Gå direkt till textinnehållet

Qia Rindevall: : Ett vägval för Umeåtidningarna

I slutet av den här veckan kan vi få en vink om vad den publicistiska mångfalden och presskonkurrensen är värd i Västerbotten. Då ska ett framtida samarbete mellan Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad diskuteras av koncernstyrelse och ägare.

I slutet av den här veckan kan vi få en vink om vad den publicistiska mångfalden och presskonkurrensen är värd i Västerbotten. Då ska ett framtida samarbete mellan Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad diskuteras av koncernstyrelse och ägare.

I dag är Västerbottens-Kuriren den dominerande aktören på mediemarknaden i Umeå. Bolaget äger Västerbottens Folkblad, gratistidningen Nöjesmagasinet och de två radiostationerna Radio Rix och Lugna favoriter. I fjol gjorde VK ett av sina bästa resultat genom tiderna (17,5 miljoner kronor) och även Västerbottens Folkblad kunde visa en vinst på 1,3 miljoner.

Men koncernen räknar med minskade annonsintäkter och ökad konkurrens av andra medier i framtiden. Upplagorna minskade också under fjolåret. Under våren har det därför pågått ett intensivt arbete för att undersöka hur VK och VF ska kunna samarbeta. En projektgrupp har spått hur tidningarnas ekonomi kan komma att se ut några år framåt, sett utifrån dagens budget.

bryt

Utredningen föreslår fem olika alternativ. Det första är oförändrade tidningar, något som knappast är ett realistiskt alternativ när målet är att spara pengar.

Det sista, och mest drastiska, alternativet är två tidningar sammanslagna till en, men med två olika förstasidor och ledarsidor. Det skulle kunna innebära en personalminskning på de två redaktionerna med omkring 50 tjänster.

Om ägarna skulle bestämma sig för den modellen blir priset högt, både för mångfalden på orten och för konkurrensen i länet. Men det alternativet låter inte troligt i ett första steg. Att förena de två olika kulturerna på tidningarna skulle inte bli någon lätt uppgift. Liberala Västerbottens-Kuriren beskrivs ofta som den ”lite tråkiga och seriösa” tidningen med Dagens Nyheter-komplex, socialdemokratiska Västerbottens Folkblad som mer kvällstidningsinriktad, med större fokus på kriminalnyheter.

bryt

I utredningen höjs också ett varnande finger. Vilken nivå man än väljer bör man ta hänsyn till den urgamla konkurrensen mellan de båda tidningarna. Den är så stark att det för bara några månader sedan hade varit en omöjlighet för de två journalistklubbarna att inleda ett fackligt samarbete. Men det som händer nu har haft det goda med sig att klubbarna insett att de måste hålla ihop.

Att Västerbottens-Kurirenbyter till i tabloidformat är ett annat förslag. Det alternativet skulle troligtvis ge en alltför liten besparing eftersom det inte innehåller några personalnedskärningar.

Det tredje alternativet kan vara intressant för ägarna som ett första steg. Det skulle ge dem en möjlighet att bygga ut samarbetet ytterligare i framtiden. Förslaget innebär två tidningar som samarbetar redaktionellt. Det är ett alternativ som liknar fusionen mellan Gefle Dagblad och Arbetarbladet, där man slagit ihop redaktionella avdelningar som sportredaktionen. Väljer man den modellen skulle Västerbottens Folkblad kunna behålla tillräckligt med unikt material för att säkra presstödet på drygt 15 miljoner kronor. Men för journalisterna blir det en tuff lösning: En neddragning med som sämst upp till 20 tjänster sammanlagt på redaktionerna har föreslagits.

bryt

Det fjärde alternativet skulle spara mer pengar åt koncernen. Det innebär att man behåller två tidningar men slår ihop redaktionerna, en modell som liknar den som Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar med Landskrona Posten har valt. De båda Umeåtidningarna kan då dela upp spridningsområdet mellan sig. Västerbottens-Kuriren skulle kunna ta hand om bevakningen av Umeå och Västerbottens Folkblad länsbevakningen. I praktiken kan det bli en tidning med två editioner och gissningsvis en neddragning på redaktionerna med upp till 30 journalister.

Umeå är en expansiv region och det finns många nya läsare att vinna om man satsar offensivt. Från journalistklubbarnas sida hoppas man nu att ägarna ska skynda långsamt och göra ordentliga analyser över mediesituationen i länet och möjligheterna att ta in pengar på annat sätt. Det återstår att se om ägarna lyssnar.

qr@journalisten.se

Tf chefredaktör och stf ansvarig utgivare

Fler avsnitt
Fler videos