Gå direkt till textinnehållet

Oro och sorg när GP varslar

I fredags kom beskedet: för första gången tvingas Göteborgs-Posten säga upp journalister. Totalt 50 tjänster varav 20 journalister ska bort i företagets sjätte sparpaket på två år. – Det ser ut att bli en lång och regnig sommar, säger kulturchefen Mikael van Reis.

I fredags kom beskedet: för första gången tvingas Göteborgs-Posten säga upp journalister. Totalt 50 tjänster varav 20 journalister ska bort i företagets sjätte sparpaket på två år.
– Det ser ut att bli en lång och regnig sommar, säger kulturchefen Mikael van Reis.

När redaktionen för första gången ställs inför uppsägningar är det för GP en ödesmättad händelse.

– Med varslen blir det ett helt annat allvar. Även om vi har haft en hel del besvär de senaste åren har GP klarat sig ganska bra, säger reportern Peder Svensson.

Situationen på GP ger JMG-praktikanten Eva Fridh en föraning om villkoren på arbetsmarknaden. Hon märker att journalisterna är spända.

– Folk riskerar att få gå. Det är som inför omröstningen i Expedition: Robinson.

Eva Fridh är medveten om att tidningen kommer att dra in på vikarier, vilket kan slå mot henne när hon gått ut skolan och ska försöka ta sig in på arbetsmarknaden.

bryt

Trots att hans avdelning inte drabbas ser kulturchefen Mikael van Reis hur stämningen på hela tidningen påverkas.

– Det finns en oro och en sorg. GP har haft en god patriarkal princip att aldrig säga upp journalister. Nu ser verkligheten ut att hinna ikapp oss. Det är dystert. Tidningen kanske är överviktig när vi är inne på tredje året av förluster, trots att vi levt med besparingspaket i fem år i rad.

Jämfört med andra yrkesgrupper drabbar det nya sparpaketet journalisterna förhållandevis lindigt. Värre slår det mot personalen inom ”stödfunktioner” som ekonomi, administration och teknik. Där dras 35 tjänster in, en tredjedel av jobben i de verksamheterna. Bantningskurerna på GP har avlöst varandra under de senaste förluståren. Fjolårets resultat var företagets hittills sämsta, back 84 miljoner kronor. I år beräknas förlusten hamna på bortemot 70 miljoner kronor.

bryt

Ändå talade tidningens VD Tomas Brunegård i fredags om att företaget inte befinner sig i kris. Det är mediebranschen generellt som befinner sig i en lågkonjunktur.

För GP har det inneburit att man de senaste två åren mist omkring 240 miljoner kronor på främst plats- och varumärkesannonser.

– Brunegård säger att företaget inte är i kris. Men för de 20 journalister och övriga medarbetare som kommer att sägas upp är det kris, säger journalistklubbens ordförande Bertil Guslén. Varje lön är grunden för en privatekonomi och om en lön uteblir kan en familjeekonomi raseras.

bryt

Journalistklubbens grundhållning är att turordningsreglerna ska tillämpas och att det övergripande målet är att så många som möjligt ska få behålla jobben.

– När turordningen tillämpas blir det i första hand redigerare och medarbetare på webben och på ungdomssidorna som drabbas. Då blir konsekvensen också omplaceringar.

Bertil Guslén berättar att personalen redan nu försöker bidra till besparingarna där den kan.

– Vi tar inte ut mer än fyra veckors sammanhängande semester i taget. Därmed sparar företaget in kostnader för vikarier.

bryt

Reportern Björn Hansson anser att det är bättre att frivilligt avstå från semestrar i långa svep för att arbetskamrater ska slippa sluta.

– Genom att behålla folk har vi muskler när konjunkturen går upp. Men hur mycket beror på konjunkturen och hur mycket på att papperstidningen tappar mark? Det ser jag som knäckfrågan och den inger mig en viss oro.

bryt

Jonathan Falck blir historisk som den förste chefredaktör på GP som fick informera om varsel på redaktionen.

– Jag är bedrövad, säger han. Det berör mig djupt. Det var ett tungt besked att ge. Men jag är naturligtvis medveten om att det är mycket tyngre för dem som tvingas gå. Vi gör det här för att vi anser att det är rätt för GPs och medarbetarnas skull på lång sikt.

De återkommande sparpaketen de senaste åren har skapat trötthet och irritation bland medarbetarna.

– Vi har sparat ganska kraftigt under det senaste året och vi har fått mindre och mindre och mindre resurser att röra oss med, säger nyhetschefen Ninni Jonzon. Vi tvingas prioritera hårdare.

– Det är tråkigt att det aldrig går bättre. Å andra sidan finns ett medvetande om att okej, vi får anpassa oss för så är läget. Vi får göra så bra det går. Ambitionen är fortfarande att göra en bra tidning.

Jonathan Falck säger sig förstå att personalen är trött på de ständigt återkommande sparbetingen.

– Vår bedömning var att tidigare besparingar skulle räcka. Men vi gjorde en felbedömning som vi delar med alla andra.

Falck hävdar att det trots allt är rätt att skära stegvis.

– Vi värnar GP så långt som möjligt och vi har ett tydligt uppdrag från läsarna att behålla den publicistiska nivån så intakt som möjligt. Trots besparingarna har vi sedan i mars lyckats göra om tidningen och webben. Det är viktigt att GP kan göra sådana vinster i goda tider att vi kan gå oskadda genom lågkonjunkturer.

bryt

Enligt Jonathan Falck kommer tidningen att fortsätta med utvecklingsarbetet samtidigt som den sparar.

– Annars skulle vi förtvina. Vi måste hitta nya intäktsmöjligheter och vi måste bli bättre. Därför satsar vi på nätet, annonser flyttas dit. Vi adderar tio procent till räckvidden tack vare nätet.

Hur kan ni konkurrera med journalistik?

– GP är framför allt en lokal och regional tidning och måste känna av vad som berör människor mest. Vi ska vässa det lokala nyhetsarbetet. Samtidigt har vi krav på oss att ha en fullödig kultur- och utrikesbevakning.

bryt

Birgitta Kruse, administrativ redaktionschef, var tidigare vice ordförande i Journalistförbundet. Nu är hon med om att administrera det första varslet på GPs redaktion.

Är det en konflikt för dig?

– Man måste hålla isär rollerna. Nu värnar jag både tidningen och personalen och det tänker jag fortsätta att göra. Det är aldrig kul att hela tiden behöva spara och dra ner. Men när våra kostnader är större än intäkterna måste något göras.

Hur hade du agerat om du varit klubbordförande i dag?

– Jag hade varit bekymrad, men jag hade nog insett företagets läge. Vår ställning är oförändrad på marknaden, men vi lever i samma lågkonjunktur som Dagens Nyheter och Sydsvenskan. Vi behåller vår andel, men kakan är mindre.

Var går gränsen för när kvaliteten påverkas?

– Vi hade inte klarat av att göra den tidning vi gör i dag om 50 journalister hade fått gå.

bryt

Inte heller Bertil Guslén tror att GPs journalistiska kvalitet hotas av sparkraven.

– I dagsläget är vi omkring 300 på redaktionen och 20 ska bort. 280 kan göra en lika bra tidning.

För Jonathan Falck går den journalistiska smärtgränsen vid att GP inte klarar att göra en så bra tidning att läsarna längre vill betala prenumerationen.

– Jag skulle inte ställa upp om jag inte trodde att vi skulle klara det.

MBL-förhandlingar om varsel och nedskärningar kommer troligen att äga rum först i höst.

hl@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos