Politiker driver fram gängen

14 oktober, 2020

Glöm coronapandemin och klimatkrisen – gängvåldet är tillbaka på ettor och i huvudinslag. Precis som vanligt alltså. De senaste tre åren har lag och ordning legat högre på medieagendan än vad som varit motiverat utifrån väljaropinionen, visar Journalistens genomgång.

Det nyhetsmedierna lyfter upp högt på agendan påverkar den politiska debatten, politiska förslag, och i förlängningen väljaropinionen. Att medierna har en uppgift i att förse medborgarna med information så att de kan ta ställning i samhällsfrågor, är grundläggande statsvetenskaplig teori. Hur väl överensstämmer det medierna sätter fokus på med väljarnas syn på vad som är viktiga samhällsfrågor? Frågan infinner sig när gängkriminaliteten åter toppar tidningar och etermedier efter månader av sjukvårdsrubriker under pandemin.

Kantar Sifo genomför sedan tre år tillbaka Mediemätaren på Sveriges Radio Ekots uppdrag. Undersökningen kartlägger vad som sagts och skrivits i samband med att partierna eller partiledarna nämnts i redaktionella medier samt på Facebook och Twitter. Kantar Sifos sammanställning gjord för Journalisten visar att rapporteringen om lag och ordning – till exempel gängkriminalitet, skjutningar, brott och straff – legat konstant högt på medieagendan de senaste tre åren. 2017 och 2018 är lag och ordning den sakfråga som oftast varit toppnyhet i de redaktionella medierna. 2019 och 2020 (januari-juli) ligger lag och ordning på andra plats, nedpetad av EU-valet respektive coronapandemin.

Samtidigt visar den nationella SOM-undersökningen från Göteborgs universitet att väljarna har en annan syn på vad som är de viktigaste samhällsproblemen. 2017 och 2018, de år då lag och ordning toppade medie­agendan, ansåg bara 17 respektive 16 procent av svenskarna att frågan var ett av de tre viktigaste samhällsproblemen. Den fråga väljarna ansåg viktigast var i stället integration (2017) och sjukvård (2018).

Inte heller 2019, då lag och ordning låg tvåa bland sakfrågorna i mediernas toppnyheter, matchade medieagendan väljarnas uppfattning; de såg både invandring och sjukvård som betydligt viktigare samhällsproblem.

SOM-mätningen för 2020 saknas, liksom siffror över medieagendan för helåret. I mediebevakningen syns däremot ett tydligt skifte när coronapandemin når Sverige. Perioden 1 januari-10 mars var lag och ordning den dominerande frågan i medierna, enligt Mediemätaren. I mitten av mars seglade sjukvårdsfrågorna ohotat upp i topp, och såg länge ut att stanna där. Men tidigt hösten 2020, när antalet covidsjuka svenskar länge legat stabilt lägre än på försommaren, seglade frågorna om lag och ordning åter högt upp på nyhetsagendan. Kantar Sifo har ännu inte hunnit mäta perioden för Ekots räkning, men en sökning på ordet ”gängkriminalitet” i söktjänsten Retriever ger en fingervisning. Från 75 träffar i svenska medier under den värsta covidmånaden april, till 577 träffar i augusti och 944 träffar under perioden 1-21 september.

Bengt Johansson, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, menar att det regelbundet finns sådana här diskrepanser mellan toppnyheterna och väljaropinionen. Som grundregel följer medierna antingen en elitdriven dagordning – det politiker eller andra makthavare pratar om – eller en medborgardriven.

– Ibland ser man att vissa debatter är ganska elitdrivna, som den om lag och ordning. Många menar att opinionsförändringarna går från eliten via medierna till medborgarna – så det är möjligt att vi kommer fortsätta se förändringar i väljaropinionen i frågan om lag och ordning. Invandringsdebatten har kanske till viss del gått åt andra hållet, drivits fram av väljarna. Det där är svårt att reda ut, säger Bengt Johansson.

Nyhetshändelser som bilbränder och skjutningar bidrar också när medieagendan mejslas ut.

– Finns det då någon i eliten som har det som sin fråga kommer de aktörerna att gynnas av verkligheten. Vem tjänar på att det börjar brinna bilar?

