Oklar identitet vid SVTs nya desk

Sammanslagningen av redaktionerna på Rapport och Aktuellt har berikat det svenska språket med ett nytt ord: utbokad. En reporter benämns som utbokad om han eller hon enbart jobbar för ett av nyhetsprogrammen.

För i den nya redaktionella organisationen på SVT är nästan samtliga reportrar knutna till den nyinrättade centrala nyhetsredaktionen. Kvar på Rapport och Aktuellt finns bara redaktionschefen, redaktören, studioreportrarna – och utbokade reportrar.

Reportrarna gör inslag för den centrala nyhetsdesken som sedan slussar reportaget vidare till SVT24, Aktuellt eller Rapport.

Annons

Men det är inte säkert att utbokad kommer att förbli ett ord att lägga på minnet. Nyhetsdeskens funktion är under utveckling. Ledningen och medarbetarna är medvetna om att allt än så länge inte fungerar perfekt. Det är först då SVTs nyhetsredaktion till hösten flyttar till nyrenoverade lokaler i det före detta kostymförrådet som det går att avgöra om sammanslagningen av nyhetsredaktionerna har varit till fördel eller ej.

Många söker sin roll

Aktuellts studioreporter Nedjma Chaouche menar att alla nyhetsredaktioner måste vara öppna för nya lösningar. Men påpekar att det finns en risk att förändringarna går för fort, att medarbetarna inte får någon arbetsro och att hela omorganisationen upplevs som psykiskt påfrestande.

– Det är många som söker sin roll, fler människor är inblandade i beslutsvägarna, och till dess att alla har hittat sin plats och vet vem som gör vad kan jag inte säga om det blivit bättre. Men ambitionerna är goda, säger Nedjma Chaouche.

Hon upplever det som att beslutvägarna blivit längre. Avståndet mellan reportrarna och studion har ökat. Nedjma Chaouche har sällan kontakt med reportrarna innan de åker ut på jobb. Kommunikationen sker numera via telefon och dator. Ibland träffar hon dem när de kommer tillbaka, men inte alltid. I bästa fall får hon underlag för en påannons.

– Vi har fått nya bra chefer, men organisationen fungerar idag inte speciellt bra, säger Jan Nylander, fackligt förtroendevald för journalisterna vid nyhetsredaktionen.

Han menar att nyhetsarbetet har byråkratiserats genom att det har byggts upp ytterligare en nyhetsredaktion, förutom de två som redan finns: Aktuellt och Rapport.

“Dyrt och sämre”

Eftersom dessa nyhetsprogram har kvar sina chefer och kan initiera egna inslag med sina utbokade reportrar kan det lätt bli intressekonflikter och onödiga beslutsgångar eftersom alla beslut ändå måste tas vid möten med den centrala nyhetsdesken.

– Det är ett dyrt och sämre sätt att göra nyheter på. Bland Journalistförbundets medlemmar finns det en utbredd skepsis mot den nya organisationen, säger Jan Nylander.

Många reportrar anser att de förlorat mycket av sin identitet när de inte längre tillhör ett speciellt nyhetsprogram. Många upplever det som mindre stimulerande att arbeta mot en anonym nyhetsdesk.

– Att inte ha en tillhörighet ställer också till problem när vi möter folk och skall göra intervjuer. Det är svårt att förklara vart vi kommer ifrån, säger Stefan Åsberg, som tidigare jobbade på Rapport och nu är knuten till centralredaktionen.

Han skulle vilja att Aktuellt i samband med flytten till hösten bröts ur den nuvarande organisationen och fick egna resurser och reportrar och att Rapport blev den centrala nyhetsredaktionen. Dessutom anser han att det är för många reportrar knutna till centralredaktionen – 52 personer, ABC och utrikes inte inräknade – och att det vore bättre om reportrarna delades upp i olika ämnesgrupper.

Dubbeljobb undviks

Sammanslagningen har gjort att journalister och fotografer kan utnyttjas på ett mera effektivt sätt och man undviker att reportrar sänds ut på samma rutinuppdrag som exempelvis presskonferenser. Dessutom har man byggt upp en större researchavdelning. Detta har lett till flera egna nyheter.

En av målsättningarna med sammanslagningen av redaktionerna var att utnyttja resurserna bättre och profilera de två nyhetsprogrammen. Rapport skall vara den stora dagskrönikan som täcker in de stora händelserna i världen och Sverige. Aktuellt skall vara det fördjupande programmet.

Detta kräver samordning. Och det är här som nyhetsdeskens centrala roll kommer in som en spindel i nyhetsnätet som ser till att de två nyhetsprogrammen profilerar sig.

Madeleine Gedin, en av tre nyhetsredaktörer vid centraldesken, tycker att det fungerar rätt bra att profilera de två nyhetsprogrammen. Problemen uppstår vid stora händelser som exempelvis när centerns partiledare Lennart Dahléus avgick.

– När det är en stor nyhet som en partiledares avgång är många vinklar givna, som att diskutera efterträdare och ha kommentarer, säger Madeleine Gedin.

Dagens Nyheters TV-krönikör Leif Furhammar ironiserade över Aktuellts och Rapports likformighet denna dag. Både Rapports politiske kommentator K-G Berström och Aktuellts Erik Fichtelius fick samma fråga av studioreportern, ”Var det väntat?” och de svarade på samma sätt: ”Både ja och nej”.

Leif Furhammars syrliga kommentar: ”Bättre kan knappast en redaktionell samordning fungera.”

SVT har gjort egna undersökningar som visar att skillnaden mellan nyhetsprogrammen har ökat. Aktuellt gör fler fördjupande inslag och Rapport har blivit mera av ett nyhetsprogram. Undersökningen visar också att Aktuellt har färre inslag till förmån för längre och fördjupande reportage. Antalet inslag som sänds i Aktuellts olika sändningar och i Rapport har minskat, enligt mätningen.

“Svårare med identitet”

Trots detta är det många tittare som upplever Rapports och Aktuellts sändningar som lika. Gunilla Ohle, som gjort undersökningen, tror att det kan bero på att reportrarna efter omorganisationen gör inslag både i Aktuellt och Rapport. ”Reportrarna fungerar inte längre i samma utsträckning som tidigare som de enskilda programmens identitets- eller profilskapare” sade Gunilla Ohls till SVTs interntidning Vi på TV.

P-O Johansson, från Institutet för Mediestudier, har gjort en egen undersökning som kommit fram till helt annorlunda slutsatser än Gunilla Ohls. Enligt P-O Johansson har antalet identiska inslag i Rapports och Aktuellts sändningar ökat sedan de två nyhetsredaktionerna slogs samman förra året. Under veckorna tre och fyra i år uppgick de identiska inslagen till mellan 11 och 15 procent. Under 1998 och 1999 var den motsvarande siffran mellan 1 och 4 procent. Orsaken till att Gunilla Ohls kommit fram till helt andra resultat beror enligt P-O Johansson på att SVTs egen undersökning gjordes några veckor före och efter den redaktionella förändringen medan hans gjordes några månader senare.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se