gammal kompis”, som spekulerar i om den misstänkta personen skulle kunna mörda Anna Lindh eller inte, då rörde det sig mer om dramaturgisk tillspetsning än kvalificerad spekulation, säger Marin Ghersetti.
Den näst vanligaste spekulationen var om bevisen skulle hålla för att väcka åtal och fälla de misstänkta.
På tredje plats i undersökningen finns spekulationen om vilka bevisföremål som polisen eventuellt beslagtagit. Nästan lika många gissningar förekom om själva polisarbetet, om polisen skött brottsutredningen bra och om mordet skulle klaras upp. Många medier jämförde med mordet på Olof Palme, som polisen misslyckats med att lösa.
pj@journalisten.se
Fotnot: De undersökta medierna är Rapport, Aktuellt, Nyheterna, Ekot, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Krisberedskapsmyndigheten har till uppgift att stärka samhällets krishanteringsförmåga. Detta gör myndigheten bland annat genom att initiera forskning om mediebevakningen av stora händelser.