Fredrik Furtenbach är inrikespolitisk kommentator på Ekot och initiativtagare till Mediemätaren. Han konstaterar att medierna haft en intensiv bevakning av brottsligheten ända sedan mätningarna startade:

– Efter hand har även väljarna kommit att uppfatta brottsligheten som en viktigare fråga för dem. Nyhetsmedierna dras förstås till dramatiska händelser, politikerna vill ge svar och så triggar politiker och medier varandra i en uppåtgående spiral. Flera partier driver också frågan inte enbart för att de oroas, utan också som ett sätt att komma åt regeringen, de vet att det inte är den rödgröna regeringens hemmaplan. Debatten gynnar framförallt Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Bengt Johansson beskriver mediernas egen dagordningsmakt som underordnad politikernas.

– Mycket är det eliten som driver. När de är överens i en fråga är det svårt att komma utanför den.

Fredrik Furtenbach menar att medierna har stor påverkan på vilka ämnen som folk uppfattar som viktiga, men inte lika stor effekt på vilka lösningar som människor tror på eller vilka partier de tror kan lösa problemen.

Styr partierna eller medierna medie­agendan?
– Maktkampen mellan medier och politiker är en ständigt pågående kapprustning. Jag uppfattar det som att partierna stärkt sin position under de senaste åren, de har blivit proffsigare på mediehantering under en tid när många medier samtidigt rustat ner och sparat, menar Fredrik Furtenbach.

I särskilt två frågor finns det en väljaropinion som inte speglas i medie­dagordningen, menar professor Bengt Johansson.

– Det som stuckit ut mycket är att vårdfrågor varit viktigare hos medborgarna än medierna. Man kan också se att klimatfrågan verkar ha tappat sitt nyhetsvärde, trots att den engagerar en stor del av befolkningen. Många har pekat på att medierna har svårt med långsamma processer. När partierna inte heller driver på har medierna svårt att göra journalistik av klimatfrågan, som ju enligt forskningen är vår tids ödesfråga. Det är sorgligt.

Tittar man på Mediemätaren fick sakfrågeområdet Miljö och energi få toppnyheter hösten 2017 (plats 10 bland sakfrågorna) men klättrade högre efter brandsommaren 2018, med en fjärdeplacering 2018 och en tredjeplacering 2019. Januari till juli 2020 var frågan nere på plats 9 igen. I väljaropinionen steg samtidigt andelen som tycker att miljö och energi är ett av de viktigaste samhällsproblemen. År 2017 ansåg var tionde svensk i SOM-undersökningen att den var det, 2018 var siffran 16 procent och 2019 klassade var fjärde svensk (24 procent) miljö och energi som en av de tre viktigaste samhällsfrågorna.

Precis som Bengt Johansson pekar på är väljarnas viktigaste fråga enligt SOM-mätningarna integration/invandring. Den toppade åren 2017 och 2019, och 2018 kom frågan på väljarnas andraplats efter sjukvården. Här matchade mediernas toppnyheter inledningsvis bättre väljaropinionen. Hösten 2017 låg migration på plats tre i SRs Mediemätare över toppnyheterna i svenska medier, och 2018 på andra plats.

På Facebook och Twitter är migration/integration oavbrutet den fråga som engagerar mest i den politiska debatten 2017-2020, visar Mediemätaren.

***

De här ämnena var viktigast för medborgarna:

2017
1. Migration/integration (43%)
2. Sjukvård (37%)
3. Skola/utbildning (30%)

2018
1. Sjukvård (45%)
2. Migration/integration (38%)
3. Skola/utbildning (34%)

2019
1. Migration/integration (38%)
2. Sjukvård (37%)
3. Skola/utbildning (38%) samt Lag och ordning (28%)

Kommentarer

Det finns 1 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Niels Hebert ons, 2020-10-14 16:54
Tilläggas kan att brott som är här och nu är lättare att beskriva än t ex den vanliga misshandeln av kvinnor och barn. Krimjournalistik kan antas vara mindre kostsam i tider av redaktionella åtstramningar än att t ex följa klimatfrågan. Vissa brott är mycket bildmässiga, och bilderna återanvänds frekvent när rättegångar etc startar. Det finns stort intresse för att intervjua riksdagspolitiker som rider på brott och straff, fast de ibland inte har något nytt att säga. De måste vara mycket nöjda med inte minst etermediers närvaro i riksdagskorridorerna. Poliser exponeras i stor omfattning, men sällan med mer kritiska ögon. Frågor om effektivitet eller om integritet och övervakning finns knappast. Brott måste bekämpas, absolut. Brottsligheten minskar generellt i Sverige. Ibland är bilden publiken får precis tvärtom. Vad är nästa fråga till svenska folket? Törs du gå ut?

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies