Nya bolag ett hot mot upphovsrätten?
Nu talar flera tidningsledningar öppet om tankar på att bilda separata redaktionsbolag, som ett sätt att tillskansa sig den ekonomiska upphovsrätten. – Jag tror att det mest handlar om maktspråk och vapenskrammel, säger Kerstin Monk, journalistklubbens ordförande på Gefle Dagblad.
Nu talar flera tidningsledningar öppet om tankar på att bilda separata redaktionsbolag, som ett sätt att tillskansa sig den ekonomiska upphovsrätten.
– Jag tror att det mest handlar om maktspråk och vapenskrammel, säger Kerstin Monk, journalistklubbens ordförande på Gefle Dagblad.
Frågan om den ekonomiska upphovsrätten, som så när ledde till konflikt i avtalsförhandlingarna 2001, är en av TUs huvudfrågor även i årets förhandlingar. Och i debattartiklar på TUs webb och i Pressens Tidning har flera chefredaktörer hotat med åtgärder om TU inte får sin vilja igenom i förhandlingarna.
Lennart Håkansson, chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten är en av de tidningsledare som vill ta saken i egna händer:
– Just nu är upphovsrättssituationen inget problem för vår tidning. Men i det ögonblick den blir ett hinder för att utveckla verksamheten och det inte har lösts i ett centralt avtal kommer jag att lösa problemet själv genom att bilda bolag. Om det går att bilda annonsbolag för att minska reklamskatten borde man ju kunna bilda redaktionsbolag för att hantera journalistiken, säger han.
Lokala avtal, som Journalistförbundet förordar, ser han inte som en möjlig lösning.
bryt
– Det är svårt att träffa ett lokalt avtal som tar höjd för allt. Ett branschavtal behövs. Om det inte kan regleras centralt finns det billigare former att hantera det än ett lokalt avtal med journalistklubben, säger Lennart Håkansson.
Några konkreta förslag på hur bildandet av separata redaktionsbolag skulle se ut har ännu inte presenterats. Men grundtanken är att journalisterna anställs av ett bolag som är separerat från det bolag som har själva utgivningsbeviset – och att de accepterar att materialet publiceras inom företagets alla titlar och eventuella webbutgåvor. En mer långtgående variant innebär att bolaget får fri vidareförsäljningsrätt, så att bolaget i praktiken kan komma att fungera som en nyhetsbyrå, med avyttring även utanför koncernen. En tredje variant skulle vara att journalisterna blir anställda av ett nykonstruerat personaluthyrningsföretag, till vilket de säljer sina rättigheter, och att detta sedan hyr ut arbetskraften till tidningarna.
bryt
Lennart Håkansson säger sig inte ha bestämt sig för någon modell:
– Bildar man ett bolag för att producera så visst kan man sälja utanför koncernen. Allt beror på vilka affärsmodeller vi då kan tänkas ha. Det kommer att hända mycket framöver, flerkanalspubliceringar och mediehus kommer att bli verklighet, och då måste vi kunna ta vara på dessa tillfällen, säger han.
Han tycker att frågan om vidarepublicering handlar om förtroende för ledningen:
– Medarbetarna måste ha tillit till sin tidningsledning, och ha förtroende för att vi respekterar den ideella upphovsrätten. Om man inte har förtroende för ledningen förstår jag inte varför man vill jobba för tidningen överhuvudtaget.
Journalistklubbens ordförande på NSD, Elisabeth Hedman, ser de nya tankegångarna som ett sätt att komma förbi de kollektivavtal, som är grunden för de anställdas trygghet:
– Man blir lite ledsen över att det trixas på det här viset i stället för att jobba för att vidareutveckla tidningen. Det är ju inget man förväntar sig av en socialdemokratisk tidning. Utspelen gagnar inte personalen på något sätt.
Om det blir ett ultimatum, skulle du kunna tänka dig att arbeta i ett sådant bolag?
– Nej, det tror jag inte. Men hur allvarliga planerna är vet jag inte. Efter Lennart Håkanssons debattartikel talade vi mycket om frågan, men det har inte förts några konkreta diskussioner annars.
Även på Sundsvalls Tidning utreds frågan om nya bolagsbildningar som ett sätt att komma åt den ekonomiska upphovsrätten.
– Vi har fått ett mandat från tidningsstyrelsen att titta på hur olika konstruktioner och åtgärder skulle kunna se ut i praktiken. Vi har flera parallellspår under de centrala förhandlingarna, men vi skulle hellre se en central lösning med Journalistförbundet, säger Kjell Carnbro, chefredaktör för Sundsvalls Tidning.
bryt
Ingrid Jernberg, ledamot i klubbstyrelsen på Sundsvalls Tidning säger att journalisterna inte känt något behov av att göra motdrag:
– Vi har inte tyckt att vi haft någon anledning att låta oss skrämmas av ett sådant hot.
Gävletidningarna Gefle Dagblad och Arbetarbladet har bildat en gemensam sportredaktion vars material publiceras i båda tidningarna, men frågan om att dela på materialet inom koncernen är inte löst.
– Mycket kreativitet i branschens kvävs av att upphovsrättsfrågan ligger som en våt filt över marknaden. Det är en ödesfråga som måste få en central lösning, och därför tittar vi på olika bolagslösningar, säger Robert Rosén, chefredaktör på Gefle Dagblad.
Inom journalistklubben på Gefle Dagblad tror man inte att en situation där man får ett gemensamt bolag som ägare blir verklighet:
– Jag tror att det mest handlar om maktspråk och vapenskrammel, säger Kerstin Monk, klubbordförande på Gefle Dagblad.
pf@journalisten.se
Fakta/Upphovsrätten i kollektivavtalsförhandlingarna
Detta vill Tidningsutgivarna i frågan om upphovsrätten:
”Den ekonomiska upphovsrätten för anställda medarbetare – med vissa principiellt viktiga begränsningar – ska övergå till tidningen. Dessa begränsningar är:
* Material får inte användas så att journalistens ideella rätt eller journalistiska anseende kränks. Tidningen skall påminna om detta vid överlåtelse.
* Journalisten måste godkänna om tidningen vill överlåta materialet för reklamändamål.
* Överlåtelse till annan tidning får inte ske mot den ansvarige utgivarens vilja.
* Tidningen får endast överlåta material för publicering som omfattas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.” (Källa: www.tu.se)
Journalistförbundet ställer inga krav angående upphovsrätten i förhandlingarna, utan förbundets ståndpunkt är att ”i enlighet med gällande kollektivavtal fortsätta och intensifiera utvecklandet av lokala upphovsrättsöverenskommelser.” Förbundet har erbjudit sig att aktivt åka runt i landet, hjälpa till med att identifiera problemen på lokal nivå och bidra till lokala lösningar. Däremot har förbundet tydligt klargjort att det inte är berett att avsäga sig upphovsrätten centralt. (Källa: www.sjf.se)
Lokala upphovsrättsavtal finns, enligt Journalistförbundets uppskattning, på ett 25-tal tidningsföretag sedan 2001. Enligt TU har endast ett 15-tal nya avtal tecknats sedan 1997.
