Gå direkt till textinnehållet

Ny undersökning av vikariernas villkor:”Tvåårsregel skulle hjälpa”

Arbetsgivarna särbehandlar vikarierna och ger dem sämre arbetsvillkor än fast anställda. Det anser nästan varannan vikarie enligt en enkät som SJF gjort.Av de 229 vikarier som svarat på SJFs undersökning uppger 43 procent att de bland annat får hårdare arbetsbelastning, färre förmåner och sämre scheman. Detta trots att kollektivavtalet stadgar att vikarier och fast anställda ska arbeta under likvärdiga villkor.

Arbetsgivarna särbehandlar vikarierna och ger dem sämre arbetsvillkor än fast anställda. Det anser nästan varannan vikarie enligt en enkät som SJF gjort.

Av de 229 vikarier som svarat på SJFs undersökning uppger 43 procent att de bland annat får hårdare arbetsbelastning, färre förmåner och sämre scheman. Detta trots att kollektivavtalet stadgar att vikarier och fast anställda ska arbeta under likvärdiga villkor.

I undersökningen berättar vikarierna bland annat om lägre löner, att de inte får gå på personalfester eller använda företagshälsovården.

Annons Annons

– Vikarier ska inte diskrimineras vare sig det gäller övertidsersättning, rikskuponger eller postfack, kommenterar SJF-ombudsmannen Ragnar Forsén som hållit i undersökningen.

Även på ett känslomässigt plan vittnar flera vikarier om en besvärlig situation. Här är några röster:

”Svårt våga ifrågasätta jobb eller berätta om prestationsångest och stress.”

”Otrygg. Jag vågar inte säga ifrån på samma sätt när jag upptäcker/upplever missförhållanden”.

”Jag känner mig helt klart som en andra rangens medborgare. Jag är inte en del av verksamheten utan en resurs att utnyttja när det kör ihop sig”.

Att vikarier åsidosätts kan bero på att de inte vet vilka rättigheter de har. Bara 49 procent av vikarierna i enkäten kände till bestämmelserna för olika anställningsformer, till exempel reglerna om vikariat. Majoriteten var också dåligt insatt i regler om ersättning för upphovsrätt, OB och övertid.

Lagen om anställningsskydd, LAS, fortsätter att vara ett gissel för många. Många vikarier har begärt att få arbeta längre tid innan de blir inlasade. Två år under en treårsperiod istället för tolv månader som idag, är ett vanligt krav.

I enkäten svarade 49 procent att de skulle se en sådan tvåårsregel som en förbättring. 32 procent tyckte att det skulle innebära en försämring.

– Med tanke på de krav på förändringar som tidigare rests är det förvånande att så många betraktar en tänkbar tvåårsgräns som en försämring, anser Ragnar Forsén.

Ur svaren om LAS och förslaget till tvåårsregel:

”Jag är lite kluven i frågan. Att få jobba två år istället för ett måste ändå anses som bättre. Trots att det inte skulle ge förtur till ny anställning”.

”Bra: Mindre flyttande och längre tid för att visa att man är bra och ska bli fast anställd. Dåligt: Arbetsgivaren kan utnyttja vikarien maximalt utan förpliktelser längre tid”.

sw@sjf.se

Fotnot: För enkelhetens skull används begreppet vikarier i artikeln för alla typer av visstidsanställda.

FAKTA LAS

* Den som gått på vikariat hos en arbetsgivare i sammanlagt tolv månader under en treårsperiod ges förtur till vikariat, fasta tjänster mm. Det kallas att vara inlasad.

Många arbetsgivare vill inte hamna i ett läge där de tvingas ge en vikarie förtur och gör sig därför av med personen ifråga efter elva månader.

Den som blivit inlasad har rätt till förtur under en period av nio månader. Sedan upphör förturen.

De tidsgränser som gäller för inlasning regleras i kollektivavtal.

Fler avsnitt
Annons Annons för Verifieras nyhetstjänst.

Senaste numret